Den här kandidatuppsatsen granskar fördelningen av utrymmet på sportsidorna utifrån könstillhörighet. Vi undersöker hur mycket utrymme som tilldelas herrarnas respektive damernas slutspelsperioder under Europamästerskapen i fotboll år 2012, 2013, 2016 samt 2017 i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Vidare undersöker vi om det förekommer skillnader i rapporteringen om manliga respektive kvinnliga fotbollsspelare i Dagens Nyheter och Expressen år 2016 och 2017. Slutligen diskuterar vi frågan gällande på vilket sätt Dagens Nyheters och Expressens rapportering under slutspelen i fotbolls-EM år 2016 och 2017 bidrar till att upprätthålla de etablerade könsrollsuppfattningarna. Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv och redogör för en del av den tidigare forskning som finns inom området genus. För att besvara frågeställningarna används kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ diskursanalys. Resultatet av vår kvantitativa analys är att herrarnas mästerskap värderades högre ur ett nyhetsvärderingsperspektiv och tilldelades mer utrymme än damernas mästerskap. Den kvalitativa diskursanalysen visar att det under herrarnas mästerskapsår rapporteras om enbart män, medan det under damernas år rapporteras om båda könen. Den kvalitativa analysen visar därmed att männen tilldelas mer plats i medierna än kvinnorna. Detta överensstämmer med resultatet av vår kvantitativa analys, samt den tidigare forskning som lyfts fram i vår studie. Slutsatsen är att herrarna är överrepresenterade på sportsidorna samt att medierna upprätthåller de etablerade könsrollsuppfattningarna.

Objektivitet anses vara en central del av journalistik i en demokratisk och västerländsk värld, som bör vara ett vägledande ideal för de yrkesverksamma i deras arbete med att samla och presentera information. Deras professionella uppgifter består bland annat av att återge en sann bild av verkligheten, att visa lojalitet mot medborgare samt att vara opartiska och oberoende. Kritik riktas stundtals mot journalisters brister i att presentera nyheter som fullt ut följer objektivitetens principer, med argument om att journalistiken påverkas negativt av ökade kommersiella intressen. Sport är en genre inom nyhetsrapportering som har ett lågt anseende och utesluts från mer prestigefylld journalistik, som detta till trots är populär att konsumera ur ett publikperspektiv. Denna undersökning har haft sportjournalistikens låga status tillsammans med människors förhoppning om att fylla särskilda behov med hjälp av sportkonsumtion, som utgångspunkt för att vidare studera objektivitet inom området. Med detta som bakgrund ämnar studien att klargöra och belysa om publiken har förväntningar på objektivitet i sportjournalistik och i sådant fall vilka förväntningar.   Metoden som tillämpats för att kunna undersöka publikens åsikter kring ämnet är kvalitativ, detta i syfte om att skapa djupare förståelse för publikens attityder och uppfattningar. Fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts där de personer som intervjuats har representerat en grupp sportintresserade unga vuxna i åldern 20–30 år, med totalt 24 deltagande, samtliga bosatta i Karlstad, Sverige.   Resultat av studien visar att publiken gör skillnad på vilka krav som kan ställas på att följa journalistiska etiska riktlinjer utifrån; medial kanal, enskilda sportjournalister, public service, kommersiella kanaler och lokal- och nationell nyhetspress. Ett samband kan i denna studie synliggöras mellan publikens uppfattning om sport som en nyhetskälla av lättsam och underhållande natur, som således skapar lägre förväntningar på att objektivitetsidealet efterföljs. Det bör poängteras att olika faktorer inom journalistisk objektivitet, förväntas att uppnås av publiken med väldig variation. Trovärdigheten hos sportjournalister tenderar att bedömas av publiken efter huruvida de uppgifter och resultat som presenteras är korrekta medan ett oberoende mot de som bevakas anses vara mycket svårt och ovanligt att uppfylla.   En annan viktig aspekt som belysts i studien är att sportjournalistik berörs av det geografiska läget för nyhetsredaktionen, där ett prioriterat medialt utrymme för lokala och nationella lag tillsammans med redaktionernas beroende av goda relationer till föreningar och lag, uppfattas som orsaker till bristande objektivitet.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka attityder svenska fotbollsspelare, med och utan utländsk bakgrund, har till ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Informanterna är pojkar 16–17 år. Med utländsk bakgrund menas i detta fall att minst en av föräldrarna är född utomlands. Samtidigt undersöktes den politiska korrektheten hos informanterna. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Enkätfrågorna var kopplade till det som i media kallas för omvänd rasism, andrafiering av invandrare, politisk korrekthet, samt attityder till användandet av vissa utvalda ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Resultatet visade bland annat att orden svennebög, svennehora, jävla svenne, samt svennerasist anses vara kränkande av ett stort antal informanter, om de används mot en svensk person. Resultatet visade även att de flesta informanterna med svensk bakgrund tycker att det är fel att kalla Zlatan Ibrahimovic för osvensk, medan informanterna med utländsk bakgrund har en omvänd uppfattning. Det framgår även att en blågul gemenskap som beskrivs i media är okej hos 30 av 31 tillfrågade informanter. Den återstående informanten hade dock inte känt sig kränkt. En slutsats är att informanterna i undersökningen är ganska lite politiskt korrekta beträffande vad som bör och inte bör få sägas i media.

This study examined the difference in reporting of women and men in cross-country skiing during three years of Tour de Ski (2017/2018, 2018/2019 and 2019/2020). The media that were compared was the Swedish public service media Sveriges Television (SVT) and the commercial media Aftonbladet, with a total sample of 350 digital articles. The purpose of the study was to find out how equal the coverage of men and women in the two media companies were. A content analysis was used to make sure the three chosen research questions could be answered. The two theories that this study was based upon were gender theory and the agenda setting theory.  Results from the analysis showed that more articles in both media companies focused on female athletes. SVT focused on female athletes in 46,30 % of their articles and on male athletes only in 40,74 % and the gap was even bigger in Aftonbladet. However, men were more often used as sources in the articles. When examining text length it was clear that the articles had similar length regardless of who the text focused on, but SVT tended to write longer when male athletes were in focus. There was also an examination on how the coverage changed over the three years. Results showed female athletes got more space each year and male athletes less. The study also contains a discussion about the connection between the gender of the writer and the content in the articles. The gender of the writer did not play a significant role in how the competition was reported. Most of the results were similar whoever wrote it, but in the public service media SVT, female writers tended to let more female athletes speak than male writers did. Results showed that the public service media SVT reported more equal than Aftonbladet in the coverage of Tour de Ski, especially in the use of sources.

The purpose of the study was to investigate how the Swedish public service channel SVT, presents sports and athletes in the sports news program Sportspegeln. We have conducted a quantitative content analysis of twelve episodes from a one-year period starting in October 2019 and ending in September 2020. The study showed that male athletes are, by far, the most visible in the program. Regardless of the sport, the male athlete is almost always portrayed as the ideal. Except when it comes to skiing, then it is the women who get to be seen the most.  An interesting connection, as our study showed, is that the gender distribution looks the same if you look among the journalists. In all sports, it is mostly male journalists, except in ski sports where most journalists are women.

Denna studie undersöker hur manliga sportjournalister (med fotboll som främsta bevakningsområde) ser på sin roll i jämställdhetsarbete. Med avstamp i teorier om fält, doxa, kapital och genussystem intervjuas sex sportjournalister om sitt arbete och reflektioner kring damfotboll som bevakningsområde, samt hur jargongen och normen på sportredaktionerna de arbetar på ser ut. Studien finner att en majoritet av respondenterna håller med om att det är en miljö främst för män och som tenderar att utesluta kvinnor, precis som tidigare studier också funnit. Man menar däremot att det förändras till det bättre. Respondenterna tycker att det främsta ansvaret för jämställdhet ligger på chefsnivå, och att den bristande rapporteringen om damfotboll beror på bristande satsningar från fotbollsklubbarnas sida. Man menar också att man tar sitt ansvar genom att ta dam- och herrfotboll på samma allvar, och att hjälpa sina kvinnliga kollegor med nätverkande och i konflikter på arbetsplatsen.

Purpose: This study aims to illustrate underlying stereotypes and gender ideals that exist in society when sportswomen are represented in sports media. Research question: How do sportswomen get portrayed by the media and what gender ideals exist in media’s representation of the athletic woman? Work questions: Does there exist any differences when athletic women and men are represented in the media?Are there any signs of trivialization, ambivalence or infantilization in media’s representations?Which stereotypes are possible to see in media’s representations?Theories: Gender theory, infantilization, trivialization, ambivalence Method: In this study, we have used a semiotic analysis as method and the semiotic tools denotation, connotation, anchoring, relaying and the character types icon, index and symbol. The empirical material of the study is retrieved from the swedish newspapers Expressen and Aftonbladet via login to the National Library of Sweden via Karlstad University. Conclusion: By the semiotic analysis it was possible to see that sportswomen in a much higher degree were assigned attributes that by gender theory are considered female stereotypes. When sportswomen were successful it was possible to see clear signs that indicated that they were weak and emotional, on the other hand there was more focus on strength and performance when sportsmen achieved success. Infantilization, trivialization, and ambivalence was common in both situations when women were successful and when they failed. In the study it was possible to see evident patterns that indicated towards feelings and tears when sportswomens were represented. Through the analysis it was possible to establish that sportswomen's performance got diminished and they were looked at as deviant in sportmedia compared to the sportsmen who continue to be seen as the standard and norm. Key words: semiotics, sports journalism, gender, trivialization, ambivalence, infantilization, marginalization, stereotypes

Syftet med studien var att ta reda på hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloiderna Aftonbladet och Expressen utifrån representationsteorin och genusperspektiv. Detta har gjorts genom att analysera 28 artiklar från sportbilagorna Sportbladet och Sportexpressen under vecka sju i februari, sedan har materialet analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och en semiotisk analys. Texterna har satts in i olika teman, propositioner och perspektiv som kallas för genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller, för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien visar att manliga och kvinnliga idrottare representeras olika utifrån genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller. De kvinnliga idrottarna framställs ofta som svaga och fokuset ligger på annat än på deras prestation, men de manliga idrottarna representeras som starka och heroiska.

This study examines what differences can be found in Sportbladet’s coverage of football and ice hockey as well as what could cause those. The study examines the four following questions: How is the coverage between teams and individual players distributed? How is the coverage between men and women distributed? How is the coverage of different subjects distributed in each sport and between genders and how are the players/teams framed? To answer these questions the study takes off in earlier studies of subject distribution, public relations and framing of athletes as well as framing-, gender-, news values and sports journalism theories. By using a quantitative contents analysis, 951 articles from the periods march 31st to november 2nd and september 15th to may 2nd, have been analyzed and compared to each other. The results show that there are differences in Sportbladet’s coverage of football and ice hockey, but also between men and women within both sports. The results show that both football- and ice hockey players are framed as individual players instead of teams, female players are under-represented in sports media as well as the distribution of subjects are largely alike within both the sports and between genders. Some differences are found in the coverage of scandals and before and after games. The study also shows that people related to sports are framed in a positive or neutral way.

This thesis expands the understanding of the concept of hybridity and its suitability as a theoretical framework in journalism studies. The purpose of the study is thus to highlight hybridity on the textual level in relation to the blurring boundaries between professional and amateur sports journalism. This is done by focusing on a topic that is often overlooked – the textual content of supporter-produced sports journalism. Articles published in 2021 on Sweden's largest supporter website SvenskaFans are compared with the traditional sports journalism at Dagens Nyheter and Sportbladet by using quantitative content analysis. A total of 474 (N) articles are analysed through a theoretical framework focusing on hybridity, alternative media and genres. Findings suggest that news texts are the most common genre in supporter-produced sports journalism at SvenskaFans. The main subject in the articles on SvenskaFans are usually matchday and the actors who speak out are usually the editorial staff themselves. The textual style is often characterized by a personal, interpretive, emotional, positive language and the alternative attributes were not dominant in the news content. The overall picture also indicates that the language used and the degree of professionalism in supporter-produced sports journalism varies from writer to writer.Findings also suggest that SvenskaFans exhibits a complexity that requires the analysis to "go beyond hybridity" to get the full picture. This is because the results indicate that there are nuances that the original definition of fails to recognize.