Forskning visar att vägledning behöver ske mer systematiskt och under en längre period för att elever ska kunna utveckla valkompetens. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och studie- och yrkesvägledares upplevelser av hur vid vägledning integreras i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och hur detta kan påverka elevers utvecklande av valkompetens. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Hur integrerar lärare och studie- och yrkesvägledare vid vägledning i låg- och mellanstadiet? Och hur upplever lärare och studie-och yrkesvägledare att låg- och mellanstadieelevers utvecklande av valkompetens påverkas av integrerad vid vägledning i undervisningen? Empiriskt material har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare och åtta låg- och mellanstadielärare som valts ut då de uttalat arbetar med vägledning i undervisningen. Teorierna som använts för att analysera empirin är Career Management Skills samt STF-skolmodellen för att besvara den första frågeställningen. Vidare används teorierna DOTS och Circumscription and compromise för att besvara den andra frågeställningen. Studien visar att informanterna arbetar med att integrera vid vägledning i låg- och mellanstadiet genom samarbete med lokala företag samt att teman framtid och yrken vävs in i undervisningen. Studien visar även på att informanterna anser att dessa vägledningsinsatser leder till ökad valkompetens hos eleverna och bidrar till elevers förståelse för sambandet mellan skolan och framtida vuxenliv.

Huvudmännens ansvar för organisering av prao och den vida vägledning i grundskola har förtydligats i och med att prao gjordes till obligatorium 2018. Syfte med prao och vid vägledning är att ge elever på grundskolan verktyg för att kunna göra väl underbyggda val till ett framtida studie- och yrkesliv. Den här uppsatsen handlar om de utmaningar obligatorisk prao kan innebära då den vida vägledningen enligt flera forskare idag inte fungerar som önskat. I uppsatsen undersöks hur elever uppfattar prao och vilken betydelse de tror det kommer har för deras gymnasieval. Uppsatsen innefattar tre olika perspektiv, ett utifrån personal från Skolverket och det andra ur ett organisatoriskt perspektiv med rektorer och SYV. Dessa två perspektiv har fokus på reglering och kvalitetssäkring av prao. Det tredje perspektivet fokusera på elevernas upplevelse av prao.I uppsatsen används begreppen self-efficacy, outcome expectation, goals ifrån SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (1994) för att förstå hur elever utvecklar valkompetens. För att förstå vikten av karriärlärande använder vi oss av Bill Laws teori och begrepp från New DOTS och används i uppsatsen för att beskriva hur lärande processer går till. Teorin beskriver hur karriärlärande sker i fyra steg, upplevelse, sållning, fokusering och en förståelse för orsak och verkan. Teorin belyser också hur individer idag behöver få mer kunskap om lärprocessen eftersom ett yrkesliv idag kräver att livslångt lärande.Kvalitativ metod har tillämpats i den här studien med enskilda intervjuer och intervjuer i fokusgrupper. Intervjuerna utgår ifrån en intervjuguide som utformats utifrån vilka respondenter som vi intervjuat, elever, studie- och yrkesvägledare, rektor och Skolverket.Resultatet av studien är att prao oavsett kvalitet ses som ett viktigt moment av både elever, rektor, SYV och företrädare för Skolverket. I vår diskussion tar vi upp huruvida prao kan bidra till att utveckla området skola-arbetsliv på grundskolan.

Sverige har en mångfald av miljöer, allt från landsbygd med småbyar till villaområden och stadskärnor med förorter i en mängd olika storlekar, där alla elever har olika geografiska uppväxter. Något vi båda funderat över under våra arbetsaktiva år är hur fördelningen ser ut mellan de olika grundskolorna till gymnasiet. Det pratas om det på olika studie-och yrkesvägledarsammankomster så som grundskole- och länsträffar till större och mer rikstäckande studie- och yrkesvägledarkonferenser. Tidigare studier har ett fokus mot studie- och yrkesvägledarens roll och därför finner vi det viktigt att undersöka hur eleverna själva funderar om just detta. Denna studie undersöker om eleverna gör valet till gymnasiet och framtida yrken utifrån sig själv och sina egna intressen. Vi valde att åka runt och intervjua elever i åk 9 utifrån deras val till gymnasiet, vad de tror påverkat dem och vad de sökt. Känner eleverna att allt är möjligt eller blir de begränsade av den geografiska uppväxten att välja det som finns runt i kring dem. Resultatet visar att eleverna till stor del är påverkade av den geografiska uppväxten och söker sig till de arbeten som erbjuds där de bor. Den miljö eleven växer upp i påverkar deras intresse och samtliga menade att gymnasievalet styrs av intresset. Det finns dock en grupp som inte är säkert på vad de vill jobba med i framtiden. Ett mönster går att identifiera i studien att elever väljer i deras tycke ett säkert och brett val som ger dem tid och utbildning för att fundera över vad de vill göra i framtiden.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning för elever i årskurs 1–6. Detta har genomfört genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvgäledare. Teorin av Linda Sussane Gottfredson (2002) som kallas “Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation” har använts för att analysera resultatet. Det insamlade materialet under resultatavsnittet visar att studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning för årskurs 1–6 genom individuella samtal för att eleverna ska kunna utveckla sin valkompetens samt självkännedom. Vidare arbetar studie- och yrkesvägledare med olika övningar under sina undervisningstillfällen för att vidga elevernas perspektiv i relation till yrken och studier. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledare anser att tidig vägledning leder till främst en ökad valkompetens samt att den tidiga vägledningen kan motverka könsstereotyper. Studie- och yrkesvägledare upplever utmaningar med tidig vägledning då de anser att förståelsen för tidig vägledning är otillräcklig hos skolpersonal och huvudmän vilket leder till att studie- och yrkesvägledare inte kan fördela sin tid jämt genom alla årskurser, som fortsättningsvis påverkar eleverna.

Syftet med studien är att undersöka gymnasievägledares möjligheter att i det enskilda vägledningssamtalet, utifrån rådande förutsättningar, stötta eleven i dess karriärlärande för att uppnå en valkompetens. Studien utgår utifrån följande frågeställningar: vad säger gymnasievägledare om hur de stöttar eleven i dess karriärlärande i det enskilda vägledningssamtalet, vad säger gymnasievägledare om vad eleven får med sig från det enskilda vägledningssamtalet och vad säger gymnasievägledare om deras förutsättningar för att stötta eleven i dess karriärlärande i det enskilda vägledningssamtalet? Kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor med samma huvudman har genomförts. Tidigare forskning visar en brist i vägledarnas stöttning i elevens karriärlärande, ofta som en konsekvens av otillräckliga resurser för vägledningssamtal. Det framgår även att eleverna själva upplever studie-och yrkesvägledningen som otillräcklig för att de ska kunna fatta välgrundade val. Den teoretiska grunden baseras på Bill Law’s Career learning theory och Bill Law & A G Watts uppdaterade variant DOTS, samt NICE-modellen: den internationella vägledningsmodell som The Network for innovation in career guidance and counselling in Europe har utarbetat. Studien visar att gymnasievägledarens stöttning av elevens karriärlärandeprocess i det enskilda vägledningssamtalet är bristfällig i stora delar av de kunskapsområden som krävs för att uppnå en valkompetens. I flera av dessa delar avstannar vägledningen i ett informationsgivande stadie. Vägledarnas avsaknad av resurser pekar på att vägledarna har otillräckliga förutsättningar för att stötta eleven i dess karriärlärande i det enskilda vägledningssamtalet.

Befintliga riktlinjer och styrdokument beskriver hur studie- och yrkesvägledning bör organiseras på grundskolan samt vilka förutsättningar för samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare som bör finnas på grundskolan. Dock har tidigare forskning konstaterat att samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare kan vara svårt att omsätta till praktiken. Arbetet med studie- och yrkesvägledning åligger oftast studie- och yrkesvägledaren och andra personalgrupper har ofta vaga föreställningar om vad ämnet innebär. Denna studie har genomförts i en kommun där det beskrivs på kommunnivå att det finns en hög ambition för studie- och yrkesvägledning samt för samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare med målet är att stärka elevers valkompetens. Syftet med denna studie är att undersöka hur samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare omsätts till praktiken där målet är att stärka elevers valkompetens. Frågor som undersöks är hur samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare omsätts till praktiken samt hur innehållet i samarbetet påverkar elevers utvecklande av valkompetens. Totalt sex kvalitativa intervjuer har genomförts. Urvalet består av tre verksamma studie- och yrkesvägledare och tre verksamma lärare som samarbetar på tre grundskolor. Empirin analyseras med hjälp av Homans teori om individuellt beteende i interaktion samt modellen New DOTS som beskriver individens karriärlärande. Studien visar på skillnader mellan inkluderade grundskolor. Flertalet faktorer påverkar möjligheten att omsätta samarbete till praktiken och utveckla elevers valkompetens. I studien framkommer det att mängden engagemang, kunskap och tid är faktorer som påverkar i vilken utsträckning samarbete genomförs. Studien visar även att tydliga riktlinjer, ett framtaget arbetsmaterial, ledningsstöd samt ett högt engagemang från båda yrkesgrupperna bidrar till att samarbete kan omsättas till praktiken. Samarbetet har genom dessa förutsättningar möjlighet att gynna elevers studiemotivation och utvecklande av valkompetens.

Syftet med studien är att undersöka vikten av att implementera tidig studie- och yrkesvägledning i tidigt skede på grundskolor för att främja elevers framtid inom studier och yrkesval. Då detta anses som hela skolans ansvar valde jag att undersöka olika befattningar på grundskolor i kommuner både utanför och i Stockholm. Dessa berör både tilldelningen av studie- och yrkesvägledning men även hur det bedrivs. Genom att undersöka en rektor, en kurator och fyra studie- och yrkesvägledares erfarenheter och uppfattningar gav det studien en mer nyanserad helhetsbild och utfall genom deras varierande befattningar som styrker vikten av tidig vägledning. Tidig studie- och yrkesvägledning bidrar till att man kan utveckla elevers valkompetens samt motverka mentala kartor och begränsningar inför deras framtida karriärval. Detta utvecklar elevers livslånga lärande och breddar samtidigt deras perspektiv. För att detta ska kunna ske behöver grundskolorna implementera det i tidigt skede då barn är som mest formbara och ser mer neutralt på saker och ting. Barn bildar mentala kartor, stereotypa föreställningar, normer utifrån miljön och omgivningen de växer upp i som i sin tur kan leda till att de begränsar sig själva inför val av utbildning eller yrke. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de olika respondenterna identifieras det som anses som möjligheter respektive hinder med att bedriva tidig vägledning redan på förskolenivå ända upp till högstadiet. All insamlat material har analyserats utifrån Gottfredson (2002) Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation som visar vikten av den tidiga vägledningens utfall då de olika respondenterna lyfter upp hur detta kan bidra till att motverka stereotypa föreställningar, mentala kartor och normer både inom utbildning, arbetslivet och valkompetens. Enligt respondenterna kan tidig vägledning både främja samt öka unga individers självkännedom, livslånga karriärutveckling och välgrundade beslut som kan leda till stora ekonomiska vinster för samhället och individerna själva. De centrala faktorerna enligt respondenterna som anses vara mest essentiella till att kunna bedriva tidig vägledning är att det krävs mer kunskap och tydligare utgångspunkt hos huvudmän, skolledning och pedagoger om vad självaste studie- och yrkesvägledningens syfte och mål är för elevers skolgång och framtid.

Syftet med examensarbetet är att undersöka och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan talar om den valkompetenta eleven och den icke-valkompetenta eleven, samt vad valkompetensen tillskrivs för betydelse. I förlängningen är även syftet att synliggöra hur studie- och yrkesvägledarens profession kan förstås ur ett samhälleligt perspektiv.Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och använder diskursanalys av intervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan som metod. Frågeställningarna är: (1) Hur konstrueras den valkompetenta och icke-valkompetenta eleven av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan? (2) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan vad valkompetensen ska åstadkomma och förhindra? (3) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan ansvaret för att eleverna utvecklar valkompetents? (4) Vilken samhällelig funktion kan studie- och yrkesvägledaren på gymnasiet tillskrivas utifrån den diskurs som framträder i studiens material? Studien har identifierat hur valkompetens definieras av intervjupersonerna, vilket utgörs av ett antal förmågor och egenskaper. Vem som tillskrivs och inte tillskrivs besitta dessa förmågor redogörs för, och synliggör därmed vilka elever som antas vara i störst behov av att utveckla valkompetens. De konstruerade konsekvenserna av bristande valkompetens identifieras som ohälsa och att fastna på jobb. Studie- och yrkesvägledare positioneras som medansvarig för valkompetensutvecklingen hos elever, tillsammans med eleven själv och lärare likaså, och i hög grad rektorer, beslutsfattare och utbildningssystemens utformning. Studie- och yrkesvägledare kan förstås som en institutionell upprätthållare av Arbetslinjen.

Då tidigare forskning tyder på att nyanlända utomeuropeiska ungdomar står inför enstor utmaning beträffande yrkesmässig framgång och framtida försörjning i Sverige harsyftet med den här studien varit att beskriva och analysera utomeuropeiska nyanländaungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter. Studien bygger på sju kvalitativaintervjuer med nyanlända utomeuropeiska ungdomar som studerade på Språkintroduktion,ett av Introduktionsprogrammen på gymnasieskolan. Vid analysen av empirin användesbegreppsramen inom Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership - A sociologicaltheory of Career decision making (1997). Studien visar att de nyanlända ungdomarnasstudie- och yrkesvalssituationer, med liten tillgång till gångbart kapital på detsvenska utbildnings- och arbetsmarknadsfältet, bidrog till att de inte var medvetna omunga vuxna invandrares utsatthet på den svenska arbetsmarknaden. I jämförelse medhemländerna upplevde de större utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige, men detsvenska arbetsmarknadsfältet var till stora delar okänt för dem. De nyanlända ungdomarnagjorde etniskt färgade pragmatiskt rationella val av gymnasieprogram utifrån enbegränsad handlingshorisont, samtidigt som de upplevde ett stort behov av studie- ochyrkesvägledning och valkompetens. Konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnasvalsituationer kan antas ha försvårat deras möjligheter att kunna göra fullt ut genomtänktastudie- och yrkesval i syfte att nå sina karriär- och utbildningsmål samt beträffandeatt i möjligaste mån undvika framtida arbetslöshet i Sverige.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och med vilka verktyg vårt urval av vägledare och lärare arbetar med att rusta elever på estetiska programmet för framtida studie- och yrkesliv, i förhållande till elevernas karriärmål/drömmar. Karriär-mål/drömmar som kan rikta sig mot den, enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos, svåretablerade arbetsmarknaden inom kulturbranschen.Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat fyra studie- och yrkesvägledare samt två lärare på gymnasieskolans estetiska program. Vi har därefter analyserat resultatet genom relevanta begrepp tagna från kapitlet tidigare forskning samt Social cognitive career theory och begreppen upplevd självförmåga (self-efficacy), personliga mål (personal goals), och förväntade utfall (outcome expectation. Vidare har vi analyserar resultatet utifrån Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making och begreppen verktyg, att konstruera sin egen framtid (future buildning), empowerment och att konstruera tillsammans (joint action). Vi använder även begreppen utvidga (pushing up), begränsa (cooling out) samt institutionell aktör i syfte att analysera resultatet av vår empiri.Vårt resultat visar på att majoriteten av våra respondenter har ett uppmuntrande förhållningssätt mot eleverna och deras karriärmål/drömmar att arbeta inom kultur-branschen. Det samverkas dock inte kring arbetet med att rusta eleverna för vägarna vidare efter gymnasiet men vägledare och lärare kompletterar varandra omedvetet genom att vägledare rustar dem inför eftergymnasiala studier och lärare inför ett kommande arbetsliv. Sammanfattningsvis har vi genom analysen kommit fram till att vi ser att det kan vara en balansgång för vägledare och lärare att vara uppmuntrande mot elevernas val av framtida karriär och samtidigt få dem att drömma realistiskt. Detta utan att uppfattas som institutionella aktörer som begränsar vad eleverna ser som möjligt att uppnå utifrån vad professionerna själva ser som förnuftigt.