Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ”vi” och ett ”dom andra”. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats. Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt. Den individuella bakgrunden kan vid vinsten lyftas fram som något starkt och positivt för att vid dopningsavslöjandet bli förklaringen till varför denne dopat sig. Materialet visar också att de två kvinnliga idrottarna som är med i undersökningen blir inplacerade i stereotypen om kvinnan som den styrda och mannen som den styrande. Det visas också exempel på att journalisterna i det undersökta materialet aktivt skapar ett ”vi” och ett ”dom andra”. För att beskriva det egna benämner journalisterna de andra.

In this thesis we delve into the profile doping scandals involving Marion Jones and Lance Armstrong. Our aim is to analyze how the online news media portray doping allegations in sports specifically on these two athletes. Through a textual analysis and approach encompassing framing theory and intersectionality we explore the gender biases that may exist in media coverage and examine the influence of these representations. The connection between media coverage of suspected drug usage and public sentiment was investigated by using methods mentioned above between two fields of sports- cycling and track and field. This research reveals that the choices made by the media when framing their stories about doping shape opinion. This study also underscores the role played on representation by the media on doping crises within sports. It emphasizes the importance of transparent reporting that fosters discussions. By using these findings as a foundation, we can promote fairness, objectivity and evidence-based reporting when addressing instances of doping in sports.  Furthermore, this study contributes to existing literature on how the media portrays doping allegations by providing a framework for examining how these incidents are depicted by media outlets.

This research project investigated how a professional athlete made sense of lying to federal investigators regarding her use of a prohibited substance. More specifically, it investigated how Marion Jones made sense of her experiences through the construction of identity(ies). The constructionism position of narrative was used to determine how Jones gave meaning to significant experiences and constructed a narrative, and how this narrative was constructive of her identity(ies). The three-dimensional space approach of narrative analysis was used as my methodological position. The analysis was done on an interview conducted by Oprah Winfrey on Marion Jones as part of a broadcast of The Oprah Winfrey Show. This was Jones’ first public appearance aftere her release from a six month prison sentence for lying to federal investigators. The analysis revealed the construction of three identities in her narrative. The athlete identity was constructed as one of the past, the felon identity as in the present, and the person identity is constructed as the identity that she will take into the future. Jones makes sense of lying to federal investigators as allowing these identities to develop and leave her with a positive future. This research project contributed to the field of sport psychology by investigating how a professional athlete made sense of her lying to federal investigators regarding her use of a prohibited substance and recommended that the construction of multiple dominant identities may allow for alternative options for professional athletes regarding their doping behaviour. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2010. / Psychology / unrestricted