This study aimed to examine Swedish sports journalists' experiences, opinions and ideas about how source-criticism works in sports journalism. We wanted to understand how they work with source management to maintain high-quality sports journalism, but also to investigate what challenges linked to source-criticism they are fighting within their daily work. Also, study whether this work differs between journalists at local versus national level. To approach this we carried out a qualitative study based on ten interviews with Swedish active sports journalists, five working for local newspapers and another five working for national newspapers. The theoretical framework for this study is source theory and news-value theory. The results show that there are overall positive opinions about how the sports journalists themselves work with source-criticism. However, there is potential for improvement, mainly the respondents mention the problems with rewrites and football journalism's "Silly season" as problem areas. We discuss whether a development where demands for a high pace and reduced resources affect the sports journalists' source-critical view. And if it is negatively affected, what risks to happen with the credibility of sports journalism.

Studien tar avstamp i friidrotten och undersöker vilket inflytande sponsorer har i sportjournalistiken. Syftet är att ta reda på om det finns en koppling mellan sponsorers inflytande i medier och friidrottares utrymme i medier. Det handlar framförallt om att förstå hur denna koppling ser ut ifrån sportjournalistikens perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med åtta sportjournalister från varierande sportmedier (Dagens Nyheter, Expressen, Sportbladet och SVT Sport) har vi tagit reda på hur deras erfarenhet och förhållande till sponsorer har varit. Resultaten visar att förhållandet mellan medier och sponsorer är mer nyanserad än den framstår. En slags symbios kvarstår, men hur den utmärker sig visar sig vara annorlunda. De resultat vi har fått analyserar vi med nyhetsvärdering, dagordningsteorin och medialisering som teoretiska grunder.

Problemformulering och syfte: Jämställdhetsdebatten är ständigt i rampljuset i dagens samhälle. Kvällstidningarna är inget undantag då de jobbar hårt med jämställdhet genom att ständigt försöka rapportera så om båda könen lika mycket. Sportjournalistiken har historiskt sett varit en mansdominerad bransch där bevakning av manliga idrottare ofta har varit i fokus snarare än bevakning av kvinnliga idrottare. När de olika könen har bevakats har de bevakats på ett könsstereotypiskt sätt. Tidigare studier visar att utvecklingen har gått framåt, men hur mycket? Syftet med den här studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i Sveriges största sportbilaga Sportbladet, under Sommar-OS i Tokyo 2021.  Metod och material: Först en kvantitativ innehållsanalys av samtliga 560 ingresser och rubriker som skrevs på Sportbladet under mästerskapets gång, som handlade om Sommar-OS i Tokyo 2021. Även en kvalitativ textanalys av 17 toppartiklar från mästerskapet, det vill säga den artikel som låg i topp i var dags exemplar av Sportbladets papperstidning, under det att mästerskapet pågick.  Huvudresultat: Sammantaget förefaller det vara så att det inte skiljer något i hur kvinnor och män gestaltas i Sportbladet under vår valda tidsperiod mer än vid något enstaka tillfälle. Resultatet visar även att det skrivs mer om kvinnor än om män i Sportbladet under vår valda tidsperiod. Med det som grund pekar resultatet på att Sportbladet är jämställda i sin bevakning, åtminstone under bevakningen av Sommar-OS i Tokyo 2021.

Det finns flera studier som visar att män generellt sett är överrepresenterade inom sportjournalistiken. Samtidigt menar forskare att det skiljer sig åt mellan olika idrotter. Längdskidor är en jämställd idrott, där åkarna åker lika långa distanser och tilldelas samma prispengar i Världscupen. Därför är syftet med denna studie att ta reda på hur bevakningen av längdskidor ser ut. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har medias rapportering av OS 2014 och Skid-VM 2015 undersökts. Fokus har legat på huruvida medias bevakning av svenska medaljörer under mästerskapen är jämställd eller inte. Undersökningen har därmed enbart studerat dagarna då svenska åkare tagit medalj under dessa två mästerskap. Studien har utgått från tre frågeställningar som ämnar besvara om det finns några skillnader i hur många artiklar som skrivs om de svenska medaljörerna från dessa två mästerskap, vilka som kommer till tals i artiklarna som skrivs om de olika könen och om det finns någon skillnad i hur artiklarna skrivs.   Studien har tagit avstamp i dagordnings-, gestaltnings- och genusteorin och digitala artiklar publicerade på Aftonbladetoch Expressen under OS 2014 och VM 2015 har granskats. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 375 artiklar från de två tidningarna och resultatet av studien visar att rapporteringen av längdskidåkningen motsäger flera tidigare studier. Det skrivs fler artiklar om kvinnliga medaljörer, än om manliga, under dessa två skidmästerskap. Däremot finns det fortsatta skillnader i hur artiklarna skrivs om de olika könen. Vid flera tillfällen väljer skribenten att lägga fokus på kvinnliga åkares utseende i artiklar efter loppen, vilket inte sker för manliga åkare.

Problemformulering: Journalistikens professionalisering tog fart under 1900-talet. Sportjournalistiken har historiskt inte följt med i den utvecklingen, utan har många gånger inte setts som en accepterad del av journalistiken. Forskning visar emellertid att den bilden av sportjournalistik är under förändring och att den nu ses som en självklar del av de flesta redaktioner. Med en ny bild av sportjournalistiken som en riktig, och i många fall viktig, del av journalistiken följer också nya förväntningar och krav. Vilket också återspeglas i en värld av digitalisering och kommersialisering. Med denna studie är förhoppningen att kunna bidra till en större förståelse för lokala sportjournalisters syn på sin yrkesroll, kopplat till den professionella synen på journalistik och dess yrkesideal. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lokala sportjournalister ser på sin yrkesroll. Metod & material: Studien använder sig av samtalsintervjuer med sex sportreportrar och sex sportchefer. Alla hemmahörande på olika lokaltidningar runt om i landet. Intervjuerna genomfördes på ett relativt standardiserat vis, så till vida att en frågemall låg till grund för vilka frågor som ställdes, och i vilken ordning. I de fall då en intervju gick i en viss riktning kunde frågeordningen ändras för att bättre passa. I vissa fall, där det ansågs relevant, ställdes även följdfrågor. Huvudresultat: Resultatet visar att de lokala sportjournalisterna i studien har en professionell hållning till sitt arbete och att det finns en bred vilja till mer väl genomarbetad och kritisk journalistik. De anser att journalistiken och dess uppdrag kommer i första rummet, men medger samtidigt att det finns utmaningar kopplade till källberoende och kommersialiseringens konsekvenser. Dessutom lyfts resursbrist som ett stort hinder för att uppfylla idealbilden av sin yrkesroll.

No description available.

Den här studien undersöker Sportbladets nyhetsrapportering i olika format. Målet har varit att jämföra hur olika nyheter gestaltas i text respektive podcast. Studien består av en kvalitativ innehållsanalys där syftet bland annat har varit att undersöka innehållets karaktär, språk och tonalitet. Dessutom har vi undersökt hur journalistens roll ser ut och fungerar i respektive format. Sedan har båda formaten jämförts utifrån en modell av textanalys för att belysa vilka skillnader som finns. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie har varit gestaltningsteori (frame-building) och professionsteori. Resultatet vi kom fram till är att podcast som medieformat är en mer lättsam och friare plattform för journalister att uttrycka egna åsikter och känslor kring olika nyhetshändelser, samtidigt som texterna är mer neutrala. Formaten skiljer sig också åt i att ljudberättandet är mer djupgående i de presenterade nyheterna, mycket beroende på podcastens karaktär.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska medier rapporterar om privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare i landslaget samt hur rådande maskulinitets- och femininitetsnormer påverkar denna rapportering. Denna studie behandlar skillnaderna i mediernas skildring av privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare. De frågor som ställs är vilka tendenser som finns i mediers rapportering om privatlivet hos landslagsspelare och hur dessa kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Materialet som använts är nyhetsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen. Det teoretiska ramverket består av genusteori, stereotypifiering och hegemonisk maskulinitet och innefattar även övrig tidigare forskning inom området. Metoden som använts är en kombination av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys med inslag av kritisk diskursanalys.  De resultat som funnits av denna studie är att Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen tenderade att skriva mer om damernas privatliv än herrarnas. När privatlivet rapporterades om var familjen och barn i större fokus hos damerna än vad det var för herrarna. De maskulinitetsformer som konstrueras i fotbollsmiljön har kunnat konstateras är influerade av det hegemoniska mönstret. Dock var denna bild av maskulinitet inte ensidig, utan andra former av “mjukare” maskulinitet lyftes också fram. Denna studie kan således inte avgöra om herrarna i medierna konstrueras i enlighet med det hegemoniska mansidealet, men det som framkommer tydligt är att männen i högre grad gestaltas med manliga egenskaper som kan anses vara influerade av idealet om den hegemoniska mannen. I medierna gestaltades damerna i högre grad som omhändertagande och omsorgsfulla mödrar, än vad herrarna gestaltades som omhändertagande och omsorgsfulla fäder. Denna studie kom också till resultatet att fotboll tenderade att gestaltas som något som är för män, snarare än något för kvinnor.

A journalist’s task is to – in a fair, balanced and objective way – deliver news to the world. But how does it affect a sportswriter’s reporting when he/she has two teams to monitor? Can you still be objective reguarding both teams, or does one team get more attention then the other? The purpose of this study was to examine the objectivity in the reporting of the two bandy teams Bollnäs GIF and Edsbyns IF in the local news paper Ljusnan. Based on different theories of objectivity, I conducted a quantitative content analysis and a qualitative critical discourse analysis of articles written during two Elite League seasons. The result showed a constant slight advantage for Bollnäs GIF before Edsbyns IF. / Journalistens uppgift är att på ett nyanserat, balanserat och objektivt sätt förmedla nyheter till allmänheten. Men hur påverkas rapporteringen för en sportjournalist när man har två lag att rapportera om? Kan man fortfarande vara rättvis och objektiv, eller får det ena laget mer publicitet än det andra? Syftet med den här studien var att undersöka hur objektivt lokaltidningen Ljusnan rapporterat om de två bandylagen Bollnäs GIF och Edsbyns IF. Med utgångspunkt i teorier om objektivitet har jag genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys på artiklar skrivna under två elitseriesäsonger. Resultatet visade, både i den kvantitativa och kvalitativa analysen, på ett konstant litet övertag för Bollnäs GIF.

I denna uppsats genomför vi en kvalitativ granskning av bilder och text i artiklar från VM i längdskidåkning i Falun, 2015. Tidningarna som är del av undersökningen är Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syftet är att undersöka representationen av kön i tidningarna och utröna vilka eventuella mönster och avvikelser från mönster som går att identifiera i framställningen av skidåkarna. Vid granskning av bilder utgår vi ifrån Helena Tolvheds mall för bildanalys som fokuserar på bildkomposition och gestaltning av kroppar. Vid granskning av text försöker vi identifiera mönster utifrån begreppen trivialisering, infantilisering och ambivalens. Resultaten av studien visar att kvinnliga längdskidåkare i större utsträckning trivialiseras och infantiliseras genom skribenternas språkbruk. De kvinnliga längdskidåkarna framställs också mer frekvent på ett sätt som ger intryck av att vara arrangerat i bild. Vår studie visar således att det råder en något skev nyhetsbevakning i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor i tidningarna, vilket också flera tidigare studier kommit fram till. Däremot verkar skillnaderna vara mindre påtagliga än i studier där tidigare perioder i historien legat i fokus, likt i Helena Tolvheds studie. Det bör dock inte förringa att skillnader fortfarande förekommer i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor.