I en granskning av Skolinspektionen framkom att ansvaret för vägledningen i skolan ligger på den enskilda studie- och yrkesvägledaren, vilket betonas i de styrdokument som reglerar vägledning i skolan. Syftet med studien är att få en inblick i hur studie- och yrkesvägledare inom grundskolan uppfattar och beskriver skolans arbete med vägledning i vid bemärkelse. Trots tydliga styrdokument som framhäver den vida vägledningens betydelse för eleverna, finns det stora brister i hur skolorna arbetar med detta. Forskning visar att vägledning i vid bemärkelse fungerar bäst när den är förankrad på alla nivåer i kommunen med tydliga mål. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare och resultatet analyserades med stöd av karriärteorier samt styrdokument och tidigare forskning. Resultaten visar att för att elevernas valkompetens ska kunna utvecklas behövs vägledning i vid bemärkelse där flera professioner samverkar med varandra. Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara att skapa en likvärdig nationell plan för studie- och yrkesvägledare som alla skolor arbetar utifrån. / A review by the Swedish Schools Inspectorate revealed that the responsibility for guidance in the school lies with the individual study and career counsellor, which is emphasized in the governing documents that regulate guidance in the school. The purpose of the study is to gain an insight into how study and career counsellors in compulsory school perceive and describe the school's work with guidance in a broad sense. Despite clear governing documents that emphasize the importance of broad guidance for students, there are major shortcomings in how the schools work with this. Research shows that guidance in the broadest sense works best when it is anchored at all levels in the municipality with clear goals. Qualitative interviews were conducted with six study and career counsellors and the results were analysed with the support of career theories as well as governing documents and previous research. The results show that in order for the students' choice competence to be developed, guidance is needed in a broad sense where several professions collaborate with each other. Future research in the subject could be to create an equivalent national plan for study and career counselors from which all schools work.

Elevers skolavhopp som har sin grund i låg motivation och bristande valkompetens kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull. Syftet med studien är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år. De frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg studiemotivation och hur söker de upp dessa? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever? Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på skolorna för deras arbete med att motivera elever? Utifrån semi-strukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare visar resultatet att om rätt förutsättningar ges i form av tid, kontinuitet och samarbetsmöjligheter kan deras arbete stötta elever att stärka sin självkännedom, sätta upp mål och göra en handlingsplan i syfte att öka elevernas inre motivation och förhindra skolavhopp.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för utvecklingen av elevers valkompetens på naturvetenskapsprogrammet i universitetsstäder i Sverige, samt undersöka utmaningar och möjligheter som studie- och yrkesvägledare identifierar med utvecklingen av NA-elevers valkompetens. Studiens ämne problematiseras genom rapporter och studier som synliggör vikten av att NA-elever i universitetsstäder i Sverige utvecklar sin valkompetens inför framtida studie- och yrkesval. Studien utgår från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar på NA-programmet på gymnasieskolor i universitetsstäder i Sverige. Frågeställningar som besvaras i studien är Vilka utmaningar identifierar studie- och yrkesvägledare med utvecklingen av gymnasieelevers valkompetens på NA-programmet i universitetsstäder i Sverige? och Vilka möjligheter identifierar studie- och yrkesvägledare med utvecklingen av gymnasieelevers valkompetens på NA-programmet i universitetsstäder i Sverige? Tidigare forskning understryker valkompetens från grundskolan, grundskoleelevers syn på teoretiska kontra praktiska utbildningar, samt valkompetens som ett livslångt lärande. Studiens resultat analyseras genom de teoretiska perspektiven karriärkompetenser och karriärlärande samt karriärskapsteorin. Resultatet synliggör dålig självkänsla, mognadsnivå, förväntningar, mångfald av valmöjligheter, brist på tid, prestige, status, pengar, studieort och fel gymnasieprogram som utmaningar med utvecklandet av NA-elevers valkompetens. Resultatet synliggör även kontinuerlig studie- och yrkesvägledning, användandet av ordet valkompetens, lära sig göra val, vidga perspektiv på alternativa studie- och yrkesval samt det livslånga lärandet som möjligheter med utvecklandet av NA-elevers valkompetens. Avslutningsvis kommer studien fram till att NA-eleverna inte har utvecklat sin valkompetens tillräckligt för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval.

Samhällsutvecklingen som skett i Sverige under de senaste årtiondena har bland annat inneburit en förändring på utbildnings- och arbetsmarknaden, vilket i sin tur medfört att valalternativen ökat för dagens skolelever. Samtidigt har ett flertal studier visat att elevers kunskaper och förmågor att fatta väl underbyggda val är bristfälliga. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?- Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?I studien har en kvalitativ metod tillämpats och sju halvstrukturerade livsvärldsintervjuer genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån begreppen valkompetens, vägledning i vid och snäv bemärkelse samt utifrån systemteorin med fokus på skolan och studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar att informanterna främst har en teoretisk förståelse för begreppet valkompetens och anser att det är av vikt att eleverna utvecklar valkompetens. Vidare visar resultatet att organiseringen av studie- och yrkesvägledningen skiljer sig åt på informanternas arbetsplatser och likaså förutsättningarna att arbeta med elevernas valkompetens. Tidsbrist, rektorns engagemang samt samverkan med lärare är faktorer som informanterna menar påverkar deras möjligheter att ge eleverna förutsättningar för att kunna utveckla valkompetens.

Valfriheten har ständigt ökat i Sverige till exempel inför valet inför gymnasiet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Vidare undersöks studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vad som krävs för att hantera valfriheten. Metoden som användes för att besvara frågorna var kvalitativ metod, där studie- och yrkesvägledare intervjuades. Bakgrunden till undersökningen är att det finns forskning som visar att en stor valfrihet kan vara negativ och bidra till stress och ångest. Här finns det en tro på det rationella valet och att det är en viktig del i valfriheten. Författaren resonerars också om förmågor som krävs för att hantera valfriheten, vilket enligt studier inte utvecklats i samma takt som valfriheten. Inför valet till gymnasiet finns det många val för ungdomar. Studie- och yrkesvägledare är en yrkeskår som arbetar nära valsituationer och har en uppfattning och upplevelser kring vad valfriheten kan innebära. Resultatet visar på en stor komplexitet och kluvenhet kring valfrihet. Respondenterna upplever att valfriheten kan medföra stress och ångest. Det finns också motiverande faktorer vilket valfriheten medför. Det läggs stor tonvikt vid att ungdomarna är engagerade och själva tar sig tid till att söka information om olika val. Här visar resultatet också på en upplevd skillnad mellan de som har hjälp hemifrån och de som inte har det. Resultatet visar också att de förmågor som ryms i begreppet valkompetens anses vara av vikt för att hantera valfriheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever elevernas valkompetens samt hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att främja elevernas valkompetens. Frågeställningarna lyder: Hur upplever studie- och yrkesvägledare elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet?Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet? Vår studie avgränsar sig till studie- och yrkesvägledare som arbetar med introduktionsprogram på gymnasiet med inriktningarna programinriktat val,yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion i södra Sverige. Den tidigare forskningen nämner hur elevernas valkompetens upplevs samt påverkande faktorer som är avgörande vid arbetet med elevernas valkompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska insamlade materialet har vi valt att analysera utifrån karriärteorin The Careership Theory som är skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt de teoretiska begreppen handlingshorisont, habitus, socialt kapital och fält framtagna av Pierre Bourdieu. Resultatet visar att samtliga sex intervjuade studie- och yrkesvägledarna har likartad uppfattning om valkompetens och dess betydelse. I resultatet framgår det att informanterna upplever att elevernas valkompetens varierar på introduktionsprogrammet. Nyanlända elever som befunnit sig kort tid i Sverige, diagnoser, dåliga skolerfarenheter och informationsbrist är faktorer som kan ha en inverkan på elevernas låga valkompetens. Alla informanter arbetar med att främja elevernas valkompetens många gånger i samverkan med övrig skolpersonal. Däremot visar resultatet att arbetet med elevernas valkompetens skiljer sig mellan informanterna beroende på vilken målgrupp av elever det arbetar med. Beroende på elevernas habitus, sociala kapital och fält vidgas deras handlingshorisont, vilket därmed ökar elevernas valkompetens. Avslutningsvis visar studiens resultat hur viktigt det är för studie- och yrkesvägledare att arbeta med elevernas valkompetens i skolan då det har en inverkan på elevernas framtida studie- och yrkesval.

Forskning visar att elever på Introduktionsprogrammen på gymnasieskolan är i behov av att utveckla sin valkompetens för att kunna göra välgrundade val som bygger på motivation och framtidstro. Genom en kvalitativ metod har sex elever från Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ (IMA) intervjuats med syfte att undersöka hur en utvecklad valkompetens kan bidra till att motivera eleverna att fullfölja sina gymnasiestudier. Studien vill lyfta elevernas beskrivningar av valkompetens, hur den utvecklats och hur deras studiemotivation påverkats genom en utvecklad valkompetens.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån Cognitive Information Process Theory, Careership och Självbestämmandeteorin. Resultatet visar att informanterna har god valkompetens. Det som pekar på detta är att de vet vad de vill och har ett mål för framtiden. För detta behövs kunskap om sig själv och alternativen, vilket de flesta informanter visar att de har. Informanterna visar också att de har kunskap om beslutsfattande genom att kunna analysera, väga för- och nackdelar och rangordna alternativ. Utöver detta visar informanterna att de har en positiv syn och tro på sig själva. När det kommer till hur elevernas valkompetens har utvecklats sedan starten på IM framkommer flera brytpunkter. Bland annat kopplat till goda relationer, självständighet och olika vägledningsrelaterade aktiviteter. Gällande på vilket sätt en utvecklad valkompetens har bidragit till ökad studiemotivation framkommer vikten av att känna sig kompetent, delaktig och att uppleva tillhörighet.

Under år 2020–2021 ställde majoriteten av Sveriges högstadie- och gymnasieskolor om till fjärr- och distansundervisning i ett försök att minska smittspridningen av covid-19 utifrån rådande restriktioner. Professionen studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter påverkades utifrån de begränsningar som fjärr- och distansundervisning innebar. Den här studien syftar till att undersöka studie och yrkesvägledares upplevelser gällande att vägleda ungdomar under och efter en tid av snabba omställningar, framtvingad av covid-19 pandemin. Genom en kvalitativ forskningsmetod har upplevelser från åtta behöriga studie- och yrkesvägledare belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades därefter med hjälp av grundad teori som visar att den snäva vägledningen kunde fortlöpa relativt opåverkad efter att den digitala utmaningen besegrades. Men att den uteblivna vida vägledning såsom praktisk arbetslivsorientering (prao), gymnasiemässor, studiebesök och öppet hus påverkade elevernas valkompetens, och på sikt handlingshorisont. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och dess begrepp; kapital, habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Under studiens datainsamling framkom ett upplevt behov av vidare forskning gällande hur valkompetensen hos eleversom gick årskurs 8–9, under åren 2020–2021 ser ut. Samt om det finns ett samband till informanternas upplevelse av att antal omval på gymnasiet ökade åren efter covid-19 pandemin.

Studiens syfte är att studera hur grundskollärare beskriver sitt arbete med elevers valkompetens, särskilt när det gäller att uppmärksamma könsmönster och stärka elevers självförtroende för att kunna göra väl underbyggda val. För datainsamling användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att analysera insamlad data. Resultatet visade att lärarna ansåg sig spela en viktig roll för elevers valkompetens. Detta genom att hjälpa eleverna ta in och bearbeta information kring utbildningar och yrken. Men även genom att i sin dagliga undervisning arbeta för att utmana de könsmönster som finns i samhället och stärka elevernas situationsspecifika självförtroende genom bland annat positiv feedback. Studiens resultat tyder på att lärarna, genom sitt arbete med att stärka elevernas valkompetens, bedriver vägledning i ett generellt perspektiv utan att alltid vara medvetna om det. / The purpose of this essay is to study how compulsory school teachers describe their work with students’ career management skills (CMS), especially when it comes to paying attention to gender patterns and strengthening students’ self-efficacy in order to make well-founded choices. A qualitative method with semistructured interviews was used to answer the purpose of this essay and a thematic analysis was used to analyze the gathered data. The results showed that the teachers viewed themselves to play an important role in their students’ career management skills. This by helping their students collect and process information about different educations and vocations. But also by challenging gender patterns in society in the daily interactions with their students, together with strengthening their students’ self-efficacy through positive feedback, among other things. The results of this study indicates that the teachers, through their efforts to strengthen the students’ career management skills, provide guidance in a general perspective without always being aware of it.