Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för utvecklingen av elevers valkompetens på naturvetenskapsprogrammet i universitetsstäder i Sverige, samt undersöka utmaningar och möjligheter som studie- och yrkesvägledare identifierar med utvecklingen av NA-elevers valkompetens. Studiens ämne problematiseras genom rapporter och studier som synliggör vikten av att NA-elever i universitetsstäder i Sverige utvecklar sin valkompetens inför framtida studie- och yrkesval. Studien utgår från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar på NA-programmet på gymnasieskolor i universitetsstäder i Sverige. Frågeställningar som besvaras i studien är Vilka utmaningar identifierar studie- och yrkesvägledare med utvecklingen av gymnasieelevers valkompetens på NA-programmet i universitetsstäder i Sverige? och Vilka möjligheter identifierar studie- och yrkesvägledare med utvecklingen av gymnasieelevers valkompetens på NA-programmet i universitetsstäder i Sverige? Tidigare forskning understryker valkompetens från grundskolan, grundskoleelevers syn på teoretiska kontra praktiska utbildningar, samt valkompetens som ett livslångt lärande. Studiens resultat analyseras genom de teoretiska perspektiven karriärkompetenser och karriärlärande samt karriärskapsteorin. Resultatet synliggör dålig självkänsla, mognadsnivå, förväntningar, mångfald av valmöjligheter, brist på tid, prestige, status, pengar, studieort och fel gymnasieprogram som utmaningar med utvecklandet av NA-elevers valkompetens. Resultatet synliggör även kontinuerlig studie- och yrkesvägledning, användandet av ordet valkompetens, lära sig göra val, vidga perspektiv på alternativa studie- och yrkesval samt det livslånga lärandet som möjligheter med utvecklandet av NA-elevers valkompetens. Avslutningsvis kommer studien fram till att NA-eleverna inte har utvecklat sin valkompetens tillräckligt för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval.

Samhällsutvecklingen som skett i Sverige under de senaste årtiondena har bland annat inneburit en förändring på utbildnings- och arbetsmarknaden, vilket i sin tur medfört att valalternativen ökat för dagens skolelever. Samtidigt har ett flertal studier visat att elevers kunskaper och förmågor att fatta väl underbyggda val är bristfälliga. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?- Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?I studien har en kvalitativ metod tillämpats och sju halvstrukturerade livsvärldsintervjuer genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån begreppen valkompetens, vägledning i vid och snäv bemärkelse samt utifrån systemteorin med fokus på skolan och studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar att informanterna främst har en teoretisk förståelse för begreppet valkompetens och anser att det är av vikt att eleverna utvecklar valkompetens. Vidare visar resultatet att organiseringen av studie- och yrkesvägledningen skiljer sig åt på informanternas arbetsplatser och likaså förutsättningarna att arbeta med elevernas valkompetens. Tidsbrist, rektorns engagemang samt samverkan med lärare är faktorer som informanterna menar påverkar deras möjligheter att ge eleverna förutsättningar för att kunna utveckla valkompetens.

Valfriheten har ständigt ökat i Sverige till exempel inför valet inför gymnasiet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Vidare undersöks studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vad som krävs för att hantera valfriheten. Metoden som användes för att besvara frågorna var kvalitativ metod, där studie- och yrkesvägledare intervjuades. Bakgrunden till undersökningen är att det finns forskning som visar att en stor valfrihet kan vara negativ och bidra till stress och ångest. Här finns det en tro på det rationella valet och att det är en viktig del i valfriheten. Författaren resonerars också om förmågor som krävs för att hantera valfriheten, vilket enligt studier inte utvecklats i samma takt som valfriheten. Inför valet till gymnasiet finns det många val för ungdomar. Studie- och yrkesvägledare är en yrkeskår som arbetar nära valsituationer och har en uppfattning och upplevelser kring vad valfriheten kan innebära. Resultatet visar på en stor komplexitet och kluvenhet kring valfrihet. Respondenterna upplever att valfriheten kan medföra stress och ångest. Det finns också motiverande faktorer vilket valfriheten medför. Det läggs stor tonvikt vid att ungdomarna är engagerade och själva tar sig tid till att söka information om olika val. Här visar resultatet också på en upplevd skillnad mellan de som har hjälp hemifrån och de som inte har det. Resultatet visar också att de förmågor som ryms i begreppet valkompetens anses vara av vikt för att hantera valfriheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever elevernas valkompetens samt hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att främja elevernas valkompetens. Frågeställningarna lyder: Hur upplever studie- och yrkesvägledare elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet?Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet? Vår studie avgränsar sig till studie- och yrkesvägledare som arbetar med introduktionsprogram på gymnasiet med inriktningarna programinriktat val,yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion i södra Sverige. Den tidigare forskningen nämner hur elevernas valkompetens upplevs samt påverkande faktorer som är avgörande vid arbetet med elevernas valkompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska insamlade materialet har vi valt att analysera utifrån karriärteorin The Careership Theory som är skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt de teoretiska begreppen handlingshorisont, habitus, socialt kapital och fält framtagna av Pierre Bourdieu. Resultatet visar att samtliga sex intervjuade studie- och yrkesvägledarna har likartad uppfattning om valkompetens och dess betydelse. I resultatet framgår det att informanterna upplever att elevernas valkompetens varierar på introduktionsprogrammet. Nyanlända elever som befunnit sig kort tid i Sverige, diagnoser, dåliga skolerfarenheter och informationsbrist är faktorer som kan ha en inverkan på elevernas låga valkompetens. Alla informanter arbetar med att främja elevernas valkompetens många gånger i samverkan med övrig skolpersonal. Däremot visar resultatet att arbetet med elevernas valkompetens skiljer sig mellan informanterna beroende på vilken målgrupp av elever det arbetar med. Beroende på elevernas habitus, sociala kapital och fält vidgas deras handlingshorisont, vilket därmed ökar elevernas valkompetens. Avslutningsvis visar studiens resultat hur viktigt det är för studie- och yrkesvägledare att arbeta med elevernas valkompetens i skolan då det har en inverkan på elevernas framtida studie- och yrkesval.

Studiens syfte är att studera hur grundskollärare beskriver sitt arbete med elevers valkompetens, särskilt när det gäller att uppmärksamma könsmönster och stärka elevers självförtroende för att kunna göra väl underbyggda val. För datainsamling användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att analysera insamlad data. Resultatet visade att lärarna ansåg sig spela en viktig roll för elevers valkompetens. Detta genom att hjälpa eleverna ta in och bearbeta information kring utbildningar och yrken. Men även genom att i sin dagliga undervisning arbeta för att utmana de könsmönster som finns i samhället och stärka elevernas situationsspecifika självförtroende genom bland annat positiv feedback. Studiens resultat tyder på att lärarna, genom sitt arbete med att stärka elevernas valkompetens, bedriver vägledning i ett generellt perspektiv utan att alltid vara medvetna om det. / The purpose of this essay is to study how compulsory school teachers describe their work with students’ career management skills (CMS), especially when it comes to paying attention to gender patterns and strengthening students’ self-efficacy in order to make well-founded choices. A qualitative method with semistructured interviews was used to answer the purpose of this essay and a thematic analysis was used to analyze the gathered data. The results showed that the teachers viewed themselves to play an important role in their students’ career management skills. This by helping their students collect and process information about different educations and vocations. But also by challenging gender patterns in society in the daily interactions with their students, together with strengthening their students’ self-efficacy through positive feedback, among other things. The results of this study indicates that the teachers, through their efforts to strengthen the students’ career management skills, provide guidance in a general perspective without always being aware of it.

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar inom grundskolan. Forskningen identifierar vilka förutsättningar som behövs för att gemensamt bedriva den breda vägledningen men visar även på goda exempel där studie- och yrkesvägledare samverkar med andra professioner inom skolan. Forskningen visar även vilka förmågor eleverna utvecklar från den breda vägledningen samt brister i utvärdering av lärandet. Teoretiska utgångspunkter för att analysera empirin är System Theory Framework (STF) och DOTS modellen. STF modellen används för att analysera influenser inom och utanför skolan som påverkar den breda vägledningen. DOTS modellen analyserar vad eleverna lär sig från den breda vägledningen. Studien utgår från kvalitativ metod där studie- och yrkesvägledare har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att den breda vägledningen påverkas av influenser både inom och utanför skolan. Studie- och yrkesvägledare agerar som stöd till lärare genom att bistå med studie- och yrkesvägledningsmaterial, information och uppmuntran i arbetet med att integrera vägledningen inom undervisningen. Lärares kompetenser och relation till eleverna dras till nytta i samplaneringen av den breda vägledningen. Studie- och yrkesvägledarens egna ansvar att involvera övrig personal i den breda vägledningen för att vägledningen ska ses som hela skolans ansvar, framgår i resultatet. Elevers valkompetens utvecklas när vägledningen integreras inom undervisningen men det finns brister i utvärderandet av detta.

The purpose of study is to investigate how guidance couselors in year 7-9 in primary school, work with students with intellectual disabilities, IF, to strengthen students´career management skills before various future choices, especially the choice of upper secondary special school. The study is carried out with qualitative semi-structured interviews with eight guidance counselors, all of whom have mentoring assignment for the special school. The result is analyzed on the basis of CIP theory, Cognitive Information Processing, which describes the decision-making process regarding elections and how career management skills develops during this process. The results show that guidance counselors work on the basis of sevrela different conditions and in differens ways. It is striking that guidance counselors work to create relationsships and broaden perspectives, in order to strengthen students´self awareness and develop knowledge about working life. Knowledge is the basis for students to be able to develop their career management skills. The study shows that guidance in compulsory school has challenges that limit the management space for students, wich affects the counselors´way of working. / Studiens syfte är att undersöka hur vägledare i år 7-9 i grundsärskolan, arbetar med elevermed intellektuell funktionsnedsättning, IF, för att stärka elevers valkompetens inför olikaframtida val, framför allt valet till gymnasiesärskolan. Studien är genomförd med kvalitativsemistrukturerade intervjuer med åtta stycken studie och yrkesvägledare som samtliga harvägledaruppdrag mot särskolan. Resultatet är analyserat utifrån CIP-teorin, CognitiveInformation Processing, som beskriver beslutsprocessen rörande val och hur valkompetensutvecklas under denna process. I resultatet framkommer att vägledare arbetar utifrån fleraolika förutsättningar och på olika sätt. Framträdande är att vägledarearbetar relationsskapande och perspektivvidgande, för att stärka elevernas självkännedom ochutveckla kunskaper om arbetslivet. Dessa kunskaper är grunden för att elever ska kunnautveckla sin valkompetens. Studien visar att vägledning i grundsärskolan har utmaningar sombegränsar handlingsutrymmet för elever vilket påverkar vägledarens arbetssätt.

Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares uppfattningar om tidig vägledning. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare har genomförts. Det insamlade materialet analyseras utifrån Linda S. Gottfredsons (2002) Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledare uppfattar att tidig vägledning kan motverka stereotypa föreställningar i arbetslivet, öka individers valkompetens och självkännedom samt göra att individer tar mer välgrundade beslut. Tidig vägledning kan enligt studie- och yrkesvägledare även bidra till stora samhällsekonomiska vinster. Enligt studie- och yrkesvägledare behöver studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vara hela skolans ansvar och finnas med som en röd tråd genom hela skolgången. Centrala faktorer för att kunna bedriva tidig vägledning är enligt studie- och yrkesvägledare att vägledning behöver bli högre prioriterad och att det krävs en ökad kunskap hos huvudmän, skolledare och andra professioner kring vad studie- och yrkesvägledning innebär och vad den bidra med. / This study examines career guidance counsellors’ perceptions of early career guidance. Supporting this study are semi-structured interviews conducted with eight qualified and active career guidance counsellors. Collected material is analysed utilising Linda S. Gottfredson’s (2002) Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation. Results of this study show that career guidance counsellors perceive that early career guidance can prevent stereotypical conceptions of work life, help increase an individual's competence and self-awareness as well as help individuals make more informed decisions. According to career guidance counsellors, early career guidance can also contribute to broader socio-economic benefits. This study recognises that career guidance in a broad sense needs to be the responsibility of an entire school and be included as a common thread throughout schooling. To be able to conduct career guidance at an earlier stage, career guidance counsellors claim that career guidance needs to be given higher priority among school leaders and other professions within the school. Consequently, an increased knowledge of the benefits of career guidance is required among these professions.

Unga ställs inför ett stort utbud av utbildningar och ett arbetsliv i ständig förändring. Forskning visar att behovet av att stärka ungas valkompetens har ökat. Att välja utbildning, och samtidigt veta vad man vill göra längre fram, är svårt för ungdomar. En forskningsrapport från Skolverket framhåller att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur ungdomar väljer gymnasieutbildning. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av social och kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledningen ska fungera som en kompensation för vilken stöttning eleven får med sig hemifrån. Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig oavsett i vilken kommun eleven studerar. Den nationella styrningen av uppdraget är inte reglerad och preciserad, utan det är upp till varje kommun och skola att avgöra hur resurser för studie- och yrkesvägledning fördelas. I mitt examensarbete genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med fem studie- och yrkesvägledare inom den kommunala grundskolan. Syftet var att få kunskap om arbetet med valkompetens och likvärdighet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. I intervjustudien framkom att professionen upplever att det finns brister i likvärdigheten mellan skolorna. Kunskap kring läroplan och styrdokument samt vad som påverkar ungas val finns inom professionen. Dock saknas det ett systematiskt arbete med karriärvägledning. Det saknas även en plan för hur studie- och yrkesvägledning kan förebygga att unga begränsas av social och kulturell bakgrund i sina framtida val. Skolinspektionen och Statens offentliga utredningar, SOU, drar likande slutsatser när det gäller brister i likvärdighet och kvalité för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Om skolan ska fungera som jämlik arena i samhället, och arbetet med studie- och yrkesvägledning spegla styrdokumenten, behöver resurser satsas på karriärlärande insatser i grundskolan.

Many students change their choice of secondary school programme or fail to complete their studies which results in a great cost to society or personal costs for the student. The purpose is to examine the experiences of two groups of upper secondary school students regarding their choice of upper secondary school programme. The questions we wanted answers to were: what influenced the student’s choice of study, what support did the students receive from comprehensive school and what might have caused them to choose another programme. The study was carried out in two focus groups where one of the groups was made up of students who had chosen the “right” programme and the other made up of students who had chosen the “wrong” programme. One thing that influenced the student’s choice of upper secondary school programme was whether or not the programme provided eligibility to higher studies which they had heard from primary school and parents was a choice that would give them many possibilities in the future. It appeared that there had not been much of a guidance process for developing career management skills which could have given the students support in reflecting over their transition to upper secondary school. The students’ interests and the parents and people near the students influenced the students’ choices. The study shows that students needed a longer guidance process and a clearer understanding of its purpose. Narrow and wide guidance varied depending on a student’s comprehensive school. They would have needed a better description of the consequences such as what study demands were required for the programme and what moving or commuting would mean in practice.