Denna c-uppsats syftar främst till att studera frilansjournalisters attityder till den journalistiska yrkesidentiteten och yrkesideal samt till arbete inom information och PR, utifrån tidigare forskning om frilansjournalistik och medieteoretiska utgångspunkter. Frågeställningarna är:  Vilka motiv hade frilansjournalisterna i populationen för att bli frilansare? Förändras motiven för frilansarbete inom journalistik under åren som frilansare? Hur påverkas den journalistiska yrkesidentiteten av att vara frilansare? Vilka drivkrafter ligger bakom att ta uppdrag utanför frilansjournalistik? Vilka drivkrafter ligger bakom att ta uppdrag inom information och/eller PR? Hur ser populationens attityder till olika yrkesideal ut, och hur kan dessa relateras till inställningen att ta uppdrag inom information och/eller PR? Enkätundersökningen genomfördes med alla frilansmedlemmar som ingår i SJF:s Frilanskatalogen. Över hälften av de drygt 300 respondenterna hade inom de senaste två åren tagit uppdrag eller haft arbete utanför frilansjournalistik och en tredjedel hade tagit uppdrag inom information, och ett fåtal inom PR. Ekonomiska anledningar var huvudmotivet till att ta uppdrag eller arbete utanför frilansjournalistik överlag och inom informationsbranschen i synnerhet. Yrkesidealen skiljde sig inte betydligt från tidigare undersökningar med svenska journalister, och motiven till varför respondenterna gjort sitt yrkesval hamnade i linje med tidigare forskning med fokus på frihet. Samtidigt hade en tredjedel inom de senaste två åren funderat på att yrkesväxla från journalistik till information eller PR.

I denna uppsats har vi undersökt hur 8 svenska journalister och 4 chefer vid svenska medieföretag (”arbetsgivare” hädanefter) resonerar kring journalisters aktivitet och varumärkesbyggande på sociala medier, vilka motiv journalister har för att profilera sig i sociala medier och hur journalisterna och arbetsgivarna ser på journalisters aktivitet på sociala medier utifrån journalistiska yrkesideal och normer. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats utifrån teorier om varumärkesbyggande, personligt varumärke och självpresentation samt tidigare forskning om journalisters yrkesideal och användning av sociala medier. Resultaten visar att det verkar finnas en övertro bland journalister om det personliga varumärkets betydelse för arbetsmöjligheter, om man ser till hur arbetsgivarna uppgett att de värdera sociala medier. När det gäller journalisters motiv till att vara profilerade på sociala medier har de snarare framkommit att det inte är högt prioriterat varken av journalisterna själva eller arbetsgivarna, för arbetsgivarna är detta endast intressant i vissa fall. Detta beror framför allt på att fördelarna av en stark sociala medier-profil inte anses väga över nackdelarna som bland annat är att det är tidskrävande och att de innebär en större risk att bli utsatt för hat och hot. När det gäller yrkesidealen har vi sett att samtliga respondenter värderar dessa högt och tycker att man alltid bör agera enligt dem på sociala medier. Idealen och normerna kan vara svåra att kombinera med att vara framgångsrik på sociala medier eftersom de hindrar journalister från att agera på det sett som genererar störts engagemang på sociala medier.

Problemformulering: Journalistikens professionalisering tog fart under 1900-talet. Sportjournalistiken har historiskt inte följt med i den utvecklingen, utan har många gånger inte setts som en accepterad del av journalistiken. Forskning visar emellertid att den bilden av sportjournalistik är under förändring och att den nu ses som en självklar del av de flesta redaktioner. Med en ny bild av sportjournalistiken som en riktig, och i många fall viktig, del av journalistiken följer också nya förväntningar och krav. Vilket också återspeglas i en värld av digitalisering och kommersialisering. Med denna studie är förhoppningen att kunna bidra till en större förståelse för lokala sportjournalisters syn på sin yrkesroll, kopplat till den professionella synen på journalistik och dess yrkesideal. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lokala sportjournalister ser på sin yrkesroll. Metod & material: Studien använder sig av samtalsintervjuer med sex sportreportrar och sex sportchefer. Alla hemmahörande på olika lokaltidningar runt om i landet. Intervjuerna genomfördes på ett relativt standardiserat vis, så till vida att en frågemall låg till grund för vilka frågor som ställdes, och i vilken ordning. I de fall då en intervju gick i en viss riktning kunde frågeordningen ändras för att bättre passa. I vissa fall, där det ansågs relevant, ställdes även följdfrågor. Huvudresultat: Resultatet visar att de lokala sportjournalisterna i studien har en professionell hållning till sitt arbete och att det finns en bred vilja till mer väl genomarbetad och kritisk journalistik. De anser att journalistiken och dess uppdrag kommer i första rummet, men medger samtidigt att det finns utmaningar kopplade till källberoende och kommersialiseringens konsekvenser. Dessutom lyfts resursbrist som ett stort hinder för att uppfylla idealbilden av sin yrkesroll.

Färre fasta anställningar har fått journalister att söka alternativa vägar och metoder för att överleva. Journalistyrket tangerar idag yrken som marknadsföring och affärskommunikation och på arbetsmarknaden premieras nya egenskaper som allt oftare går att kopplas till entreprenörskap. Denna kvalitativa studies frågeställningar behandlar de egenskaper journalister själva upplever krävs för att vara attraktiv på arbetsmarknaden idag, vad den enskilda journalistens plattform och publiken på sociala medier har för betydelse samt vilka varumärkesbyggande strategier som journalister använder sig av i arbetet med en journalistisk profil. Med semistrukturerade intervjuer som underlag undersöker denna studie på ett mer djupgående sätt hur svenska profilerade journalister upplever arbetsmarknaden samt hur de arbetar för att öka sin konkurrenskraft. Resultatet vittnar om att det går att dra paralleller mellan journalisters arbete med profilering respektive sociala medier och klassiska varumärkesbyggande strategier. Sociala medier utgör idag en viktig distributionskanal för både enskilda journalister och arbetsgivare. Att bygga en plattform på sociala medier och få en stor egen publik går att likställas med en form av eget kapital som journalister använder när de konkurrerar om jobb.

Denna studie undersöker hur svenska kriminaljournalister och grävande journalister, med särskilt fokus på granskande reportage om brott och kriminalitet, beskrivs och porträtteras i facktidningen Journalisten, samt med en jämförande utgångspunkt i genus. Studien utgår från en kvalitativ textanalys, med analysfrågor som vi format utifrån Johanna Ledin och Ulla Mobergs (2019) språkliga textanalysmetod. Vi har i studien analyserat sju personporträtt om kriminaljournalister och grävande journalister från tidningen Journalisten. Analysen utgår från ett frågeschema med syfte att identifiera vilka egenskaper som tilldelas journalisternas person, vilka ideal som tilldelas yrkesrollen samt om porträtteringen skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Det teoretiska ramverket är baserat på teoretiska utgångspunkter som berör journalistyrket professionalisering, genus och yrkesideal. Resultatet av den kvalitativa textanalysen visar på ett flertal återkommande journalistiska ideal. De främsta ideal som tilldelas yrkesrollen relaterar till den journalistiska funktionen, men att vara ambitiös och engagerad i sin arbetsroll lyfts också som betydande ideal. Genom textanalysen har vi observerat att de egenskaper som lyfts hos de granskande journalisterna också stämmer bra överens med yrkesidealen. Samt att de egenskaper hos journalisterna som inte relaterar till eller stämmer sämre överens med yrkesrollen får mindre utrymme i texterna. Resultatet visar dessutom att porträtteringen i texterna skiljer sig utifrån ett genusperspektiv, där de kvinnliga granskande journalisterna porträtteras i högre grad utifrån ytliga faktorer samt att texten lägger en större vikt på deras privatliv och känslor.