<p> </p><p>Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att syftet med utvecklingssamtal i första hand är att få en effektivare verksamhet. Utvecklingssamtalet antas leda till det genom att medarbetarna får en chans att samtala med chefen i lugn och ro. Kompetensutveckling uppfattas som viktigt och något som skall diskuteras i utvecklingssamtalet men svårt att verkligen genomföra i det dagliga arbetet. Utvecklingssamtalet ses inte som rätt arena för att tillgodose individens behov av samtal kring sin egen karriärutveckling.</p> / <p> </p><p>Research in this area calls for new ways to meet employees' needs in competence development in a more changeable labour market. The report aims to examine manager's experiences with, and view on the performance appraisal dialogues held with employees. This is done to study the performance appraisal in connection to competence development of employees. Five managers with performance appraisal responsibilities have been interviewed. The study is done with a qualitative method by semi-structured interviews. The study shows that the main purpose with performance appraisals is to achieve a more efficient work place. It is assumed to lead to this by giving the employee a chance to talk to the manager under calm and private circumstances. The competence development is seen as important and as something that should be discussed in the performance appraisal, though difficult to accomplish in the daily work. The performance appraisal is not perceived as the right arena to meet the individuals need for dialogue regarding their own career developments.</p>

<p>Tidigare forskning har visat på att konkurrensen kring talangfulla medarbetare aldrig förr varithårdare och att ha strategier för att behålla dessa blir därför viktigt. En strategi som syftar till att görajust detta är talent management. Men hur arbetar man med detta och vilka föreställningar kringfenomenet finns? Vilka faktorer kan finnas som hindrar och/eller möjliggör arbetet med talentmanagement? För att ta reda på detta har det i studien valts att göra en fallstudie där data samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i studien att talent management upplevspositivt då det ger erkänsla och uppskattning. Dock är det viktigt att det finns en tydligkommunikation så att tanken kring vad satsningen ska leda till och att förväntningarna är tydliga.HR-avdelning, chefer och talanger har alla ett ansvar för att talent management ska bli en strategi föratt få talangfulla medarbetare att stanna kvar i företaget.</p>

Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att syftet med utvecklingssamtal i första hand är att få en effektivare verksamhet. Utvecklingssamtalet antas leda till det genom att medarbetarna får en chans att samtala med chefen i lugn och ro. Kompetensutveckling uppfattas som viktigt och något som skall diskuteras i utvecklingssamtalet men svårt att verkligen genomföra i det dagliga arbetet. Utvecklingssamtalet ses inte som rätt arena för att tillgodose individens behov av samtal kring sin egen karriärutveckling. / Research in this area calls for new ways to meet employees' needs in competence development in a more changeable labour market. The report aims to examine manager's experiences with, and view on the performance appraisal dialogues held with employees. This is done to study the performance appraisal in connection to competence development of employees. Five managers with performance appraisal responsibilities have been interviewed. The study is done with a qualitative method by semi-structured interviews. The study shows that the main purpose with performance appraisals is to achieve a more efficient work place. It is assumed to lead to this by giving the employee a chance to talk to the manager under calm and private circumstances. The competence development is seen as important and as something that should be discussed in the performance appraisal, though difficult to accomplish in the daily work. The performance appraisal is not perceived as the right arena to meet the individuals need for dialogue regarding their own career developments.

Tidigare forskning har visat på att konkurrensen kring talangfulla medarbetare aldrig förr varithårdare och att ha strategier för att behålla dessa blir därför viktigt. En strategi som syftar till att görajust detta är talent management. Men hur arbetar man med detta och vilka föreställningar kringfenomenet finns? Vilka faktorer kan finnas som hindrar och/eller möjliggör arbetet med talentmanagement? För att ta reda på detta har det i studien valts att göra en fallstudie där data samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i studien att talent management upplevspositivt då det ger erkänsla och uppskattning. Dock är det viktigt att det finns en tydligkommunikation så att tanken kring vad satsningen ska leda till och att förväntningarna är tydliga.HR-avdelning, chefer och talanger har alla ett ansvar för att talent management ska bli en strategi föratt få talangfulla medarbetare att stanna kvar i företaget.

Despite the fact that women become more and more present in the private sector they still are heavily underrepresented in top positions. The cause has been debated and several explanations have been discussed. Although, many women have succeeded to reach top positions by making some more or less deliberate decisions that might have been decisive for their careers. The main purpose of this study is to analyse what women who aim for a successful career should be aware of regarding their choices of education and profession. Moreover, the importance of different circumstances for the development of women’s career opportunities has been inquired into. The study is based on interviews with nine female managing directors. The study is based on qualitative data in order to depict the experiences of these successful women. Their depictions have made it possible to apprehend what women who aim at a career should be aware of and bear in mind. The personal interviews have been analysed towards a number of theories. The outcome shows that a degree from a School of Economics might give good opportunities in a future career. However, to have specific goals regarding one’s education or one’s career has shown not to be necessary. It is of great importance to choose a good manager who encourages the employees and gives them the opportunity to develop in their profession. The conclusion can be drawn that the informal networks are significant to advance in the professional life. Further, it is essential to find a balance between one’s professional and private life and for those with a family, it is required that the spouse does his part of the household duties. To make a successful career it is favourable to have the following qualities: To be persistent, purposeful and open for changes. According to this study, women have a tendency to demand too much of themselves. On the other hand, the demand from others does not seem to be higher on women than on men. Finally, it is highly important to put trust in oneself and to have the courage to take risks and one of the main conditions to develop and make a career is to get on well at work.

No description available.

Undersökningar av Skolinspektionen och Skolverket visar att studie- och yrkesvägledning sällan prioriteras i skolan. Detta beror delvis på att ledningen saknar kunskap och intresse för frågorna. Vidare visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund att arbetsgivare erbjuder mycket begränsade möjligheter för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att utvecklas i yrket. Dessa begränsningar är störst inom skolan och leder till att många studie- och yrkesvägledare istället söker sig till tjänster utanför skolväsendet. Detta beskrivs som en mycket oroande trend, med tanke på att det saknas behöriga studie- och yrkesvägledare i skolan. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare upplever sin karriärutveckling. Frågeställningarna är: Hur beskriver studie- och yrkesvägledare karriärutveckling i förhållande till sin arbetssituation? På vilket sätt problematiserar studie- och yrkesvägledare sin karriärutveckling? För att besvara frågeställningarna används en kvalitativ metod och en narrativ intervjuform med utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar både inom och utanför skolväsendet. För att förstå studie- och yrkesvägledarnas berättelser används Savickas Career Construction Theory med begreppen yrkespersonlighet, karriäranpassning och livstema samt begreppet tillfredsställelse i arbetet. Även om studien visar på upplevelser av stagnation, stress och ett otydligt uppdrag är den dominerande bilden att studie- och yrkesvägledarna betraktar sitt arbete som meningsfullt, lärorikt och samhällsnyttigt. Vidare beskriver de att de utvecklas genom att ha ett nära nätverk och samarbete med andra studie- och yrkesvägledare och kollegor. Däremot upplever de brister i styrningen av studie- och yrkesvägledningen. Trots denna variation kring faktorer som påverkar karriärutvecklingen har de höga ambitioner och drömmar om framtiden. De har en önskan om att vara delaktiga i förändringar för att förbättra kvaliteten på vägledningsarbetet runt om i Sverige.

Allt fler personer väljer att arbeta högre upp i åldrarna genom att kombinera pensionen med lönearbete. Med ett individ- och karriärutvecklingsperspektiv som utgångspunkt kan lönearbete under pensionen anses vara en viktig komponent i livet och karriären. Det saknas emellertid studier och forskning inom en svensk kontext som undersöker yrkesverksamma pensionärers erfarenheter med hjälp av karriärutvecklingsteorier. Med detta som bakgrund syftar föreliggande uppsats till att undersöka pensionärers beslutsprocess att återgå till lönearbete. Det är också av intresse att undersöka hur deras beslut kan relateras till begreppet karriärutveckling. Uppsatsen utgår från kvalitativ metod, i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma ålderspensionärer. Empirin har analyserats med utvalda begrepp från tre teorier: Careership, KASAM och Life-span, Life-space. Resultatet visar att informanternas beslut att arbeta under pensionen utgörs av en process där flera olika brytpunkter, rutiner, roller och kapitalformer har interagerat och påverkat varandra. Beroende på vilka brytpunkter och rutiner informanterna upplevt i övergången till pensionen har deras motiv till att återgå till arbete sett olika ut. Det går emellertid att utläsa att informanternas starkaste anledningar att arbeta under pensionen handlar om ekonomiska och sociala aspekter. Att ta sig an rollen som yrkesverksam pensionär, med tillhörande arbetsuppgifter, har bidragit till att informanterna upplever en ökad känsla av sammanhang, struktur och meningsfullhet i livet.

Sammanfattning Det är många individer i Sverige som väljer att påbörja eftergymnasiala utbildningar med en målsättning att få ett stimulerande arbete inom sina utbildningsområden. I en del fall blir individer arbetslösa efter avslutade högskole- och universitetsutbildningar och det kan få negativa konsekvenser för individen och samhället. Syftet med vår undersökning har därför varit att utifrån våra respondenters berättelser, belysa och analysera de faktorer som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet. I syftet ingick även att undersöka huruvida de åtgärder som förespråkas av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen bidragit till att etablera våra respondenter på arbetsmarknaden inom sina utbildningsområden. För att precisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Vilka faktorer är det, enligt respondenterna, som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet? Hur anser arbetslösa individer med universitets- eller högskoleutbildning att kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen borde arbeta för att på ett proaktivt sätt hjälpa dem att etableras på arbetsmarknaden? Hur kan individernas berättelser förklaras utifrån begreppen individ- och kontextsystem? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat sju arbetslösa individer med eftergymnasial utbildning. De teoretiska utgångspunkterna som vi använt oss av Beckers Humankapitalteorin, Patton och McMahons System Theory Framework (STF) och Bourdieus kapitalformer. Undersökningens huvudresultat visar på att faktorer som bidragit till att respondenterna befinner sig i arbetslöshet är brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområdet, brist på socialt nätverk och orättvisa. I resultatet framgår även att respondenterna uppskattade att de kompletterande aktörerna höll i workshops och seminarier men att de hade önskat att de kompletterande aktörerna hade fokuserat mer på individuellt stöd och att de haft större sociala nätverk. Nyckelord: Kompletterande aktör, arbetslöshet, högskola/universitetsutbildning, etablering och karriärutveckling.

Syftet med studien är att undersöka vikten av att implementera tidig studie- och yrkesvägledning i tidigt skede på grundskolor för att främja elevers framtid inom studier och yrkesval. Då detta anses som hela skolans ansvar valde jag att undersöka olika befattningar på grundskolor i kommuner både utanför och i Stockholm. Dessa berör både tilldelningen av studie- och yrkesvägledning men även hur det bedrivs. Genom att undersöka en rektor, en kurator och fyra studie- och yrkesvägledares erfarenheter och uppfattningar gav det studien en mer nyanserad helhetsbild och utfall genom deras varierande befattningar som styrker vikten av tidig vägledning. Tidig studie- och yrkesvägledning bidrar till att man kan utveckla elevers valkompetens samt motverka mentala kartor och begränsningar inför deras framtida karriärval. Detta utvecklar elevers livslånga lärande och breddar samtidigt deras perspektiv. För att detta ska kunna ske behöver grundskolorna implementera det i tidigt skede då barn är som mest formbara och ser mer neutralt på saker och ting. Barn bildar mentala kartor, stereotypa föreställningar, normer utifrån miljön och omgivningen de växer upp i som i sin tur kan leda till att de begränsar sig själva inför val av utbildning eller yrke. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de olika respondenterna identifieras det som anses som möjligheter respektive hinder med att bedriva tidig vägledning redan på förskolenivå ända upp till högstadiet. All insamlat material har analyserats utifrån Gottfredson (2002) Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation som visar vikten av den tidiga vägledningens utfall då de olika respondenterna lyfter upp hur detta kan bidra till att motverka stereotypa föreställningar, mentala kartor och normer både inom utbildning, arbetslivet och valkompetens. Enligt respondenterna kan tidig vägledning både främja samt öka unga individers självkännedom, livslånga karriärutveckling och välgrundade beslut som kan leda till stora ekonomiska vinster för samhället och individerna själva. De centrala faktorerna enligt respondenterna som anses vara mest essentiella till att kunna bedriva tidig vägledning är att det krävs mer kunskap och tydligare utgångspunkt hos huvudmän, skolledning och pedagoger om vad självaste studie- och yrkesvägledningens syfte och mål är för elevers skolgång och framtid.