Vi hade en tes när vi började arbetet med den här uppsatsen och den var att rapporteringen om hiv och aids ur ett Sverigeperspektiv har minskat. Det var vår utgångspunkt när vi utvecklade vårt syfte med uppsatsen. Syftet blev därför att undersöka hur hiv och aids beskrivs, när det beskrivs ur ett Sverigeperspektiv i svensk press. Med Sverigeperspektiv menar vi artiklar som berör Sverige och landets befolkning. Vårt material har bestått av artiklar från två av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter och Expressen. Artiklarna är hämtade från tre månader under år 1986 (januari, februari, mars) och från åren 2006 och 2009. Genom att använda kvalitativ textanalys har vi kunnat se bland annat att det fortfarande är stort fokus på riskgrupperna, detta då det är personer som omfattas av riskgrupperna som porträtteras och omnämns i artiklarna. Rapporteringen har även visat sig vara stereotyp och vi har kunnat se hur texterna delar in personer i grupper som offer och förövare, kriminella och goda. Vårt material visar även på att rapporteringen ur ett Sverigeperspektiv har minskat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar. George H Meads teorier kring identitetsskapande har tillsammans med den övriga litteraturen utgjort basen för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att eleverna uppfattar den mediala bilden av Rosengård i huvudsak som negativ. Detta påverkar eleverna på olika sätt. Både i litteraturen och i undersökningen framkommer det att individer reagerar olika på den ofördelaktiga massmediala bevakningen, men gemensamt för många är att det odlar en känsla av utanförskap och en inre osäkerhet. Den direkta påverkan på eleverna utifrån medias rapportering kan i vissa fall utmynna i ett identitetsskapande som präglas av kriminella handlingar. En önskan om att förekomma i media eftersöks. Den indirekta påverkan på eleverna är de negativa förväntningar som de uppfattar att det omgivande samhället har. De negativa förväntningarna leder till en känsla av utanförskap och får en stigmatiserande effekt på området.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar. George H Meads teorier kring identitetsskapande har tillsammans med den övriga litteraturen utgjort basen för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att eleverna uppfattar den mediala bilden av Rosengård i huvudsak som negativ. Detta påverkar eleverna på olika sätt. Både i litteraturen och i undersökningen framkommer det att individer reagerar olika på den ofördelaktiga massmediala bevakningen, men gemensamt för många är att det odlar en känsla av utanförskap och en inre osäkerhet. Den direkta påverkan på eleverna utifrån medias rapportering kan i vissa fall utmynna i ett identitetsskapande som präglas av kriminella handlingar. En önskan om att förekomma i media eftersöks. Den indirekta påverkan på eleverna är de negativa förväntningar som de uppfattar att det omgivande samhället har. De negativa förväntningarna leder till en känsla av utanförskap och får en stigmatiserande effekt på området.

Almost half of the population in Sweden suffers from obesity and the cases of eating disorders are increasing. We are exposed daily to the belief that losing weight will make us happier and it will just be through this particular diet. Even if it has been proven that short dieting plans like “lose 20 pounds in one month” doesn’t give a long-term result, society continues to buy into the idea that they do. Every day 16000 placards are placed around us in Sweden with loud yellow colors and big black letters which make them almost impossible to avoid. Their main purpose is to attract and get as many people as possible to buy single copies. This essay deals with several questions: How diet tips figures on placards and how this has developed through years. Also which consequences the result has on the society and our body ideals. The theories and concepts are derived from five areas of research: commercialism, media influence, source criticism, body issues and dietary. Our aim is to map, analyze and problematize how diet tips are presented quantitatively on placard. The method is quantitative research and the study is limited to the media content on placards for evening papers (Aftonbladet and Expressen) 2009, and a comparison between four years; 1979, 1989, 1999 and 2009. An important conclusion from this study is that dieting has an important place in the media agenda. The number of placard about dieting increase after Christmas and before the summer and in April 2009 could you every two days read one. This shows that the newspaper plays on our self-esteems and diet tips on placard are commercially viable. Media has engrained in our minds that "thin is in", and "stout is most definitely out" and they use celebrities and “the ordinary person” to convince us to buy the newspaper. Another conclusion is that diet tips as a phenomenon is here to stay, a matter of fact it has gone from 3 placards about dieting 1979 to 97 placards 2009, and nothing indicates that it will decrease. The diet tips are confusing, misleading and have no credibility, which deeply impacts society in a negative way. Overweight people who need to lose weight get incorrect information, and thinness standout as healthy.

The purpose with this essay has been to analyze and discuss how Nils Quensel in conjunction with the Kejne-affair was portrayed in Swedish newspaper articles during the 1950’s, and also to show how the heteronorm is expressed in the articles' portrayals of Quensel. The essay has used a qualitative text analysis as a method. The essay is also based on queer theory with a focus on the concept of heteronormativity. The essay's questions dealt with how Quensel is portrayed in the newspapers and how the heteronorm is expressed. The second question was about how the papers differ in how they have written about Quensel. This essay has shown that there are differences and also similarities when it comes to how a person can be portrayed in newspapers with different political orientations, and also how big a role the media, in this case the Swedish press, play and have played in society. Generalizations are made based on how a newspaper chooses to portray a person and which also affects the public and society's norms, which in turn affects how people see themselves and others. This essay has also shown the importance of source criticism as the essay is a living example of how false accusations can have major consequences not only for the affected person but also for other people in the society. Telling and teaching younger children early how the media works and what consequences the media can have on people is therefore of great relevance.

Denna uppsats undersöker hur cancel culture framställs i svenska kvällstidningar. Genom en kvalitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys granskas artiklar från olika kvällstidningar för att förstå hur cancel culture konstrueras i media och dess konsekvenser för den offentliga debatten. Med hjälp av teoretiska ramverk från Jürgen Habermas offentlighetsteori och diskursteori, tillsammans med tidigare forskning på ämnet, syftar studien till att ge en förståelse av vad cancel culture är, och hur debatten ser ut i dagens medielandskap. Studien konstaterar att cancel culture ofta presenteras som ett hot mot yttrandefriheten och som en faktor som bidrar till självcensur, särskilt inom akademiska och kreativa områden. Samtidigt belyser vissa artiklar hur fenomenet kan fungera som ett verktyg för social rättvisa och ansvarstagande. Resultaten indikerar en komplex diskurs där cancel culture både kritiseras för att begränsa frihet och hyllas för att utmana etablerade maktstrukturer. Uppsatsen bidrar till den bredare diskussionen om mediepåverkan och sociala normer i den digitala eran.

<p>Man has always in one way or another had to take risks in order to survive, but in today's society, voluntary risks increased markedly. It is about both physical and financial risks. The aim of this essay is to problematize what it is for properties that drive people to extreme sports and adventure travel. We want to see how extreme sports performers own picture looks compared to how the media presents them. We have in this essay interviewed two long sailors, a BASE jumper and an ex-mountain climber to see how the performers own picture of reality looks. We examined how the media presents different extreme sports in the form of news magazines and lifestyle magazine. We have concluded that there is a huge gap between the self images of their sport compared to how the media presents them. News Magazines often deals with risks and dangers of extreme sports and put them in different contexts in their articles and that the sport is to demonstrate its capacity, to reach goals, triumph and prestige. Also Sunday supplement that are not news-oriented have the same main focus. Lifestyle magazines image of extreme sports performers is more consistent with the addition to the participants own image in which the actual experience and lifestyle is important and not the risk-seeking.</p>

Man has always in one way or another had to take risks in order to survive, but in today's society, voluntary risks increased markedly. It is about both physical and financial risks. The aim of this essay is to problematize what it is for properties that drive people to extreme sports and adventure travel. We want to see how extreme sports performers own picture looks compared to how the media presents them. We have in this essay interviewed two long sailors, a BASE jumper and an ex-mountain climber to see how the performers own picture of reality looks. We examined how the media presents different extreme sports in the form of news magazines and lifestyle magazine. We have concluded that there is a huge gap between the self images of their sport compared to how the media presents them. News Magazines often deals with risks and dangers of extreme sports and put them in different contexts in their articles and that the sport is to demonstrate its capacity, to reach goals, triumph and prestige. Also Sunday supplement that are not news-oriented have the same main focus. Lifestyle magazines image of extreme sports performers is more consistent with the addition to the participants own image in which the actual experience and lifestyle is important and not the risk-seeking.

Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut? Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform. Våra respondenter är mellan 17 och 19 år. Vi diskuterar identitetspåverkande faktorer såsom livsstil, medieanvändning och betydelsen av grupptillhörighet. En stor vikt läggs vid tredjepersonseffekten, det vill säga hur man tror på den egna förmågan att se igenom mediernas budskap samtidigt som man har en tro att andra inte besitter samma förmåga till kritisk analys. Vi undersöker också om denna företeelse går att applicera på inflytande från kamratgruppen. Resultaten visar att medier och kamrater har ett inflytande på skapandet av den egna identiteten. Unga kvinnor diskuterar dock de intryck de får från medier. Vi konstaterar att de genom dessa diskussioner samt genom att ta del av den debatt som förs kring dessa program lär sig ett kritiskt och självständigt tänkande. Medierna har alltså inflytande på tjejernas identitetsskapande men dessa effekter begränsas av de samtal som tjejerna har med varandra. På så sätt bidrar medieeffekterna till skapandet av identitet. Slutligen är det dock de egna värderingarna som styr, det vill säga värderingar som skapats tidigare under deras uppväxt. De tendenser till motstånd vi hittade var sparsamma och bedrevs individuellt, inte i grupp. Vi kan alltså inte tala om ett organiserat motstånd. Tredjepersonseffekten är tydlig hos tjejerna, dock endast när det handlar om mediernas effekter. När det gäller inflytandet från kamraterna elimineras tredjepersonseffekten av det faktum att tjejerna diskuterar med varandra. De behöver inte förmoda vad kamraterna tycker, vet de inte redan detta tar de reda på det.

<p>Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform. Våra respondenter är mellan 17 och 19 år. Vi diskuterar identitetspåverkande faktorer såsom livsstil, medieanvändning och betydelsen av grupptillhörighet. En stor vikt läggs vid tredjepersonseffekten, det vill säga hur man tror</p><p>på den egna förmågan att se igenom mediernas budskap samtidigt som man har en tro att andra inte besitter samma förmåga till kritisk analys. Vi undersöker också om denna företeelse går att applicera på inflytande från kamratgruppen.</p><p>Resultaten visar att medier och kamrater har ett inflytande på skapandet av den egna identiteten. Unga kvinnor diskuterar dock de intryck de får från medier. Vi konstaterar att de genom dessa diskussioner samt genom att ta del av den debatt som förs kring</p><p>dessa program lär sig ett kritiskt och självständigt tänkande. Medierna har alltså inflytande på tjejernas identitetsskapande men dessa effekter begränsas av de samtal som tjejerna har med varandra. På så sätt bidrar medieeffekterna till skapandet av identitet.</p><p>Slutligen är det dock de egna värderingarna som styr, det vill säga värderingar som skapats tidigare under deras uppväxt.</p><p>De tendenser till motstånd vi hittade var sparsamma och bedrevs individuellt, inte i grupp. Vi kan alltså inte tala om ett organiserat motstånd.</p><p>Tredjepersonseffekten är tydlig hos tjejerna, dock endast när det handlar om mediernas effekter. När det gäller inflytandet från kamraterna elimineras tredjepersonseffekten av det faktum att tjejerna diskuterar med varandra. De behöver inte förmoda vad</p><p>kamraterna tycker, vet de inte redan detta tar de reda på det.</p>