Då arbetsmarknader har vidgats ut till Europa och världen har antalet yrken och utbildningar ökat. Detta gör att elever idag kan uppleva sitt framtidsval som komplicerat och många uppvisar en oro inför framtiden. Dock visar de elever som har fått information om arbetsmarknaden en mindre oro kring framtiden. Med detta som bakgrund har denna studie som syfte att analysera på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar med att öka grundskolelevers arbetsmarknadskunskap och hur detta arbete skiljer sig åt beroende på hur utbildningsnivån ser ut hos invånarna i delområdet skolan ligger i, och med delområde menas ett område i en stadsdel. Vi vill även förstå vad studie- och yrkesvägledare tillskriver arbetsmarknadskunskapen för värde för elever gymnasieval. Studien redogörs ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. För att få svar på studiens frågeställningar har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Analysen från studiens empiri bygger på karriärteorin Careership med fokus på begreppen handlings- horisont och habitus samt Career Management Skills som i studien används som en teoretisk modell. Resultatet i studien visar att det informanterna såg som värdefull arbetsmarknads- kunskap för eleverna att ha inför gymnasievalet skiljde sig åt. Studie- och yrkesvägledarna berättade att de upplevde elevernas arbetsmarknadskunskap som bristfällig trots de insatser som gjordes samt att deras arbetssätt skiljde sig åt beroende på utbildningsnivån i delområdet där skolan ligger.

Karriärkompetens spelar en central roll i hur livslång vägledning ska hjälpa människor att hantera sin karriär i en snabbt föränderlig tillvaro och kan ses som en trend i politiken både inom EU och i Sverige. Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv undersöka hur studie- och yrkesvägledare kan bedriva karriärvägledning inom stöd- och matchning hos kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen. Våra frågeställningar handlar om karriärlärande och karriärkompetens utifrån de villkor som finns inom stöd- och matchning och hur den vägledningen kan förstås utifrån ett lärandeperspektiv. Genom sex stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare visade resultatet att de i sin profession tvingas förhålla sig till olika villkor såsom begränsat med tid och en ofrivillighet för de arbetssökande, men att de utvecklat strategier och använder metoder som syftar till att ge den arbetssökande kunskaper att hantera sin karriär både på kort sikt och i ett livslångt perspektiv.

Idén bakom studien är sprungen ur tanken att hitta en aktivitet för studie- och yrkesvägledare där man i den vida vägledningen ges möjlighet att både arbeta med kunskap och värdegrundande arbete; skolans dubbla uppdrag. Det deliberativa samtalet blev den aktiviteten som kom att testas i denna studie och också det som blev syftet med studien. Vad jag ville undersöka var om elever upplever effekter i form av ökade kunskaper och ökad medvetenhet kring begränsningsfaktorn kön, vilket kan leda till ökad valkompetens och perspektivvidgning. Studien genomfördes som ett fältexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp där deliberativa samtal var den nyckelvariabel som testades. Genom ett kunskapsprov samt genom semistrukturerad intervju i en fokusgrupp har empiri samlats in och analyserats. Således begagnar sig studien både av kvalitativ samt kvantitativ ansats. Resultaten visar att deliberativa samtal är en gångbar pedagogisk metod att använda sig av i den vida vägledningen, främst kopplat till medvetandegörandet hos elever gällande rådande strukturella förhållanden vid val till gymnasiet. Detta eftersom elevernas perspektiv vidgas. Metoden har viss positiv inverkan på elevers självkännedom, vilket påverkar valkompetensen i positiv bemärkelse. Gällande ökande kunskaper är metoden inte sämre än andra pedagogiska metoder och för vissa till och med bättre. / The idea behind the study has sprung from the thought of finding an activity for career counselors, where you in school based guidance is provided with the opportunity to work with knowledge and value-based work; school's dual assignment. The deliberative conversation became the activity that was being tested in this study and also what became the purpose of the study. What I wanted to investigate was whether students experience effects in terms of increased knowledge and increased awareness about the gender as limitation factor, which could lead to increased career management skills and perspective enlargement. The study was conducted as a field experiment with an experimental group and a control group where deliberative conversations were the key variables that were tested. Through a knowledge test and through semistructured interviews in a focus group, empirics have been collected and analyzed. Thus, the study uses both qualitative and quantitative approaches. The results show that deliberative conversations are a viable educational method to use in school based guidance, primarily linked to make pupils aware of current structural conditions regarding their choice of further education. This is because the students' perspective is widened. The method has a certain positive impact on pupils' self-knowledge, which influences career management skills in a positive sense. Existing increasing knowledge, the method is not worse than other educational methods and for some even better.

Many students change their choice of secondary school programme or fail to complete their studies which results in a great cost to society or personal costs for the student. The purpose is to examine the experiences of two groups of upper secondary school students regarding their choice of upper secondary school programme. The questions we wanted answers to were: what influenced the student’s choice of study, what support did the students receive from comprehensive school and what might have caused them to choose another programme. The study was carried out in two focus groups where one of the groups was made up of students who had chosen the “right” programme and the other made up of students who had chosen the “wrong” programme. One thing that influenced the student’s choice of upper secondary school programme was whether or not the programme provided eligibility to higher studies which they had heard from primary school and parents was a choice that would give them many possibilities in the future. It appeared that there had not been much of a guidance process for developing career management skills which could have given the students support in reflecting over their transition to upper secondary school. The students’ interests and the parents and people near the students influenced the students’ choices. The study shows that students needed a longer guidance process and a clearer understanding of its purpose. Narrow and wide guidance varied depending on a student’s comprehensive school. They would have needed a better description of the consequences such as what study demands were required for the programme and what moving or commuting would mean in practice.

Studiens syfte är att studera hur grundskollärare beskriver sitt arbete med elevers valkompetens, särskilt när det gäller att uppmärksamma könsmönster och stärka elevers självförtroende för att kunna göra väl underbyggda val. För datainsamling användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att analysera insamlad data. Resultatet visade att lärarna ansåg sig spela en viktig roll för elevers valkompetens. Detta genom att hjälpa eleverna ta in och bearbeta information kring utbildningar och yrken. Men även genom att i sin dagliga undervisning arbeta för att utmana de könsmönster som finns i samhället och stärka elevernas situationsspecifika självförtroende genom bland annat positiv feedback. Studiens resultat tyder på att lärarna, genom sitt arbete med att stärka elevernas valkompetens, bedriver vägledning i ett generellt perspektiv utan att alltid vara medvetna om det. / The purpose of this essay is to study how compulsory school teachers describe their work with students’ career management skills (CMS), especially when it comes to paying attention to gender patterns and strengthening students’ self-efficacy in order to make well-founded choices. A qualitative method with semistructured interviews was used to answer the purpose of this essay and a thematic analysis was used to analyze the gathered data. The results showed that the teachers viewed themselves to play an important role in their students’ career management skills. This by helping their students collect and process information about different educations and vocations. But also by challenging gender patterns in society in the daily interactions with their students, together with strengthening their students’ self-efficacy through positive feedback, among other things. The results of this study indicates that the teachers, through their efforts to strengthen the students’ career management skills, provide guidance in a general perspective without always being aware of it.

Många som drabbas av utmattningssyndrom (UMS) upplever en nedsatt kognitiv förmåga och att sjukdomen blir en brytpunkt och ett vägval som kräver en väl fungerande handlingsplan inför framtiden. Denna studie har intervjuat individer med UMS och frågat hur de ser på karriärvägledning, om den behövs och vilken typ av vägledning som de efterfrågar. Resultaten från de kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån careershipteorin och konstruktivistisk teori och visar att personer med UMS är i behov av en livsförändring som kräver ny insikt, utsikt och framsikt för en lyckad återgång till arbetslivet och ett hälsosamt förhållningssätt till arbete och prestation. Vidare framkom det ett behov av ett holistiskt förhållningssätt där individens egen livshistoria sätts i centrum då det inte finns några mediciner eller färdiga lösningar som passar alla. Karriärkompetens och livslångt lärande är centrala delar av denna studie och med en fördjupad kunskap inom detta område kan en studie- och yrkesvägledarens insats, det vill säga karriärvägledning, vara till stor nytta för personer med UMS. / Many people who suffer from fatigue syndrome (UMS) experience a reduced cognitive ability that becomes a turning point, leading to a crossroad that requires a well-functioning action plan for the future. In this study, interviews with people that are or have been diagnosed with UMS have shared their opinions regarding career guidance, whether career guidance is needed, and what type of guidance they perceive as needed. The results from the qualitative interviews were analyzed drawing on careership theory and constructivist theory, showing that people with UMS are in need of a life change that requires new insight, perspective and foresight for a successful return to work and a healthy way of relating to work and accomplishment. Furthermore, the study shows that there is a need for a holistic approach where the individual's own life story is put at the center, since no medications or ready-made solutions that suit everyone exist. Career management skills and lifelong learning are central parts of this study and with an expertise within this area, a career counsellor’s contribution, i.e. career guidance, can be of great benefit to people with UMS.

The purpose of study is to investigate how guidance couselors in year 7-9 in primary school, work with students with intellectual disabilities, IF, to strengthen students´career management skills before various future choices, especially the choice of upper secondary special school. The study is carried out with qualitative semi-structured interviews with eight guidance counselors, all of whom have mentoring assignment for the special school. The result is analyzed on the basis of CIP theory, Cognitive Information Processing, which describes the decision-making process regarding elections and how career management skills develops during this process. The results show that guidance counselors work on the basis of sevrela different conditions and in differens ways. It is striking that guidance counselors work to create relationsships and broaden perspectives, in order to strengthen students´self awareness and develop knowledge about working life. Knowledge is the basis for students to be able to develop their career management skills. The study shows that guidance in compulsory school has challenges that limit the management space for students, wich affects the counselors´way of working. / Studiens syfte är att undersöka hur vägledare i år 7-9 i grundsärskolan, arbetar med elevermed intellektuell funktionsnedsättning, IF, för att stärka elevers valkompetens inför olikaframtida val, framför allt valet till gymnasiesärskolan. Studien är genomförd med kvalitativsemistrukturerade intervjuer med åtta stycken studie och yrkesvägledare som samtliga harvägledaruppdrag mot särskolan. Resultatet är analyserat utifrån CIP-teorin, CognitiveInformation Processing, som beskriver beslutsprocessen rörande val och hur valkompetensutvecklas under denna process. I resultatet framkommer att vägledare arbetar utifrån fleraolika förutsättningar och på olika sätt. Framträdande är att vägledarearbetar relationsskapande och perspektivvidgande, för att stärka elevernas självkännedom ochutveckla kunskaper om arbetslivet. Dessa kunskaper är grunden för att elever ska kunnautveckla sin valkompetens. Studien visar att vägledning i grundsärskolan har utmaningar sombegränsar handlingsutrymmet för elever vilket påverkar vägledarens arbetssätt.

Partant du constat que les compétences créatives ont été peu étudiées dans le champ de l’orientation, alors même que les conduites d’orientation dans le contexte sociétal moderne font très largement appel aux compétences individuelles d’ouverture, de flexibilité, d’originalité, d’adaptation, voire même d’innovation, la thèse présentée examine la place et le rôle de la créativité comme composante des compétences à s’orienter.Après avoir exploré différentes associations possibles entre créativité et différentes compétences à s’orienter, nous nous focalisons d’une part sur les relations entre la créativité et l’adaptabilité de carrière telles que définies et opérationnalisées par Savickas (Savickas & Porfeli, 2012), et d’autre part entre la créativité et l’adaptabilité individuelle telle que définie et opérationnalisée par Ployart et Bliese (2006). Une étude portant sur un échantillon d’étudiants de premier cycle universitaire en France (n = 500) a été conduite et les résultats obtenus indiquent des corrélations significatives et positives entre le potentiel créatif et certaines des dimensions de l’adaptabilité individuelle et de carrière et invitent à accorder une place plus importante à la créativité dans les modèles d’orientation tout au long de la vie. / Two major approaches have emerged in the discipline of career counseling to determine the key factors in career development: the relationship between creative potential and adaptability, and between creative potential and the individual characteristics of personality, motivation, and logical reasoning. This research attempts to integrate these two approaches by evaluating the impact of each of these factors on adaptability. 500 undergraduate volunteers filled out self-assessment questionnaires and performed timed graphic efficiency tests. The results were subjected to statistical analysis. The findings indicate that the individual characteristics of personality and motivation have higher correlation with adaptability than creativity and logical reasoning. Future research should involve different populations and employ non-graphic tests of creativity to confirm these results. If confirmed it would then be necessary to further explore the role of creativity in career development.

Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares uppfattningar om tidig vägledning. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare har genomförts. Det insamlade materialet analyseras utifrån Linda S. Gottfredsons (2002) Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledare uppfattar att tidig vägledning kan motverka stereotypa föreställningar i arbetslivet, öka individers valkompetens och självkännedom samt göra att individer tar mer välgrundade beslut. Tidig vägledning kan enligt studie- och yrkesvägledare även bidra till stora samhällsekonomiska vinster. Enligt studie- och yrkesvägledare behöver studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vara hela skolans ansvar och finnas med som en röd tråd genom hela skolgången. Centrala faktorer för att kunna bedriva tidig vägledning är enligt studie- och yrkesvägledare att vägledning behöver bli högre prioriterad och att det krävs en ökad kunskap hos huvudmän, skolledare och andra professioner kring vad studie- och yrkesvägledning innebär och vad den bidra med. / This study examines career guidance counsellors’ perceptions of early career guidance. Supporting this study are semi-structured interviews conducted with eight qualified and active career guidance counsellors. Collected material is analysed utilising Linda S. Gottfredson’s (2002) Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation. Results of this study show that career guidance counsellors perceive that early career guidance can prevent stereotypical conceptions of work life, help increase an individual's competence and self-awareness as well as help individuals make more informed decisions. According to career guidance counsellors, early career guidance can also contribute to broader socio-economic benefits. This study recognises that career guidance in a broad sense needs to be the responsibility of an entire school and be included as a common thread throughout schooling. To be able to conduct career guidance at an earlier stage, career guidance counsellors claim that career guidance needs to be given higher priority among school leaders and other professions within the school. Consequently, an increased knowledge of the benefits of career guidance is required among these professions.

Sammanfattning  Ohälsosamma karriärövergångar, det vill säga sammanhang där utmanande karriäröver- gångar leder till negativa konsekvenser, förekommer exempelvis inom (elit)idrotten. Utmanande karriärövergångar kan exempelvis ge upphov till psykisk ohälsa. Det är därmed angeläget med hälsofrämjande insatser som genererar hållbara karriärövergångar. Idrotten är ett utvecklat område när det gäller forskning kring olika typer av karriärövergångar ur ett psykologiskt perspektiv på förändring. Tidigare forskning visar att god karriäradaptabilitet främjar konstruktiv hantering av utmaningar och framgångsrik karriärutveckling. Genom att arbeta holistiskt med idrottares adaptionsprocesser kan empowerment stärkas och resultera i en hälsofrämjande effekt.  Syftet med studien var att undersöka idrottares upplevelser av utmanande karriäröver- gångar genom att analysera adaptionsprocessen och karriäradaptabiliteten ur ett konstruk- tivistiskt karriärteoretiskt perspektiv. Ändamålet var att identifiera faktorer som påverkar och underlättar idrottares karriärövergångar. Genom mejlintervjuer besvarades studiens frågeställningar med beskrivningar av hur adaptionen vid utmanande karriärövergångar upplevdes, hur konsekvenserna såg ut och vad som hade kunnat göra karriärövergångarna hållbara. Samtliga karriärövergångar var karriäravslut förknippade med skador, som orsakade övervägande negativa konsekvenser. Studien visade framträdande mönster och samband mellan beslutsfattande, motivation, identitet och adaptabiliteten vid karriäröver- gångarna. I det fall det upplevdes en negativ effekt eller bristande känsla av kontroll/egen- makt samt avsaknad av framgång, tillfredsställelse och utveckling i beslutsprocessen, blev det utmanande att anpassa sig vid karriärövergången. Idrottarna belyste därmed vikten av utbildning och professionellt stöd för hållbara karriärövergångar.  I studien identifierades strategier för framgångsrik hantering av karriärövergångar. Slutsatsen var att nya meningsfulla mål som resulterade i nya karriärmöjligheter och ett återskapande av en sammanhållen identitet visades vara viktiga faktorer för en fram- gångsrik adaptionsprocess. Detta gav ett underlag till diskussionen kring hur konstruk- tivistisk karriärvägledning kan tillämpas salutogent inom idrotten, för att stärka idrottares karriäradaptabilitet.