Under år 2020–2021 ställde majoriteten av Sveriges högstadie- och gymnasieskolor om till fjärr- och distansundervisning i ett försök att minska smittspridningen av covid-19 utifrån rådande restriktioner. Professionen studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter påverkades utifrån de begränsningar som fjärr- och distansundervisning innebar. Den här studien syftar till att undersöka studie och yrkesvägledares upplevelser gällande att vägleda ungdomar under och efter en tid av snabba omställningar, framtvingad av covid-19 pandemin. Genom en kvalitativ forskningsmetod har upplevelser från åtta behöriga studie- och yrkesvägledare belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades därefter med hjälp av grundad teori som visar att den snäva vägledningen kunde fortlöpa relativt opåverkad efter att den digitala utmaningen besegrades. Men att den uteblivna vida vägledning såsom praktisk arbetslivsorientering (prao), gymnasiemässor, studiebesök och öppet hus påverkade elevernas valkompetens, och på sikt handlingshorisont. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och dess begrepp; kapital, habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Under studiens datainsamling framkom ett upplevt behov av vidare forskning gällande hur valkompetensen hos eleversom gick årskurs 8–9, under åren 2020–2021 ser ut. Samt om det finns ett samband till informanternas upplevelse av att antal omval på gymnasiet ökade åren efter covid-19 pandemin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privata aktörer arbetar med stöd och matchning av arbetssökande individer som saknar gymnasieexamen. Uppsatsen avser att besvara två frågeställningar: -Hur beskriver de privata aktörerna sitt arbete med lågutbildade individer? -Vilka insatser finns för lågutbildade individer i matchningsarbetet? Uppsatsen behandlar matchningsprocessen för arbetssökande. Främst belyses privata aktörers arbete med matchningsprocessen för lågutbildade individer samt vilka insatser som står till förfogande för målgruppen. Insamlad empiri består av fem kvalitativa intervjuer genomförda i en mindre och en större stad. Informanterna valdes strategiskt utifrån uppsatsens undersökta område. Intervjuguiden är formulerad i ett semistrukturerat format och baseras på teman som ansågs relevanta för att besvara frågeställningarna. Resultatet visade att det råder utmaningar med att matcha lågutbildade individer till sysselsättning samt att matchningsprocessen var densamma oberoende av utbildningsnivå. Signifikant för aktörerna var att de var beroende av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och påverkades till stor del av Arbetsförmedlingens omorganisation.