Syftet med denna uppsats har varit att undersöka möjliga påverkansfaktorer som leder fram till karriärvalet att bli präst. För att svara på syftet har jag intervjuat sex prästkandidater som är i slutet på sin utbildning. Intervjuerna har behandlat deras livsförlopp fram till där de befinner sig idag. Resultatet har analyserats utifrån careershipteorin, som är en yrkesvalsteori utvecklad av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes. Teorin baserar sig på resultatet utifrån en undersökning författarna gjort av unga vuxna i Storbritannien. Careershipteorin bygger på tre dimensioner: 1. Individen gör karriärval som är pragmatiska och delvis rationella utifrån sitt habitus. 2. Individens karriärval påverkas av fältet som denne agerar inom, de andra personerna som finns inom fältet samt de ojämlika resurser de förfogar över. 3. Karriärval påverkas av var i livet individen befinner sig och de omständigheter som besluten tas under. Hodkinson och Sparkes skriver att karriärval görs utifrån individens sociala och ekonomiska kontext. Individens yrkesval kan endast förstås utifrån hans eller hennes kultur, livshistoria och familjebakgrund. Nyare teorier om yrkesval benämns karriärutvecklingsteorier och omfattar samhällsfaktorer, utbildnings- och arbetsmarknadsutbud såväl som uppväxtförhållanden, familj och tillfälligheters betydelse. Resultat från intervjuundersökningen har också jämförts med den tidigare svenska forskning som finns inom området prästers yrkesvalsprocess. Den tidigare forskningen utgörs av en avhandling om prästkandidaters bakgrund och rolluppfattning av Anders Bäckström samt en rapport om innebörden av att bli och vara präst av Else-Maj E. Falk. I resultatet har det framkommit att vägen till att bli präst har kantats av många tankar och tvivel där prästkandidaterna har funderat över sin kallelse och duglighet att bli präst. Innan det har varit möjligt för kandidaterna att bli präster har de varit tvungna att mogna och lära känna sig själva. Således krävs det livserfarenhet för att bli präst och därför är präst numera vanligen en andrakarriär. Individuellt kyrkligt engagemang både under uppväxten och i vuxen ålder tycks spela roll i prästkandidaternas karriärutveckling. Familj och vänner är viktiga i yrkesvalprocessen såväl som tillfälligheter och rådande omständigheter har betydelse för karriärutvecklingens riktning. Att bli präst är inget självklart val och upplevs inte alltid som frivilligt av de intervjuade prästkandidaterna. I slutändan har de varit tvungna att följa sin kallelse och utbilda sig till präst trots sitt tidigare motstånd. Under utbildningstiden tycks motvärnet suddas ut och kandidaterna socialiseras in i prästrollen.

<p>Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig. Vi ville även undersöka om intressetester kan ersätta behovet av mer personlig vägledning. En enkätundersökning innehållande 13 frågor kring respondenternas upplevelse av intressetester utfördes på en grupp gymnasieelever i Norrtälje kommun. Med stöd av denna studies undersökningsresultat, karriärutvecklingsteorier och vägledningsmetoder har följande slutsatser kunnat dras: Att intressetester är ett bra verktyg för att finna ny kunskap om sig själv och olika yrken. Att tester har god förmåga att matcha rätt person till rätt yrke men att utfallen av testerna inte bedömdes som helt hundraprocentigt seriösa. Behovet av personlig vägledning ansågs av majoriteten inte direkt kunna ersättas med intressetester. Det finns nästan ingen tidigare forskning kring problemområdet men vi uppmanar för framtida forskning att undersöka konsekvenserna av en alltmer webbaserad vägledning.</p> / <p>During this education to become career counselors we came to detect how measurements of interest of various kinds is becoming more and more popular when to get proposals on appropriate study - and career choices. Measurements of interest are used of career counselors within both schools and employment offices. The Internet is our most useful facility when it comes to find information and is used increasingly within our sector. The aim with this study is to examine students' attitude to measurements of interest. Above all examine if they generate in an increased knowledge production and if that knowledge is valid. We also wanted to examine if measurements of interest can replace the need of more personal guidance. A questionnaire survey containing 13 questions around individuals' experience in measurements of interest was carried out on a group of high school students in the city of Norrtälje. With support of this study's survey results, career development theories and guidance methods the following conclusions can to be drawn: measurements of interest are a good tool in order to find new knowledge about yourself and different trades. Measurements of interest have good ability to match the correct individual with the correct trade but the outcomes of the measurements were not assessed entirely one hundred percent serious. The need of personal guidance was by majority not considered directly to be replaced with measurements of interest. There is almost no previous research around the problem area but we urge for future research to examine the consequences of progressively more guidance on the web.</p>

Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig. Vi ville även undersöka om intressetester kan ersätta behovet av mer personlig vägledning. En enkätundersökning innehållande 13 frågor kring respondenternas upplevelse av intressetester utfördes på en grupp gymnasieelever i Norrtälje kommun. Med stöd av denna studies undersökningsresultat, karriärutvecklingsteorier och vägledningsmetoder har följande slutsatser kunnat dras: Att intressetester är ett bra verktyg för att finna ny kunskap om sig själv och olika yrken. Att tester har god förmåga att matcha rätt person till rätt yrke men att utfallen av testerna inte bedömdes som helt hundraprocentigt seriösa. Behovet av personlig vägledning ansågs av majoriteten inte direkt kunna ersättas med intressetester. Det finns nästan ingen tidigare forskning kring problemområdet men vi uppmanar för framtida forskning att undersöka konsekvenserna av en alltmer webbaserad vägledning. / During this education to become career counselors we came to detect how measurements of interest of various kinds is becoming more and more popular when to get proposals on appropriate study - and career choices. Measurements of interest are used of career counselors within both schools and employment offices. The Internet is our most useful facility when it comes to find information and is used increasingly within our sector. The aim with this study is to examine students' attitude to measurements of interest. Above all examine if they generate in an increased knowledge production and if that knowledge is valid. We also wanted to examine if measurements of interest can replace the need of more personal guidance. A questionnaire survey containing 13 questions around individuals' experience in measurements of interest was carried out on a group of high school students in the city of Norrtälje. With support of this study's survey results, career development theories and guidance methods the following conclusions can to be drawn: measurements of interest are a good tool in order to find new knowledge about yourself and different trades. Measurements of interest have good ability to match the correct individual with the correct trade but the outcomes of the measurements were not assessed entirely one hundred percent serious. The need of personal guidance was by majority not considered directly to be replaced with measurements of interest. There is almost no previous research around the problem area but we urge for future research to examine the consequences of progressively more guidance on the web.