Franchising är ett väletablerat koncept inom många olika typer av branscher. Ju mer ekonomin håller på att bli mer service- och teknikorienterad desto mer väl fungerar franchising eftersom metoden anpassar sig till förändring och med detta ökar möjligheterna för jobb. Tillväxten, finansiell styrka och låg risk för förlust gör det attraktivt för entreprenörer att anamma franchisekonceptet. Men fastighetsmäklarbranschen har dominerats av små, privatägda och lokalt styrda fastighetsmäklarbyråer. Sedan år 1948 har franchising inom branschen ökat vilket har lett till att nästan 20% av företagen inom branschen idag är styrda av franchising. Denna studie kommer fram till att franchiseavtalet, egenintresse och kontroller har en betydande roll i verksamhetsstyrningen i franchiseorganisationer. Med hjälp av olika styrmedel kontrollerar franchisegivaren franchisetagaren och uppföljning sker regelbundet. Teorier säger att franchisetagare lutar mer åt agentteorin men insamlad empiriska data har kommit fram till att det nödvändigtvis inte alltid är så. Slutligen drar författarna slutsatsen att franchiseorganisationer främjas av kollektivism.

Informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt internet är en orsak till den så kallade ”informationsrevolutionen”. Ingenting i ett företag sker utan att det föregåtts av någon form av utväxling av information. Information är till för att underlätta för företaget att göra affärer. Det är säljaren som möter kunden har en viktig roll då denna person verkar som koordinator mellan det egna företaget och dess kunder. Säljaren oftast utgör kontaktlänken mellan företaget och marknaden och förmedlar därför informationsflödet uppåt i organisationen. Det finns flera problemområden vad det gäller informationsflödet mellan franchisetagare och franchisegivare. Lokalt etablerade franchisetagare inom klädbranschen i Växjö och deras förhållande till och syn på uppåtriktat informationsflöde om feedback från marknaden pekar på flera problemområden. Man kan ställa sig frågan vilka olika anledningar det finns till varför inte feedback från marknaden når fram till franchisegivaren – mycket av problematiken verkar kretsa kring det faktum att franchisegivare inte inser vikten av information från marknaden och vilken betydelse den har för franchiseorganisationen som helhet. Utmaningen för franchiseorganisationer inom klädbranschen är att förstå slutkundens behov och ta till sig av den feedback som ger indikationer om vart marknaden är på väg. Detta är speciellt viktigt för franchiseorganisationer som verkar i klädbranschen eftersom att de säljer sina produkter direkt till slutkund. Studien är av en empirisk explorativ sort. Metoden består av en semistrukturerad explorativ intervju. Franchisetagare har i en kvalitativ studie intervjuats om hur deras informationsflöden, till exempel gällande kundkrav och kundönskemål, strömmar från marknaden via franchisetagaren till franchisegivare. Informationsutbyte mellan franchisetagare och franchisegivare ses som avgörande för att nå företagsspecifika och systematiska mål inom franchisesystem. Franchisetagarna som blivit intervjuade i studien beskriver att de ibland har en opersonlig relation till sin franchisegivare och att franchisegivaren inte alltid ger franchisetagaren bekräftelse på förmedlad information. De känner ibland att franchisegivaren redan verkar veta allt om marknaden och därför inte är så engagerad av att få mer information. Dessutom tycker franchisetagarna att informationsflöde som handlar om statistik är överskattat. Främst vill man ha fler fysiska möten för att förbättra informationsflödet av feedback. Franchiseorganisationer behöver bland annat decentralisera och fokusera på fler informationskvalitéer för att förbättras. Dessutom bör man vara noga med att konstruera rättvisa avtal, visa engagemang och coacha. Bland det viktigaste är att kalla till fler fysiska möten med franchisetagare så att informationsflöde om feedback förmedlas bättre.

Förhållandet mellan en franchisegivare och dennes franchisetagare bygger i mångt och mycket på avtalsfrihet parterna emellan och grundar sig i många avseenden på affärsmässiga överväganden. Parterna är skilda rättssubjekt, som var och en ansvarar för sina egna rättshandlingar. Likväl innehåller en franchiserelation stora inslag av samverkan och bygger på de synergieffekter som parterna kan ta del av genom en effektiv fördelning av arbetsuppgifter. Följande framställning ämnar besvara frågan i vilken utsträckning en franchisegivare är ansvarig gentemot sina franchisetagare för kostnader som dessa har åsamkats p.g.a. att de anvisats av franchisegivaren att ingå avtal med tredje man. Analysen tar avstamp i en rad obligationsrättsliga överväganden kring möjligheten att jämka oskäliga avtalsvillkor, främst utifrån generalklausulen 36 § AvtL. Det skulle kunna tänkas att inköpsförpliktelser för franchisetagaren, utifrån ett obligationsrättsligt perspektiv, är att se som oskäliga i sig då franchisetagarens valmöjligheter i stor utsträckning begränsas. Svenska domstolar har emellertid visat stor restriktivitet mot att tillämpa 36 § AvtL i kommersiella sammanhang. För att ytterligare analysera ansvarsfördelningen mellan franchisegivaren och franchisetagaren har vägledning sökts i resonemang kring den allmänna rättsprincipen om lojalitetsplikt mellan avtalsparter. Denna har ansetts ha en utfyllande effekt, inte minst på långvariga samarbetsavtal och visar sig i viss mån tillämplig på förhållandet mellan en franchisegivare och en franchisetagare. För att ge ett ytterligare djup i bedömningarna av franchisegivarens och franchisetagarens inbördes förpliktelser undersöktes även i vilken utsträckning de rättsvetenskapliga teorierna om kontraktuella nätverk (vilka fått genomslag i både tysk och italiensk rätt) kunde tänkas appliceras på svenska rättsförhållanden. Trots att rättsläget kan sägas vara ovisst är dessa teorier av intresse för att förstå innebörden av ett franchiseförhållande fullt ut. / The relationship between a franchisor and his franchisees is mainly founded upon freedom of contract and is in many aspects based purely on commercial considerations. The parties are distinct legal entities and therefore responsible for their own actions. However, the franchise relationship contains many elements of cooperation between the parties and the synergy effects which can be achieved by an effective distribution of duties within the franchise chain. The following thesis intends to answer the question of what responsibility a franchisor – who has assigned his franchisees to enter into a contractual relationship with a specific supplier – might have when the said supplier fails to deliver in accordance with the contract. The analysis is initiated by a few general observations regarding the possibilities to offer relief in respect of unjust contracts given by Swedish law. These possibilities are limited by the persistent restrictiveness of Swedish courts to adjust terms of contract between commercial parties. In order to investigate the division of responsibilities between franchisor and franchisee further, the thesis turns to theories on good faith and fair dealing (the principle of loyalty) where the conclusion is that increased loyalty is called for in long-lasting contractual relationships. The final chapter of the analysis examines the jurisprudential concept of contractual networks (which has had a significant impact on both German and Italian law) in order to fully understand the complexities of a franchise relationship. Since there is no Swedish legislation concerning contractual networks a definite conclusion in this area is yet to be drawn.

CSR har varit ett välbekant ämne sedan 1950-talet och antal franchisesamar- beten i Sverige ökar visar Svenska Franchiseförenings undersökning från 2018. Teorin beskriver även vikten av en tydlig kommunikation och strategi för franchisekoncernens CSR-arbete, trots detta finns det ett gap av studier specifikt inriktade på CSR inom franchising. Därför avser studien att bidra med en fördjupad förståelse för hur CSR-arbete kommuniceras till och av lo- kala franchisetagare. Studien utgick från en induktiv kvalitativ fallstudie på ICA Gruppen där empirisk data insamling skedde via analys av organisat- ionsdokument i form av den centrala hållbarhetsredovisningar från redovis- ningsår 2017 och 2018. Empirisk data insamlades även via semi-strukture- rade intervjuer med två stycken ICA Maxi franchisetagare. Empirisk data i form av den centrala hållbarhetsredovisningen avsågs bidra med förståelse för hur CSR-arbetet kommuniceras till lokala franchisetagare, medan de se- mistrukturerade intervjuerna avsågs bidra med förståelse för hur den lokala franchisetagaren tolkar och implementerar det centralt kommunicerade CSR- arbetet. Studiens slutsats är att franchisegivaren redogör för en global kom- munikationsstrategi gällande CSR-arbetet i hållbarhetsredovisningen, medan franchisetagaren i sin tur utformar sitt CSR-arbete anpassat till de lokala för- utsättningarna och möjligheterna.