Abstract All headmasters want to lead teachers so that the students will achieve their own goals as well as the goals of the education. The salutogenic leadership is a way to lead in the right direction. This type of leadership depends on Antonovski’s (2005) theory of Sense of coherence. The theory of Sense of coherence is built on the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The purpose of this study was to investigate if successful schools have a salutogenic leadership and if so what parts of the theory seem to be the most important. In this study three upper secondary schools participated.  All three schools have increased the students’ grades from start to finish. All the headmasters, two teachers from each school and a group of students from each school were interviewed. All the teachers at the school also answered a survey developed in this project. The results showed that all the headmasters had a leadership inspired by the salutogenic theory. The most important parts of the leadership seem to be creating a salutogenic environment and thereby create a sense of coherence. The most important issues in the comprehensibility concept seem to be knowledge about the school, about the headmasters’ role and their own role as teachers. In terms of manageability, it seems that the most important issues are the headmasters’ support and the teachers’ influence and participation. Finally, regarding the concept of meaningfulness, it seems that the most important issue is the relations between headmaster and the teacher and between teachers.

Syftet: Att undersöka läxornas konstruktion, på vilket sätt elever arbetar med dessa och slutligen hur dessa vidareutvecklas i klassrummet inom ämnet moderna språk. Fokus ligger på eleverna egna uppfattningar kring läxor och även om dessa nyttjas på ett sätt som bidrar till elevernas förutsättningar att lära sig ett av de moderna språken. Med en fenomenografisk utgångspunkt vill jag kunna beskriva variationer i hur eleverna uppfattar läxor i spanska, franska och tyska. Arbetet är en kvalitativ undersökning och bygger på intervjuer med elever i årkurs 9.  Resultat: Undersökningen visade inte bara hur eleverna arbetar med läxor i moderna språk, utan även pedagogernas arbetssätt kring dessa. Eleverna svar kunde ge  en inblick om deras tankar kring vad de tror är syftet med läxor, deras egen upplevelse med att arbeta med dessa och sedan uppföljningen i klassrummet tillsammans med lärare och klasskamrater.

Studiens syfte var att undersöka vad det är som gör att anställda på Försvarsmakten väljer att behålla eller byta ut myndigheten som arbetsgivare och vidare studera hur deras anställningsmöjligheter sett ut på den civila arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är således: vilka incitament är det som driver medarbetare inom Försvarsmakten att stanna kvar eller lämna myndigheten? Hur upplever de sina arbetslivsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden? För att genomföra studien utfördes åtta intervjuer varav fyra på anställda på Försvarsmaktens Högkvarter och fyra på uppdragstagare från Hemvärnet. Då värnplikten nyligen återinförts innebär det en förändring för både samhället och individerna i det. Det väcker därav frågan hur den här förändringen påverkar myndigheten genom individens inställning till arbetsplatsen och arbetsuppgiften vilket inspirerade till den här studien. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig därför i Anthony Giddens teorier kring motiv och handlande samt resurser och begräsningar. Datainsamlingen formades i resultat och analys till sex olika teman: väg in i Försvarsmakten, motiv och handlande för myndigheten och samhället, motiv och handlande för individen, arbetstagarens upplevda kompetenser, övergången till det civila och att vara civil arbetstagare.   Studien visar på fem betydande incitament som gör att individen väljer att stanna kvar; arbetsuppgifterna, utvecklingsmöjligheterna, gemenskapen, friheten och värdet av arbetet. Den visar också att anledningen till att lämna myndigheten grundar sig i dels en vilja att göra karriär och dels en nyfikenhet att få prova på en annan arbetsgivare. Väl ute på arbetsmarknaden ligger det största ansvaret på individen själv att skapa sig en förståelse för sina egna kunskaper och erfarenheter för att vidare kunna göra sig själv anställningsbar.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos elever i årskurs nio i en skola utanför Stockholm. I syfte att utföra detta användes följande frågeställning: ● Ger en ökad mängd fysisk aktivitet ett högre meritvärde hos elever i årskurs nio? Metod Studien är baserad på en enkätundersökning besvarad av 71 deltagare från tre klasser i årskurs nio på en skola utanför Stockholm. Enkäten innehåller frågor om elevens mängd av fysisk träning, fysisk aktivitet och stillasittande samt en fråga om elevens totala meritvärde från terminen innan. Eleverna fick själva uppskatta mängden tid de spenderade på de olika aktiviteterna. Elevernas meritvärden kontrollerades med skolans betygskatalog för att säkerställa att rätt meritvärde var angivet. Resultat Resultatet visade inget samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i form av ökat meritvärde. Det kunde heller inte påvisas något samband mellan fysisk träning och studieresultat. Däremot upptäcktes ett medelstarkt samband mellan ett ökat stillasittande och ett ökat meritvärde.SlutsatsDenna undersökning har inte påvisat något samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos den undersökta populationen. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

<p>The basic idea behind an extra year in school was to offer students who have not read nine years in Swedish primary school an opportunity to prepare themselves to pass a high school. This first group that went an extra year in school consisted of eleven students who completed their studies and went on to high school. During the time the group expanded, the school received students from various schools in the same municipality. During the follow-up of these groups could be noted that there were many students who registered, but only few students completed their studies and went on to high school. The purpose of this study was to explore why leadership in the classroom is important for students. I used an ethnographic research method with both quantitative and qualitative data. I interviewed five students and three teachers and a representative from the school south of Stockholm.  The result of my study is that an extra year in elementary school is needed for students coming from preparatory classes (FBK) and have the motivation to go one extra year this is an opportunity to get ratings, which they lack from their home countries. An extra year in school should be individually adapted to the students who already have read nine years in Swedish high schools.</p>

The basic idea behind an extra year in school was to offer students who have not read nine years in Swedish primary school an opportunity to prepare themselves to pass a high school. This first group that went an extra year in school consisted of eleven students who completed their studies and went on to high school. During the time the group expanded, the school received students from various schools in the same municipality. During the follow-up of these groups could be noted that there were many students who registered, but only few students completed their studies and went on to high school. The purpose of this study was to explore why leadership in the classroom is important for students. I used an ethnographic research method with both quantitative and qualitative data. I interviewed five students and three teachers and a representative from the school south of Stockholm.  The result of my study is that an extra year in elementary school is needed for students coming from preparatory classes (FBK) and have the motivation to go one extra year this is an opportunity to get ratings, which they lack from their home countries. An extra year in school should be individually adapted to the students who already have read nine years in Swedish high schools.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition. Emellertid visar resultaten en kompositionell effekt främst hos flickor.

Allt färre elever väljer att gå yrkesprogram på gymnasiet. Yrkesprogrammens låga status och bristfällig information riskerar att leda till att elever väljer bort yrkesprogram på felaktiga grunder och försvårar val efter intresse. Trots att yrkesprogram ofta anses vara alternativ för elever med lågt meritvärde finns det även elever med högt meritvärde som väljer yrkesprogram. Studiens syfte var att öka kunskapen kring vad som påverkar elever vid gymnasievalet och vad som möjliggör det normbrytande valet att välja yrkesprogram trots högt meritvärde. Studiens forskningsfrågor handlade om hur elever som gått ut grundskolan med högt meritvärde resonerar kring sitt val, samt kring problematiken att yrkesprogram har låg status. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasieelever som studerar på yrkesprogram. Social Cognitive Career Theory användes för att analysera den insamlade empirin. Eleverna upplevde många fördelar med det valda programmet men påverkades samtidigt av de negativa föreställningar som andra har av yrkesprogrammen och hanterade detta på olika sätt. Studiens resultat visar att bland annat stöd och information möjliggör det normbrytande valet, och att medelmeritvärden spelar en viktig roll i elevers val av gymnasieprogram. Resultatens relevans för studie- och yrkesvägledning diskuteras och förslag på möjliga åtgärder presenteras.

Sverige har under 1900-talets senare halva prioriterat inkludering och att alla elever skulle få en chans att nå så långt som möjligt, oberoende av dess ekonomiska eller sociala bakgrund. 1990-talet förde dock med sig en mängd reformer som drastiskt förändrade skolans förutsättningar. Elever har idag större möjlighet till egna val gällande deras skolgång. Denna valfrihet, tillsammans med friskolereformen, har ökat utbudet och variationen av skolor. Skillnaderna mellan skolorna, i form av elevunderlag och likvärdighet, har i sin tur också ökat. Denna studie har parat ihop samtliga elevers slutbetyg med deras föräldrars inkomstnivå. Detta underlag har använts för att genomföra statistisk analys av hur föräldrars inkomstnivå påverkar elevers slutbetyg i årskurs 9 vid en högstadieskola i Ängelholm. Resultaten visar att en högre inkomst, hos elevens bäst tjänande förälder, i genomsnitt leder till högre betyg. Ungefär 17% av elevers slutbetyg kan förklaras av deras föräldrars inkomst. Dock med en relativt tidig övre gräns på 450 000 kr per år och bara upp till strax över betyget C i genomsnitt, ett resultat som är lägre än i andra nationella studier. Föräldrars inkomstnivå påverkar också ämnen olika med svenska i topp. Matematik är det ämne med lägst betygsgenomsnitt men även det ämne som minst påverkas av förälders inkomstnivå. En delförklaring till resultatskillnaderna finns troligen att finna i att Ängelholms skolor är relativt heterogena i sitt elevunderlag, dvs relativt osegregerade och det finns enbart en gymnasieskola inom kommunen att välja. Tillsammans med att avståndet mellan rik och fattig i kommunen är mindre än riksgenomsnittet skapar det förutsättningar som minskar effekten av föräldrars inkomst på elevers skolresultat.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för och kunskap om elever med 20,0 i slutbetyg på gymnasiet. För att uppnå syftet formulerades följande två frågeställningar; Vad krävs, enligt tio respondenter, för att uppnå, vilka är drivkrafterna och vilket värde har det gymnasiala slutbetyget 20,0? samt hur tio respondenter beskriver sin väg till slutbetyget 20,0 på gymnasiet? Metoden som använts är intervju av kvalitativ karaktär. Studiens empiri består av svar från tio respondenter med 20,0 i gymnasialt slutbetyg. Empirin relateras till forskning om betyg och bedömningar, urval, differentiering, kunskap, högpresterande elever etcetera. Resultatet påvisar att lärare, klasskamrater, tid, motivation samt cue-seeking har stor betydelse för att erhålla 20,0 i meritvärde. Respondenter-na betonar att betyg är primärt och kunskap sekundärt.