I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten. Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän. Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis.

Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ”vi” och ett ”dom andra”. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats. Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt. Den individuella bakgrunden kan vid vinsten lyftas fram som något starkt och positivt för att vid dopningsavslöjandet bli förklaringen till varför denne dopat sig. Materialet visar också att de två kvinnliga idrottarna som är med i undersökningen blir inplacerade i stereotypen om kvinnan som den styrda och mannen som den styrande. Det visas också exempel på att journalisterna i det undersökta materialet aktivt skapar ett ”vi” och ett ”dom andra”. För att beskriva det egna benämner journalisterna de andra.

No description available.

I den här uppsatsen försöker vi ta reda på vilken av Sveriges rikstäckande tidningar mest prioriterade rapporteringen om dopning i samband med OS i Peking 2008. Vi vill också undersöka på vilket sätt problematiken beskrevs i respektive tidning. Den dissekerade perioden har vi delat in i före, under och efter OS för att se hur bevakningen skiljer sig åt mellan faserna. Mot slutet kontrollerar vi sen hur väl rapporteringen stämmer överens med teorier om nyhetsvärdering i andra sammanhang. Tidningarna som varit föremål för undersökningen är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.   Vi gör undersökningen både kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa studien går ut på att i varje tidning först mäta arean av den totala mängden OS-material för att sen göra en likadan mätning av enkom det material som behandlar dopning. Därefter dividerar vi ytan som berör dopning med den totala mängden OS-material för att få en andel att jämföra de övriga tidningarna utifrån. Alla areor räknar vi om till tidningssidor så att resultatet blir lättare att begripa och överskåda. I samband med mätningarna kontrollerar vi också på vilka sidor och var på sidorna materialet placerats. Vi uppfattar det som att materialet fått högre prioritet beroende på hur långt fram och hur högt det ligger.   Med den kvalitativa undersökningen vill vi veta hur dopningen gestaltas i tidningarna. Vi analyserar materialet utifrån en mall och söker främst svar på vilket intryck man får av läsningen och om problematiken beskrivs neutralt sakligt eller dramatiserande. Vi utgår också från den kvalitativa analysen när vi jämför innehållet med tidigare teorier om nyhetsvärdering.   Vår undersökning visar att Aftonbladet hade mest material om dopning både räknat i andel och antal sidor. Tidningen hade också tillsammans med konkurrenten Expressen flest sådana artiklar längre fram i sportsidorna. Bara Svenska Dagbladet köpte artiklar från nyhetsbyråer. En ranking över vilken tidning som fäste mest vikt vid dopningen skulle se ut såhär: 1. Aftonbladet (12, 4 sidor, andel 3, 8%) 2. Expressen (11, 5 sidor, andel 3, 5 %) 3. Svenska Dagbladet (5, 9 sidor, andel 2, 5 %) 4. Dagens Nyheter (3, 7 sidor, andel 1, 2 %)   Absolut mest material i andel hade samtliga tidningar under perioden före OS, säkerligen beroende på att sju ryska världsstjärnor i friidrott då avslöjades samtidigt för manipulerade urinprov. Absolut minst mängd hade tidningarna efter spelen.   De händelser som renderade mest dopningsmaterial var när flera idrottare från samma nation testat positivt eller misstänktes för att ha använt förbjudna preparat. Då kunde innehållet i artiklarna späckas med spekulationer kring om den reella eller misstänkta dopningen var systematiserad och organiserad från högre ort. Framför allt Ryssland och Jamaica råkade ut för dessa misstankar under den studerade perioden.   Vår jämförelse med teorier om nyhetsvärdering visar att också i rapporteringen om dopning ökar värdet ju mer en artikel handlar om elitpersoner och att det är av yttersta vikt för tidningarna att en dopad idrottares eventuella stjärnstatus tydligt framkommer. I likhet med teorier om vikten av närhet visade det sig att tidningarna, i synnerhet kvällspressen, var mycket angelägna om att på något sätt försöka anknyta dopningsmaterialet till närområdet, i det här fallet Sverige. Den knappa rapporteringen om OS och dopning under perioden efter spelen kan bero på att John McManus har rätt i att intresset för en händelse svalnar ju längre i tid man befinner sig från den. Medieforskaren Håkan Hvitfelt hävdade att händelser som kunde fogas till liknande händelser och därmed bilda ett tema hade betydelse för nyhetsvärdet. Så tycktes också ha varit fallet i tidningarnas försök att ständigt koppla ryska dopningsfall till gamla Sovjetunionen.   Intrycket materialet gav oss var att dopningen är mest omfattande i Ryssland och knappt förekommande i Sverige. Kvällstidningarna behandlade dopningen betydligt mer spekulativt och dramatiserande än morgontidningarna.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Sportjournalistiken har från sin uppkomst i slutet av 1800-talet hela tiden växt sig större och starkare. Omfånget inom dagens sportjournalistik är enormt. Det uppkommer nya publiceringskanaler, konkurrensen ökar hela tiden i branschen och sportjournalistiken får en allt mer betydande del i människors vardag.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som utmärker och kännetecknar svensk sportjournalistik i dag, hur den har utvecklats och vad nästa steg i utvecklingen kan vara. Detta har undersökts genom att samtala med de som är verksamma i branschen och som följt utvecklingen på närmsta håll,    sportjournalisterna.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av metoden kvalitativ intervju för insamling av material. I undersökningen har tio sportjournalister ingått med variationsbredd i geografi, tidningens storlek och sportjournalistiska erfarenheter.</p><p><strong>Resultat:</strong> I vår undersökning har vi kommit fram till att sportjournalisterna anser att sportjournalistiken i Sverige har blivit omfångsrikare, seriösare och mer kommersiell. Tidspressen har ökat, till stor del beroende på Internet som även påverkat sportjournalisternas arbete på många plan.<strong> </strong>Den ökade informations-       strömningen har gjort att sportjournalisterna får anstränga sig mer för att hitta exklusiva vinklar.</p> / En C-uppsats om sportjournalistik som belönades med VG i betyg.

This study examines from a gender perspective how the gender distribution is viewed in the content of Göteborgs-Posten's sports pages and the short and long term effects of the the newspaper's gender equality plan that was introduced in 2005. It is a quantitative study for two sample periods, 2005 and 2009, that investigates how many articles in the newspaper which is about women's sports and male sports. Michel Foucault's theory of discourse is central to the study, his view of identity in society and how these are represented fit well on gender issues in sports journalism. The results show that women's sport is greatly subordinate to man's sport in terms of number of articles. The gender equality plan has not had any noticeable effects on Göteborgs-Posten's sports pages. This is due to a variety of factors – economic aspects weigh heavily in this problem. / Denna studie undersöker utifrån ett genusperspektiv hur könsfördelningen ser ut i innehållet på Göteborgs-Postens sportsidor och vad tidningens jämställdhetsplan, som infördes 2005, fått för kortsiktiga och långsiktiga effekter. Det är en kvantitativ studie som under två urvalsperioder, 2005 och 2009, utreder hur många av tidningens artiklar som handlar om kvinnoidrott respektive mansidrott. Michel Foucaults diskursteori är central för studien då hans syn på identiteter i samhället och hur dessa representeras passar väl in på genusproblematiken inom sportjournalistiken. Resultatet visar att kvinnoidrotten är kraftigt underställd mansidrotten sett till antal artiklar. Jämställdhetsplanen har inte haft några märkbara effekter på Göteborgs-Postens sportsidor. Detta beror på en rad olika faktorer - de ekonomiska aspekterna väger tungt inom denna problematik.

Bakgrund: Sportjournalistiken har från sin uppkomst i slutet av 1800-talet hela tiden växt sig större och starkare. Omfånget inom dagens sportjournalistik är enormt. Det uppkommer nya publiceringskanaler, konkurrensen ökar hela tiden i branschen och sportjournalistiken får en allt mer betydande del i människors vardag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som utmärker och kännetecknar svensk sportjournalistik i dag, hur den har utvecklats och vad nästa steg i utvecklingen kan vara. Detta har undersökts genom att samtala med de som är verksamma i branschen och som följt utvecklingen på närmsta håll,    sportjournalisterna. Metod: Vi har använt oss av metoden kvalitativ intervju för insamling av material. I undersökningen har tio sportjournalister ingått med variationsbredd i geografi, tidningens storlek och sportjournalistiska erfarenheter. Resultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att sportjournalisterna anser att sportjournalistiken i Sverige har blivit omfångsrikare, seriösare och mer kommersiell. Tidspressen har ökat, till stor del beroende på Internet som även påverkat sportjournalisternas arbete på många plan. Den ökade informations-       strömningen har gjort att sportjournalisterna får anstränga sig mer för att hitta exklusiva vinklar. / En C-uppsats om sportjournalistik som belönades med VG i betyg.

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen? Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh &amp; Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket. Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare. Detta är speciellt tydligt under stora evenemang, såsom fotbolls-VM och OS, då arbetsdagarna blir extremt hektiska och långa. Journalisterna känner också en, i olika grad, oro och osäkerhet kring deras arbete, i takt med en ökande konkurrens och tidninsbranschens kris. Tidningars steg till webben har gjort att journalisterna upplever en ökad stress att leverera snabbt och det finns tankar om en försämrad kvalité. Uppkomsten av social media har gjort att journalisterna har funnit nya sätt att hämta information på, men det har även betytt att det blivit lättare för läsare att bedöma och kritisera deras arbete, vilket kan drabba dem hårt. / Title: “Are we live now?” - A study about the role of the sports journalist and the working conditions in the changing media landscape Author: Joakim Almén &amp; Joacim Clarin Tutor: Lowe Hedman Purpose: The purpose of this thesis was to study how the working conditions for sports journalists in Sweden appear and whether there have been changes in relation to the changing media landscape, with the upcoming of new technologies and the emerging crisis within the media business. The key question to answer is how the sports journalist feel about their working situations? In which way have the movement towards the web and the newspaper crisis affected them? Method/Material: The material in this paper consists of seven interviews with prominent sports journalists, all with ten or more years experience in the business. The interviews were all based on theory regarding sports journalism and media convergence, and a former study by David Hesmondhalgh &amp; Sarah Baker, regarding the working conditions in the "creative business" in Great Britain. Main Results: The main results shows that the sports journalists often have long working days, especially during big events such as the World Cup in football and the Olympic Games, with little time for rest. The journalists have also been assigned more tasks than before, which makes their work very hectic. The journalists feel an uncertainty, in various degrees, regarding their job and the crisis within the business, with economic cuts and the increasing competition. The movement towards the web has made their work more stressful in regards to needs to write and publish faster, which in turn has created a concern for poor quality in what they create. The upcoming of social media works in two ways, either as a journalistic tool or a way in wich the public can share their critizism or abuse the journalists.

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat.  I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys.  Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod.  Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal.

The purpose of this study is to show which content that is most common in the Swedish News Agency TT Nyhetsbyrån’s sports coverage. It also shows if the coverage is concentrated to for example any special sports, clubs, people or topics. This study uses a quantitative content analysis and the result is based on texts from 28 systematically selected days during one year. In total, the study includes 906 texts. The result of this study shows that the sports content of TT Nyhetsbyrån’s news feed is mainly concentrated to two sports, football/soccer and ice hockey. Several studies of other Sports Media show the same result as this study in terms of news content.  One of the conclusions is that the sports coverage is focused on athletes and teams at a professional level. Only a few sports, almost entirely practiced by men, is represented in the reporting. There are also other attributes that seem important for the news coverage. One of the most common attributes is that a big part of the news texts includes Swedish Athletes. Another important attribute is that the news can be related to a country that is close to Sweden in culture.