Titel Ledarskapet en framgångsfaktor för franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen. Nivå Examensarbete i företagsekonomi Författare Lovisa LundgrenOla Jansson Sjölund Handledare Per-Arne Wikström Syfte Vårt syfte är att förstå, beskriva och lyfta fram ledarskapets roll och påverkan för att bli en framgångsrik franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen Metod Vi har genomfört intervjuer av tre framgångsrika franchisetagare. Det insamlade materialet som vi sammanställt har lett till ett kvalitativt material. Materialet har vi granskat för att kunna urskilja likheter och även olikheter mellan deras arbetssätt som ledare för att uppnå framgång. Resultat och slutsats Våra slutsatser visar främst att ledarskapet påverkar framgången hos franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen. Viktiga faktorer att beröra för att uppnå framgång är gruppdynamik, struktur i arbetet, demokratiskt ledarskap, hårt arbete och uppmuntran. Förslag till fortsatt forskning Vi ser att en utveckling av vår studie och mer tyngd hade kunnat uppnås om vi även hade studerat franchisetagare med låg lönsamhet och hur deras ledarskap skiljer sig ifrån de med hög lönsamhet. Vi ansåg oss inte ha tillräckligt med tid för detta, vi kan också se en känslighet att kontakta och intervjua franchisetagare med låg lönsamhet, att de skulle uppfattas som kränkande. Men vi ser att det hade kunnat leda till ännu tydligare resultat då skillnaderna kanske blivit mer påtagliga och med fler framträdande faktorer både för ett lyckat respektive icke lyckat ledarskap. Uppsatsens bidrag Vi ser vår studie som ett hjälpmedel för fastighetsmäklarstudenter och fastighetsmäklare som går i tankar om att bli franchisetagare. Nyckelord Fastighetsmäklare, franchisetagare, ledarskap, gruppdynamik, framgångsfaktorer.

Bakgrund och problem: Franchise som företagsform växer sig allt större och varumärkeskonceptet blir allt viktigare för möjlighet till expansion. Individer som drömmer om att driva eget företag, men i trygghet under ett gemensamt varumärke, är potentiella franchisetagare. Vår undersökning behandlar vilka motiv som driver franchisetagare att ingå franchiseavtal och vi ställer oss frågan om varumärket påverkar valet. För att undersöka varumärkets värde för franchisetagare använts en modell för varumärkeskapital, som syftar på att mäta värdet av ett varumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att ge läsaren förståelse kring hur franchisetagare värderar varumärket vid valet att ingå franchiseavtal. Vidare ger studien en insikt i vilka motiv som ligger bakom valet av företag och om varumärket är en påverkande faktor.Metod: Uppsatsens ansats är kvalitativ och undersökningen har genomförts med hjälp av personliga djupintervjuer från franchisetagare. Synsättet är hermeneutiskt eftersom syftet är att söka förståelse för franchisetagarnas motiv att ingå franchiseavtal. Angreppssättet är av induktiv karaktär eftersom förståelsen för den sociala verkligheten är central.Empiri och Analys: Empirin presenterar de nio franchisetagare som deltagit i studien och en sammanställning av intervjuerna som sedan analyseras med kopplingar till teorin om varumärkeskapital. Ur resultatet framgår olika motiv till franchisetagandet, samt att vikten av varumärket är att företaget kan växa och generera flera kunder.Slutsats: Franchisetagaren har en uppfattning av att ett starkt varumärke kan generera i verksamhetsexpansion. Varumärkeskapitalet är inte en primär anledning att ingå franchise, då besluten ofta domineras av andra tillfälligheter.

Franchising är ett väletablerat koncept inom många olika typer av branscher. Ju mer ekonomin håller på att bli mer service- och teknikorienterad desto mer väl fungerar franchising eftersom metoden anpassar sig till förändring och med detta ökar möjligheterna för jobb. Tillväxten, finansiell styrka och låg risk för förlust gör det attraktivt för entreprenörer att anamma franchisekonceptet. Men fastighetsmäklarbranschen har dominerats av små, privatägda och lokalt styrda fastighetsmäklarbyråer. Sedan år 1948 har franchising inom branschen ökat vilket har lett till att nästan 20% av företagen inom branschen idag är styrda av franchising. Denna studie kommer fram till att franchiseavtalet, egenintresse och kontroller har en betydande roll i verksamhetsstyrningen i franchiseorganisationer. Med hjälp av olika styrmedel kontrollerar franchisegivaren franchisetagaren och uppföljning sker regelbundet. Teorier säger att franchisetagare lutar mer åt agentteorin men insamlad empiriska data har kommit fram till att det nödvändigtvis inte alltid är så. Slutligen drar författarna slutsatsen att franchiseorganisationer främjas av kollektivism.

Informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt internet är en orsak till den så kallade ”informationsrevolutionen”. Ingenting i ett företag sker utan att det föregåtts av någon form av utväxling av information. Information är till för att underlätta för företaget att göra affärer. Det är säljaren som möter kunden har en viktig roll då denna person verkar som koordinator mellan det egna företaget och dess kunder. Säljaren oftast utgör kontaktlänken mellan företaget och marknaden och förmedlar därför informationsflödet uppåt i organisationen. Det finns flera problemområden vad det gäller informationsflödet mellan franchisetagare och franchisegivare. Lokalt etablerade franchisetagare inom klädbranschen i Växjö och deras förhållande till och syn på uppåtriktat informationsflöde om feedback från marknaden pekar på flera problemområden. Man kan ställa sig frågan vilka olika anledningar det finns till varför inte feedback från marknaden når fram till franchisegivaren – mycket av problematiken verkar kretsa kring det faktum att franchisegivare inte inser vikten av information från marknaden och vilken betydelse den har för franchiseorganisationen som helhet. Utmaningen för franchiseorganisationer inom klädbranschen är att förstå slutkundens behov och ta till sig av den feedback som ger indikationer om vart marknaden är på väg. Detta är speciellt viktigt för franchiseorganisationer som verkar i klädbranschen eftersom att de säljer sina produkter direkt till slutkund. Studien är av en empirisk explorativ sort. Metoden består av en semistrukturerad explorativ intervju. Franchisetagare har i en kvalitativ studie intervjuats om hur deras informationsflöden, till exempel gällande kundkrav och kundönskemål, strömmar från marknaden via franchisetagaren till franchisegivare. Informationsutbyte mellan franchisetagare och franchisegivare ses som avgörande för att nå företagsspecifika och systematiska mål inom franchisesystem. Franchisetagarna som blivit intervjuade i studien beskriver att de ibland har en opersonlig relation till sin franchisegivare och att franchisegivaren inte alltid ger franchisetagaren bekräftelse på förmedlad information. De känner ibland att franchisegivaren redan verkar veta allt om marknaden och därför inte är så engagerad av att få mer information. Dessutom tycker franchisetagarna att informationsflöde som handlar om statistik är överskattat. Främst vill man ha fler fysiska möten för att förbättra informationsflödet av feedback. Franchiseorganisationer behöver bland annat decentralisera och fokusera på fler informationskvalitéer för att förbättras. Dessutom bör man vara noga med att konstruera rättvisa avtal, visa engagemang och coacha. Bland det viktigaste är att kalla till fler fysiska möten med franchisetagare så att informationsflöde om feedback förmedlas bättre.

<p>Organisationskultur har länge varit föremål för en mängd studier då den anses ha en stor påverkan på organisationerna. En organisations värderingar är en del av dess kultur och värderingarna sägs ha många positiva effekter på organisationen. Organisationsvärderingar hjälper organisationens medarbetare i deras handlande och det är därför möjligt att styra organisationen och dess agerande genom värderingarna. Organisationsvärderingarna kan också bidra till att göra organisationen mer effektiv på så sätt att de gör att alla i organisationen fokuserar på rätt saker, vilket i sin tur leder till goda resultat. En förutsättning för att detta ska ske är att organisationens medarbetare känner till värderingarna och för att de ska göra det så måste värderingarna kommuniceras till dem. Det finns dock både hinder och möjligheter i kommunikationen som kan göra det mer eller mindre lätt att göra medarbetarna medvetna om värderingarna. Slutsatsen av detta är att det i organisationer både är viktigt med värderingar och en bra kommunikation av dessa.</p><p>Det finns en mängd studier på organisationskommunikation. Dessa studier avser oftast kommunikation mellan medarbetare av samma organisation. Däremot finns det inte så många studier på kommunikation i franchisesystem, där kommunikationen sker mellan företag; franchisegivarens och franchisetagarnas företag. Det finns alltså ett behov av studier på detta område. Vårt syfte med det här arbetet är därför att få en förståelse för hur kommunikationen av värderingarna ser ut i franchisesystem och vilka faktorer som har en positiv eller negativ påverkan på kommunikationen. Vi vill även se om franchisesystemens kommunikation skiljer sig från hur butikskedjor kommunicerar sina värderingar. För att komma fram till detta har vi gjort en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra franchisetagare med butiksverksamhet samt fyra butikschefer som arbetar för butikskedjor. Intervjuerna har vi sedan analyserat utifrån teorier inom värderingar och kommunikation.</p><p>Vår studie visade på fler likheter än skillnader mellan franchisesystemens och butikskedjornas kommunikation av värderingarna. Den främsta skillnaden vi fann i kommunikationen var att det oftast är den närmaste chefen som står för kommunikationen av organisationsvärderingarna i butikskedjorna medan kommunikationen i franchisesystemen ofta sker direkt från ledningen. Vidare kunde vi identifiera ett hinder som förekommer i butikskedjorna men inte i franchisesystemen. Det hindret är att kommunikationen av värderingarna ofta sker i flera led i butikskedjorna men inte i franchisesystemen. I övrigt är kommunikationen väldigt lik. Kommunikationsöverskott utgör ett hinder i vissa av franchissystemen och butikskedjorna, medan förenklat språk i kommunikationen, feedback, effektivt lyssnande från franchisegivarnas respektive chefernas sida samt meningsskapande genom dialog alla utgör möjligheter i kommunikationen. De medel som används för att kommunicera värderingarna är främst intranät, e-mail och möten.</p>

<p>Franchising är en form av samverkan mellan två näringsidkare; franchisegivaren och franchisetagaren. Precis som andra former av verksamheter är det viktigt för franchiseföretag att kunna anpassa sig till marknadsförändringar och kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud. Dock är deras handlingsmöjligheter att anpassa sig till förändringar begränsade på grund av det strikta avtalet. Därför är syftet med denna uppsats är att förstå franchisetagarens syn på franchiseverksamhet och till vilken grad varuutbudet påverkas av styrning från franchisegivaren. Uppsatsen är begränsad till varumärkesbutiker inom modebranschen eftersom denna bransch är i ständig förändring och konkurrensutsatt. Anpassning till förändring för att vara konkurrenskraftig är en viktig del i vår studie. Dessutom har vi valt att endast undersöka Business Format. För att uppnå vårt syfte valde vi att genomföra fallstudier, som bestod av tre intervjuer med franchisetagare i samma antal varumärkesbutiker i Stockholm. Varumärkesbutikerna som valdes ingår i två koncerner, RNB och Bestseller. Studien bestod dessutom av en intervju med Svenska Franchiseföreningens VD. Utifrån vår empiri och analys kommer vi fram till att avtalet är den centrala styrningsmekanismen som kontrollerar franchisetagarens verksamhet. Det förekommer oenigheter mellan parterna vad gäller avtalet och förändringar i sortimentet. Påtagligt är att detta leder till en sorts maktspel mellan parterna. Franchisetagare har ytterst små möjligheter att kunna påverka varusortimentet, inredningen eller marknadsföringen. Detta på grund av att det är franchisegivaren som gärna vill bibehålla grundkonceptet vilket tolkas som franchisekedjans identitet. Dock så förekommer en önskan hos franchisetagarna om lite mer handlingsfrihet utanför avtalets ramar. Framförallt vad gäller att anpassa sig till kundens efterfrågan. Detta eftersom de dagligen bemöter kundernas behov och ser vilka trender som förekommer på marknaden.</p> / <p>Franchise is a form of cooperation between two merging parts: a franchisor and franchisee. In similarity to other businesses, it is important for a company based on franchising to adjust to the rapid market changes in order to achieve a competitive advantage of commodities. Due to the strict franchise agreement, the franchisees are restricted in adapting to the market changes. The purpose of this thesis is, therefore, to get an understanding of the franchisees perspective in their business, and also to see to what degree the commodities are affected by the control from the franchisor. We have chosen to limit the study to brand retail-stores in the fashion industry because of the rapid changes that distinguish it. Adjustment to changes in order to become more competitive is the point of weight in our thesis. We have also restricted us to Business Format Franchising. Casestudies was performed to fulfil the purpose of the thesis. The study consists of interviews with franchisees from three brand-retail stores in Stockholm. The selected brand retail-stores are part of the two corporations, namely, RNB and Bestseller. An interview with the vice president of the Swedish Franchise Association was also conducted. Based on our findings in the empirical material and analysis we have come to the conclusion that the franchise agreement is the central controlling force that allows the franchisor to control their franchisees business. There are indifferences between the two parts when it comes to the franchise agreement and when it comes to changes in the supply. It is obvious that it leads to a power struggle between those involved. The franchisee has undeniably small opportunities to effect merchandise supply, interior decorating and marketing. This is because the franchisor holds a firm hand around the basic concept which acts as an identity for the franchise line. Thus, there is a need from the franchisees to more free thinking outside the borders of the agreement, specially in the matter of adapting to customer requests. That is because they daily encounter consumer needs and has an overview of the trends on the market.</p>

Organisationskultur har länge varit föremål för en mängd studier då den anses ha en stor påverkan på organisationerna. En organisations värderingar är en del av dess kultur och värderingarna sägs ha många positiva effekter på organisationen. Organisationsvärderingar hjälper organisationens medarbetare i deras handlande och det är därför möjligt att styra organisationen och dess agerande genom värderingarna. Organisationsvärderingarna kan också bidra till att göra organisationen mer effektiv på så sätt att de gör att alla i organisationen fokuserar på rätt saker, vilket i sin tur leder till goda resultat. En förutsättning för att detta ska ske är att organisationens medarbetare känner till värderingarna och för att de ska göra det så måste värderingarna kommuniceras till dem. Det finns dock både hinder och möjligheter i kommunikationen som kan göra det mer eller mindre lätt att göra medarbetarna medvetna om värderingarna. Slutsatsen av detta är att det i organisationer både är viktigt med värderingar och en bra kommunikation av dessa. Det finns en mängd studier på organisationskommunikation. Dessa studier avser oftast kommunikation mellan medarbetare av samma organisation. Däremot finns det inte så många studier på kommunikation i franchisesystem, där kommunikationen sker mellan företag; franchisegivarens och franchisetagarnas företag. Det finns alltså ett behov av studier på detta område. Vårt syfte med det här arbetet är därför att få en förståelse för hur kommunikationen av värderingarna ser ut i franchisesystem och vilka faktorer som har en positiv eller negativ påverkan på kommunikationen. Vi vill även se om franchisesystemens kommunikation skiljer sig från hur butikskedjor kommunicerar sina värderingar. För att komma fram till detta har vi gjort en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra franchisetagare med butiksverksamhet samt fyra butikschefer som arbetar för butikskedjor. Intervjuerna har vi sedan analyserat utifrån teorier inom värderingar och kommunikation. Vår studie visade på fler likheter än skillnader mellan franchisesystemens och butikskedjornas kommunikation av värderingarna. Den främsta skillnaden vi fann i kommunikationen var att det oftast är den närmaste chefen som står för kommunikationen av organisationsvärderingarna i butikskedjorna medan kommunikationen i franchisesystemen ofta sker direkt från ledningen. Vidare kunde vi identifiera ett hinder som förekommer i butikskedjorna men inte i franchisesystemen. Det hindret är att kommunikationen av värderingarna ofta sker i flera led i butikskedjorna men inte i franchisesystemen. I övrigt är kommunikationen väldigt lik. Kommunikationsöverskott utgör ett hinder i vissa av franchissystemen och butikskedjorna, medan förenklat språk i kommunikationen, feedback, effektivt lyssnande från franchisegivarnas respektive chefernas sida samt meningsskapande genom dialog alla utgör möjligheter i kommunikationen. De medel som används för att kommunicera värderingarna är främst intranät, e-mail och möten.

Franchising är en form av samverkan mellan två näringsidkare; franchisegivaren och franchisetagaren. Precis som andra former av verksamheter är det viktigt för franchiseföretag att kunna anpassa sig till marknadsförändringar och kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud. Dock är deras handlingsmöjligheter att anpassa sig till förändringar begränsade på grund av det strikta avtalet. Därför är syftet med denna uppsats är att förstå franchisetagarens syn på franchiseverksamhet och till vilken grad varuutbudet påverkas av styrning från franchisegivaren. Uppsatsen är begränsad till varumärkesbutiker inom modebranschen eftersom denna bransch är i ständig förändring och konkurrensutsatt. Anpassning till förändring för att vara konkurrenskraftig är en viktig del i vår studie. Dessutom har vi valt att endast undersöka Business Format. För att uppnå vårt syfte valde vi att genomföra fallstudier, som bestod av tre intervjuer med franchisetagare i samma antal varumärkesbutiker i Stockholm. Varumärkesbutikerna som valdes ingår i två koncerner, RNB och Bestseller. Studien bestod dessutom av en intervju med Svenska Franchiseföreningens VD. Utifrån vår empiri och analys kommer vi fram till att avtalet är den centrala styrningsmekanismen som kontrollerar franchisetagarens verksamhet. Det förekommer oenigheter mellan parterna vad gäller avtalet och förändringar i sortimentet. Påtagligt är att detta leder till en sorts maktspel mellan parterna. Franchisetagare har ytterst små möjligheter att kunna påverka varusortimentet, inredningen eller marknadsföringen. Detta på grund av att det är franchisegivaren som gärna vill bibehålla grundkonceptet vilket tolkas som franchisekedjans identitet. Dock så förekommer en önskan hos franchisetagarna om lite mer handlingsfrihet utanför avtalets ramar. Framförallt vad gäller att anpassa sig till kundens efterfrågan. Detta eftersom de dagligen bemöter kundernas behov och ser vilka trender som förekommer på marknaden. / Franchise is a form of cooperation between two merging parts: a franchisor and franchisee. In similarity to other businesses, it is important for a company based on franchising to adjust to the rapid market changes in order to achieve a competitive advantage of commodities. Due to the strict franchise agreement, the franchisees are restricted in adapting to the market changes. The purpose of this thesis is, therefore, to get an understanding of the franchisees perspective in their business, and also to see to what degree the commodities are affected by the control from the franchisor. We have chosen to limit the study to brand retail-stores in the fashion industry because of the rapid changes that distinguish it. Adjustment to changes in order to become more competitive is the point of weight in our thesis. We have also restricted us to Business Format Franchising. Casestudies was performed to fulfil the purpose of the thesis. The study consists of interviews with franchisees from three brand-retail stores in Stockholm. The selected brand retail-stores are part of the two corporations, namely, RNB and Bestseller. An interview with the vice president of the Swedish Franchise Association was also conducted. Based on our findings in the empirical material and analysis we have come to the conclusion that the franchise agreement is the central controlling force that allows the franchisor to control their franchisees business. There are indifferences between the two parts when it comes to the franchise agreement and when it comes to changes in the supply. It is obvious that it leads to a power struggle between those involved. The franchisee has undeniably small opportunities to effect merchandise supply, interior decorating and marketing. This is because the franchisor holds a firm hand around the basic concept which acts as an identity for the franchise line. Thus, there is a need from the franchisees to more free thinking outside the borders of the agreement, specially in the matter of adapting to customer requests. That is because they daily encounter consumer needs and has an overview of the trends on the market.

Förhållandet mellan en franchisegivare och dennes franchisetagare bygger i mångt och mycket på avtalsfrihet parterna emellan och grundar sig i många avseenden på affärsmässiga överväganden. Parterna är skilda rättssubjekt, som var och en ansvarar för sina egna rättshandlingar. Likväl innehåller en franchiserelation stora inslag av samverkan och bygger på de synergieffekter som parterna kan ta del av genom en effektiv fördelning av arbetsuppgifter. Följande framställning ämnar besvara frågan i vilken utsträckning en franchisegivare är ansvarig gentemot sina franchisetagare för kostnader som dessa har åsamkats p.g.a. att de anvisats av franchisegivaren att ingå avtal med tredje man. Analysen tar avstamp i en rad obligationsrättsliga överväganden kring möjligheten att jämka oskäliga avtalsvillkor, främst utifrån generalklausulen 36 § AvtL. Det skulle kunna tänkas att inköpsförpliktelser för franchisetagaren, utifrån ett obligationsrättsligt perspektiv, är att se som oskäliga i sig då franchisetagarens valmöjligheter i stor utsträckning begränsas. Svenska domstolar har emellertid visat stor restriktivitet mot att tillämpa 36 § AvtL i kommersiella sammanhang. För att ytterligare analysera ansvarsfördelningen mellan franchisegivaren och franchisetagaren har vägledning sökts i resonemang kring den allmänna rättsprincipen om lojalitetsplikt mellan avtalsparter. Denna har ansetts ha en utfyllande effekt, inte minst på långvariga samarbetsavtal och visar sig i viss mån tillämplig på förhållandet mellan en franchisegivare och en franchisetagare. För att ge ett ytterligare djup i bedömningarna av franchisegivarens och franchisetagarens inbördes förpliktelser undersöktes även i vilken utsträckning de rättsvetenskapliga teorierna om kontraktuella nätverk (vilka fått genomslag i både tysk och italiensk rätt) kunde tänkas appliceras på svenska rättsförhållanden. Trots att rättsläget kan sägas vara ovisst är dessa teorier av intresse för att förstå innebörden av ett franchiseförhållande fullt ut. / The relationship between a franchisor and his franchisees is mainly founded upon freedom of contract and is in many aspects based purely on commercial considerations. The parties are distinct legal entities and therefore responsible for their own actions. However, the franchise relationship contains many elements of cooperation between the parties and the synergy effects which can be achieved by an effective distribution of duties within the franchise chain. The following thesis intends to answer the question of what responsibility a franchisor – who has assigned his franchisees to enter into a contractual relationship with a specific supplier – might have when the said supplier fails to deliver in accordance with the contract. The analysis is initiated by a few general observations regarding the possibilities to offer relief in respect of unjust contracts given by Swedish law. These possibilities are limited by the persistent restrictiveness of Swedish courts to adjust terms of contract between commercial parties. In order to investigate the division of responsibilities between franchisor and franchisee further, the thesis turns to theories on good faith and fair dealing (the principle of loyalty) where the conclusion is that increased loyalty is called for in long-lasting contractual relationships. The final chapter of the analysis examines the jurisprudential concept of contractual networks (which has had a significant impact on both German and Italian law) in order to fully understand the complexities of a franchise relationship. Since there is no Swedish legislation concerning contractual networks a definite conclusion in this area is yet to be drawn.

<p>Problem: On the basis of the franchisees role and how he look up on his role in his business, should one like the Swedish Law applies characterize the franchisees role as the role of a contractor?</p><p>Purpose: The purpose with this research is too survey the franchisee in his business and how he looks upon his role as a franchisee and see if this like the Swedish Law states be characterized as the role of a contractor.</p><p>Methodology: By doing a proportional stratified selection within the the Swedish Franchising community, nine semi structured interviews has been made. The empirical foundation of these interviews has been concentrated and analysed with the support of the chosen theories. The result of the analysis has created the conclusion.</p><p>Theoretical perspectives: The research is built up of three angels of approach; the role, the business and the economy within the franchisee and the contractor. The three approaches aim too illustrate the role of the franchisee, the franchisees role in the business and the economical effects in franchising. The approaches that are being used is not theories but models of standards.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation of the study is consisting of the answers of the nine franchisees. They have been contracted to Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven.</p><p>Analysis / Result:</p><p>The study lead to an extension of the chosen theories. Similarities and differences has been identified and analysed. These are the base and the ground for the conclusion.</p><p>Conclusion: The franchisee should not be named contractor like the Swedish Law applies with the focus on the role, business and economy.</p> / <p>Problem: Utifrån franchisetagares roll och hur denne ser på sin roll i sin affärsverksamhet, bör man som i juridisk aspekt karaktärisera franchisetagarens roll som den av en egenföretagares eller är denna roll av annan karaktär?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att kartlägga franchisetagaren i sin affärsverksamhet samt hur de själva ser på sin roll och om denna roll kan likt juridiska aspekter karaktäriseras som egenföretagare.</p><p>Metod: Genom ett proportionellt stratifierat urval via Svenska Franchiseföreningen har det genomförts nio stycken semistrukturerade intervjuer. Den framkomna empirin har sedan sammanställts och analyserats med stöd av den valda teorin. Resultatet av analysen har slutligen mynnat ut i slutsatsen för studien.</p><p>Teori: Undersökningen är uppbyggd kring tre infallsvinklar som ser till rollen, verksamheten och ekonomin hos franchisetagaren och egenföretagaren. De tre infallsvinklarna belyser rollen franchisetagare, franchisetagarens roll i verksamheten och den ekonomiska effekten kring franchise. De infallsvinklar som används är inga teorier utan modeller för vardera område.</p><p>Empiri: Studiens empiri är en sammanställning från de nio intervjuer som genomförts, de intervjuade har varit franchisetagare till Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven.</p><p>Analys/Resultat: Studien har lett fram till en utvidgning av de valda teorierna. Likheter och skillnader har identifierats och behandlats. Dessa har sedan lagt grund för slutsatsen.</p><p>Slutsats: Franchisetagare bör inte benämnas egenföretagare likt juridisk mening med avseende på rollen, verksamheten och ekonomin.</p>