No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.</p><p>För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.</p><p>Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter.</p>

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet. Resultat från den kvalitativa delstudien, där sportjournalister, sportchefer samt representanter från olika idrottsförbund deltog som intervjupersoner, visar att den stora koncentrationen kring fotboll och ishockey inte är unik för Sportbladet, utan att de flesta svenska sportmedier har ett liknande urval. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt från bland annat Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel för att identifiera vilka faktorer som gör att vissa sporter får ett högre nyhetsvärde än andra. En viktig förklaring till varför fotboll och ishockey får mest utrymme är att många sportjournalister har dessa två sporter som sina största intressen, och då helst skriver om dem. En annan viktig förklaring är att sporterna lockar mycket publik till arenorna. En tredje förklaring till just fotbollens stora utrymme är att sporten har flest antal utövare av alla idrotter i Sverige. Undersökningens resultat visar samtidigt att vissa idrotter, som gymnastik och ridsport, trots många utövare och potentiellt intresserade mediekonsumenter ändå inte lyckas konkurrera om medieutrymmet.

No description available.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Nedslagen har varit vinter-OS från Lake Placid 1980 och vinter-OS i Vancouver 2010, detta för att se ifall det skett en förändring i hur män och kvinnor skildrats över tid. I denna studie har en kvalitativ textanalys genomförts för att urskilja språkliga skillnader i hur manliga respektive kvinnliga längdskidåkare framställts i kvällstidningsartiklar. Genom att studera de utvalda artiklarna visar resultatet att kvinnliga skidåkare fortfarande marginaliseras samt trivialiseras genom journalisternas språkbruk. Kvinnliga längdskidåkare beskrivs i högre grad utifrån deras utseende och privatliv än vad de manliga idrottarna gör. Detta är förekommande både från Lake Placid 1980 och Vancouver 2010. Dock har kvinnor fått ökat utrymme i de två tidningarna och utvecklingen mot ökad jämställdhet på sportsidorna är på rätt väg.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter på plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på vad sportjournalister på Aftonbladet och Expressen tror är anledningarna till att det skrivs så mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda på hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs så mycket om honom samt vad det stora fokuset på honom får för konsekvenser. I vår analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer på de två kvällstidningarna i Sverige. Resultatet visar att det framförallt är läsarnas engagemang i Zlatan Ibrahimovic som person och fotbollspelare som gör att tidningarna skriver om honom, inte som läsarna själva verkar tro – att hans namn på löpsedeln säljer lösnummer. En annan slutsats är att det finns en risk att tidningarna missar andra bra nyheter på grund av det stora fokuset på Zlatan Ibrahimovic. / The Swedish soccer player Zlatan Ibrahimovic was the most well-publicized sports profile in Swedish newspapers during 2010 and 2011. The tabloid newspapers Expressen and Aftonbladet have one reporter each stationed in Milan, Italy, whose sole purpose is to report the events of Zlatan Ibrahimovic and his team AC Milan. The aim of this bachelor thesis is to establish the reasons to why he is so well-publicized through the eyes of Swedish journalists at Expressen and Aftonbladet. Further, we intend to investigate how they write about him, why they do so, what characteristics make him well-publicized and what the consequences from this are. The analysis will be connected to theories such as masculinity, the vortex-effect and tabloidization. The information is gathered through quantitative analysis, namely through half structured interviews with five reporters, columnist and news directors at each of the two newspapers. The results show that it is the involvement of the reader in Zlatan Ibrahimovic that makes the newspapers write so much about him, not as the readers themselves might think – because his name at the front of the newspapers boosts the sales of single copies. Another conclusion is that the focus on Zlatan Ibrahimovic within Swedish media creates a risk of missing other major news.

This study was focused to highlight the problems that comes with being a minority on a workplace, in this case female sports journalist who are working in a male dominated sports field. The objective was to find out how the female sports journalist was experiencing working in such a domain, with focus on journalists who works on local news papers. The study also wanted to look on how these workplaces incorporated gender in their daily work.        In combination with gender theory, with concepts as masculine hegemony and power structures, I also choose to apply the american researcher Rosabeth M Kanters concept ”token”. With these aspects in mind I analyzed the five interviews that I carried out with female sports journalist with a qualitative data analysis.            The results of the study showed that the female sports journalist in some aspects were aware of the difficulties of being a woman in a male dominated area – when they were talking about the profession at large. But on the other hand they were not as aware when it came to their own situation. Even though the gender problems that comes with being a woman in a patriarchal society, in combination with the minority-issue, the respondents did not express their situation in terms of problem, even though their stories of interview situations for example showed the opposite.              In conclusion, the study showed that even though the respondents really enjoyed their work, even though it was not always easy to cope with. But since their own interest in sports and the profession lead them there in the first place, the obstacles created in society like the minority role they were in or the fact that they are women in a patriarchal society, they kept working in the profession despite the resistance.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete. För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys. Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter.

Uppsatsen undersöker kommersialiseringens påverkan på sportrapportering ur ett jämställdhetsperspektiv. TV-kanalerna SVT och TV4 ligger till grund för undersökningen och deras största sportprogram Sporten och Sportnytt jämförs. Frågeställningarna som besvaras i undersökningen handlar om hur könsfördelningen ser ut i kanalernas TV-sändningar, vilka idrotter som prioriteras samt hur kanalernas jämställdhetsarbete ser ut och motiveras. De teoretiska utgångspunkterna är kommersialiseringsteori, genusteori och tokenism. Undersökningen består av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa innehållsanalysen består av 51 sportsändningar från respektive kanal varav 460 inslag från TV4 och 549 inslag från SVT. Kvalitativa intervjuer har genomförts med kanalernas sportchefer.  Resultatet visar att SVT rapporterar om damidrott i högre utsträckning än TV4. Resultatet visar också att SVT har en tydligare utarbetad jämställdhetsplan än TV4 men att båda kanalerna strävar mot att bevaka damidrott i större utsträckning än vad de enligt våra mätningar gör i dagsläget. Undersökningen kommer fram till att orsakerna till varför damidrott är mindre bevakat än herridrott huvudsakligen beror på kommersialisering av sport och genusstrukturer.