<p>Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen. Vidare beror den sökta karaktären hos trädgårdsrummet på de aktiviteter som ska utföras inom trädgårdsrummet och begreppet funktionsplan utvecklas. Trädgårdens träd, buskar och gräs jämförs med husets tak, väggar och golv. Karaktären hos ett trädgårdsrum bestäms av hur de element som utgör gränserna är utformade och avslutningsvis ges några exempel på växter som kan skapa en viss önskad karaktär.</p>

Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen. Vidare beror den sökta karaktären hos trädgårdsrummet på de aktiviteter som ska utföras inom trädgårdsrummet och begreppet funktionsplan utvecklas. Trädgårdens träd, buskar och gräs jämförs med husets tak, väggar och golv. Karaktären hos ett trädgårdsrum bestäms av hur de element som utgör gränserna är utformade och avslutningsvis ges några exempel på växter som kan skapa en viss önskad karaktär.