Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar inom grundskolan. Forskningen identifierar vilka förutsättningar som behövs för att gemensamt bedriva den breda vägledningen men visar även på goda exempel där studie- och yrkesvägledare samverkar med andra professioner inom skolan. Forskningen visar även vilka förmågor eleverna utvecklar från den breda vägledningen samt brister i utvärdering av lärandet. Teoretiska utgångspunkter för att analysera empirin är System Theory Framework (STF) och DOTS modellen. STF modellen används för att analysera influenser inom och utanför skolan som påverkar den breda vägledningen. DOTS modellen analyserar vad eleverna lär sig från den breda vägledningen. Studien utgår från kvalitativ metod där studie- och yrkesvägledare har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att den breda vägledningen påverkas av influenser både inom och utanför skolan. Studie- och yrkesvägledare agerar som stöd till lärare genom att bistå med studie- och yrkesvägledningsmaterial, information och uppmuntran i arbetet med att integrera vägledningen inom undervisningen. Lärares kompetenser och relation till eleverna dras till nytta i samplaneringen av den breda vägledningen. Studie- och yrkesvägledarens egna ansvar att involvera övrig personal i den breda vägledningen för att vägledningen ska ses som hela skolans ansvar, framgår i resultatet. Elevers valkompetens utvecklas när vägledningen integreras inom undervisningen men det finns brister i utvärderandet av detta.

The purpose of study is to investigate how guidance couselors in year 7-9 in primary school, work with students with intellectual disabilities, IF, to strengthen students´career management skills before various future choices, especially the choice of upper secondary special school. The study is carried out with qualitative semi-structured interviews with eight guidance counselors, all of whom have mentoring assignment for the special school. The result is analyzed on the basis of CIP theory, Cognitive Information Processing, which describes the decision-making process regarding elections and how career management skills develops during this process. The results show that guidance counselors work on the basis of sevrela different conditions and in differens ways. It is striking that guidance counselors work to create relationsships and broaden perspectives, in order to strengthen students´self awareness and develop knowledge about working life. Knowledge is the basis for students to be able to develop their career management skills. The study shows that guidance in compulsory school has challenges that limit the management space for students, wich affects the counselors´way of working. / Studiens syfte är att undersöka hur vägledare i år 7-9 i grundsärskolan, arbetar med elevermed intellektuell funktionsnedsättning, IF, för att stärka elevers valkompetens inför olikaframtida val, framför allt valet till gymnasiesärskolan. Studien är genomförd med kvalitativsemistrukturerade intervjuer med åtta stycken studie och yrkesvägledare som samtliga harvägledaruppdrag mot särskolan. Resultatet är analyserat utifrån CIP-teorin, CognitiveInformation Processing, som beskriver beslutsprocessen rörande val och hur valkompetensutvecklas under denna process. I resultatet framkommer att vägledare arbetar utifrån fleraolika förutsättningar och på olika sätt. Framträdande är att vägledarearbetar relationsskapande och perspektivvidgande, för att stärka elevernas självkännedom ochutveckla kunskaper om arbetslivet. Dessa kunskaper är grunden för att elever ska kunnautveckla sin valkompetens. Studien visar att vägledning i grundsärskolan har utmaningar sombegränsar handlingsutrymmet för elever vilket påverkar vägledarens arbetssätt.

Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares uppfattningar om tidig vägledning. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare har genomförts. Det insamlade materialet analyseras utifrån Linda S. Gottfredsons (2002) Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledare uppfattar att tidig vägledning kan motverka stereotypa föreställningar i arbetslivet, öka individers valkompetens och självkännedom samt göra att individer tar mer välgrundade beslut. Tidig vägledning kan enligt studie- och yrkesvägledare även bidra till stora samhällsekonomiska vinster. Enligt studie- och yrkesvägledare behöver studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vara hela skolans ansvar och finnas med som en röd tråd genom hela skolgången. Centrala faktorer för att kunna bedriva tidig vägledning är enligt studie- och yrkesvägledare att vägledning behöver bli högre prioriterad och att det krävs en ökad kunskap hos huvudmän, skolledare och andra professioner kring vad studie- och yrkesvägledning innebär och vad den bidra med. / This study examines career guidance counsellors’ perceptions of early career guidance. Supporting this study are semi-structured interviews conducted with eight qualified and active career guidance counsellors. Collected material is analysed utilising Linda S. Gottfredson’s (2002) Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation. Results of this study show that career guidance counsellors perceive that early career guidance can prevent stereotypical conceptions of work life, help increase an individual's competence and self-awareness as well as help individuals make more informed decisions. According to career guidance counsellors, early career guidance can also contribute to broader socio-economic benefits. This study recognises that career guidance in a broad sense needs to be the responsibility of an entire school and be included as a common thread throughout schooling. To be able to conduct career guidance at an earlier stage, career guidance counsellors claim that career guidance needs to be given higher priority among school leaders and other professions within the school. Consequently, an increased knowledge of the benefits of career guidance is required among these professions.

Unga ställs inför ett stort utbud av utbildningar och ett arbetsliv i ständig förändring. Forskning visar att behovet av att stärka ungas valkompetens har ökat. Att välja utbildning, och samtidigt veta vad man vill göra längre fram, är svårt för ungdomar. En forskningsrapport från Skolverket framhåller att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur ungdomar väljer gymnasieutbildning. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av social och kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledningen ska fungera som en kompensation för vilken stöttning eleven får med sig hemifrån. Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig oavsett i vilken kommun eleven studerar. Den nationella styrningen av uppdraget är inte reglerad och preciserad, utan det är upp till varje kommun och skola att avgöra hur resurser för studie- och yrkesvägledning fördelas. I mitt examensarbete genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med fem studie- och yrkesvägledare inom den kommunala grundskolan. Syftet var att få kunskap om arbetet med valkompetens och likvärdighet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. I intervjustudien framkom att professionen upplever att det finns brister i likvärdigheten mellan skolorna. Kunskap kring läroplan och styrdokument samt vad som påverkar ungas val finns inom professionen. Dock saknas det ett systematiskt arbete med karriärvägledning. Det saknas även en plan för hur studie- och yrkesvägledning kan förebygga att unga begränsas av social och kulturell bakgrund i sina framtida val. Skolinspektionen och Statens offentliga utredningar, SOU, drar likande slutsatser när det gäller brister i likvärdighet och kvalité för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Om skolan ska fungera som jämlik arena i samhället, och arbetet med studie- och yrkesvägledning spegla styrdokumenten, behöver resurser satsas på karriärlärande insatser i grundskolan.

Målet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan grundskolans arbete med studie- och yrkesvägledning och elevernas genomströmningsgrad (examensgrad). Grundskolan har inte på enhetsnivå systematisk kännedom eller statistiska uppgifter om hur det går för eleverna när de lämnat skolan trots att de har ansvaret för studie- och yrkesvägledningen, elevernas valkompetens samt överlämnande och övergångar.  Datainsamlingen består av två delar som bygger på varandra. En del är ett nytt statistiskt deskriptivt underlag över ungdomars genomströmningsgrad i kommunal skola i Helsingborg som har tagits fram och bearbetats. Den andra delen är intervjuer som genomförts med skolledare och studie- och yrkesvägledare på fyra grundskoleenheter utifrån det statistiska materialet. Mixed methods har använts som metod och intervjuerna är analyserade tematiskt. z Det går i detta specifika sammanhang att konstatera att de grundskolor som har högre resultat i genomströmning också har ett arbete som ligger i linje med tidigare forskning kring framgångsfaktorer inom studie- och yrkesvägledning. Genomströmning följs inte upp på grundskolorna trots att examen kan vara avgörande för långsiktig etablering på arbetsmarknaden. Detta grundas i att ingen av respondenterna har kännedom om elevernas genomströmningsresultat. Grundskolorna har inte heller kopplat sitt studie- och yrkesvägledande arbete specifikt mot elever med låga meritpoäng trots att det är en avgörande parameter för att klara en gymnasieutbildning. Samtliga undersökta grundskolor arbetar dock kompensatoriskt på olika sätt. De kompensatoriska insatserna riktas främst mot elever med hög frånvaro, elever med låg studiemotivation eller till elever med utlandsfödda föräldrar. Studie- och yrkesvägledningen beskrivs delvis som personberoende och icke likvärdig. De grundskolor med höga genomströmningsresultat har en ansvarsfördelning, ett arbete och förhållningssätt som genomsyrar hela skolan. Grundskolorna har vidare samordnat och organiserat för studie- och yrkesvägledning med stabilitet i lärarkåren och skolledning och har ett relationsskapande förhållningssätt gentemot elever i behov av kompensatoriska insatser. / The aim of this thesis is to examine the relationship between primary school career guidance practices and student graduation rates. Primary schools lack systematic knowledge and statistical data at the unit level regarding students' outcomes after they leave school, despite being responsible for career guidance, students' decision-making competencies, and transitions. The data collection consists of two parts. The second part uses findins of the first part. The first part is a new descriptive statistical findings on the graduation rates of youths in municipal schools in Helsingborg, which has been developed and processed. The second part involves interviews conducted with school leaders and career counselors at four units based on the statistical material. Mixed methods were used as the methodology, and the interviews were analyzed thematically. In this specific context, it can be observed that those units with higher graduation rates also have practices aligned with previous research on success factors in career guidance.Graduation results are not tracked at the school units, even though graduation can be crucial for long-term labor market participation. This is based on the fact that none of the respondents have awareness of the students' graduation results. Furthermore, the schools have not specifically linked their career guidance efforts to students with low grade point averages, despite it being a crucial parameter for completing upper secondary education. However, all the investigated schools work compensatory education in various ways. These compensatory measures are primarily directed towards students with high absenteeism, low academic motivation, or students with foreign-born parents. Career guidance is described as partly dependent on individuals and thus unequal. Schools with high graduation rates have an effective division of responsibility, as well as practices and an approach that permeates the entire school. These schools have also coordinated and organized career guidance with stability among the teaching staff and school leadership, and they adopt a relationship-building approach towards students in need of compensatory measures.

Many students change their choice of secondary school programme or fail to complete their studies which results in a great cost to society or personal costs for the student. The purpose is to examine the experiences of two groups of upper secondary school students regarding their choice of upper secondary school programme. The questions we wanted answers to were: what influenced the student’s choice of study, what support did the students receive from comprehensive school and what might have caused them to choose another programme. The study was carried out in two focus groups where one of the groups was made up of students who had chosen the “right” programme and the other made up of students who had chosen the “wrong” programme. One thing that influenced the student’s choice of upper secondary school programme was whether or not the programme provided eligibility to higher studies which they had heard from primary school and parents was a choice that would give them many possibilities in the future. It appeared that there had not been much of a guidance process for developing career management skills which could have given the students support in reflecting over their transition to upper secondary school. The students’ interests and the parents and people near the students influenced the students’ choices. The study shows that students needed a longer guidance process and a clearer understanding of its purpose. Narrow and wide guidance varied depending on a student’s comprehensive school. They would have needed a better description of the consequences such as what study demands were required for the programme and what moving or commuting would mean in practice.

Omval inom och avhopp från gymnasieskolan har ekonomiska konsekvenser för såväl skola som samhället och individen själv. En utvecklad valkompetens från grundskolan ses som ett verktyg för att nå förändring. Valkompetens beskrivs av Skolverket som kunskaper och färdigheter individer behöver utveckla för att kunna göra välunderbyggda framtidsval och är alla inom grundskolas uppdrag att arbeta med. Syftet med valkompetens är därmed att gynna samhället och arbetsmarknaden, därav denna studies koppling till arbetsvetenskap. Utifrån att valkompetens med fördel integreras i undervisning för kontinuerlig utveckling är studiens målgrupp lärare. Uppsatsen studerar således arbetet med utvecklingen av elevers valkompetens inom obligatorisk skolform utifrån ett lärarperspektiv samt lärares kunskap och kännedom om begreppet valkompetens. Studien synliggör även lärares upplevelse av ansvarsfördelningen för arbetet med valkompetens utöver en kritisk granskning av begreppet utifrån tidigare forskning och denna studies empiri. Studien är ett bidrag inom området arbetsvetenskap: karriärutveckling samt studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, den breda vägledningen.Studiens teoretiska ramverk förhålls till institutionell teori genom löskoppling och isomorfism samt läroplansteori genom förhållandet mellan samhällets krav, styrdokumentens formulerande och utövandet inom skola. Den kvantitativa metoden används med intention att studera flera svar kopplade till studiens syfte och visar att valkompetens som begrepp är okänt av lärare samt att arbetet med valkompetens sker utifrån subjektiva tolkningar av begreppet. Arbetet utförs i förhållande till styrdokument men inte alltid i förhållande till Skolverkets beskrivning av valkompetens. Huvudansvaret för arbetet ses av majoriteten som hela skolans ansvar men empirin visar att styrning i förhållande till begreppet saknas. Då begreppet inte är vedertaget och dessutom tolkningsbart ser studien problematiken med att koppla valkompetensen lärarna arbetar med till Skolverkets förklaring av begreppet och vidare för att få den önskade effekten av förändrad genomströmning inom gymnasieskolan. / Swapping programs or dropping out of upper secondary school has financial consequences for the school as well as society and the individual. Developing Career Management Skills (CMS) in primary school is seen as a way to achieve change. CMS is described by the Swedish National Education Agency as knowledge and skills individuals need to develop to be able to make well-founded choices for the future. It is all personnel’s, in primary school, task to work with. The purpose of CMS is thus to benefit society and the labor market, hence the connection of this study to occupational science. Since CMS benefits to be integrated into teaching for long-term development, this study's target group is teachers. The essay studies the work with CMS within primary school from a teacher's perspective as well as their knowledge and familiarity with the concept of CMS. The study also brings to light teachers' view of the distribution of CMS work in addition to a critical examination of the Swedish translation based on previous research and the empirical work of this study. The study is a contribution in the field of occupational science: career development and career guidance.The study's theoretical framework relates to institutional theory´s decoupling and isomorphism and curriculum theory of the relationship between society's demands, the governing documents and the practice within schools. The quantitative method is used with the intention of studying several responses linked to the purpose of the study and shows that CMS as a concept is unknown to teachers and that the work with CMS is based on subjective interpretations of the concept. The work is carried out by teachers in relation to the curriculum, but not always in relation to the Swedish National Education Agency’s description of CMS. The main responsibility for the work is seen by the majority as the entire schools, but empirical evidence shows that governance in relation to the concept is lacking. Since the concept is not accepted and open to interpretation, the study sees the problem of connecting CMS as it’s taught to the explanation of the concept. And further to get the desired effect in upper secondary school.