Research examining Adverse Childhood Experiences (ACEs) has mostly focused on the long-term effects of these experiences on adult mental and physical health. Less attention has been focused on the impact of ACEs on college student satisfaction, dropout rates, and major choice. The overarching questions for the current study sought to further research by (1) assessing if there is a relationship between the ACE scores of college students and their mental and physical health, (2) if ACEs play a role in student satisfaction or desire to drop out, and (3) determining if there is a connection between students with high ACE scores and their major choice. Survey data was collected from a sample of East Tennessee State University students. Findings serve to improve our understanding of the topic and promote research for the future.

This study examined the career development experiences of one African American man, a former student-athlete in a Division I revenue generating football team. This study focused on his experiences as a student-athlete who participated in football as he transitioned out of elite athletics. Division I collegiate athletics represents a highly sought opportunity (NCAA, 2015h). However, this opportunity may reduce college completion and disrupt maximal career development (Hartman, 2014; Van Rheenen, 2013). This qualitative case study of one participant explored the nuanced influences and pathways the participant used to enter his current career after completing college. Mark Savickas’s (2002) Career Construction Theory (CCT), a constructivist non–a priori narrative theory, served as the theoretical framework. Qualitative interview data were collected during a progressive series of three separate in-depth, face-to-face interviews. Data were first analyzed using an inductive, open-coding process. Four patterns emerged from the data relative to the participant’s career development experiences: ambivalence, performance prioritization/competitive spirit, practical mind-set/good judgment, and value of selected communities, which helped him decide on the ideal career environments. Findings were then analyzed via the Savickas CCT tenets of successful career construction that include life themes, self-concepts, and life design. Findings include (a) the participant executed a largely linear pathway developing his career since retirement from elite athletics, (b) the participant experienced minimal challenges to reaching his current level, and (c) that participation in collegiate football provided valuable career development experiences. Additionally, the findings demonstrated a positive career development based on the participant’s alignment of CCT tenets life themes, self-concepts, and life design.

Både i Sverige och internationellt är det brist på sjuksköterskor. Det behöver utbildas fler sjuksköterskor, men det finns också tendenser som visar att många sjuksköterskor väljer att byta yrke under sitt arbetsliv. Bristen på sjuksköterskor leder till ökad risk för vårdskador samt en sämre arbetsmiljö för den personal som stannar kvar. Med hjälp av en kvalitativ ansats är därför syftet med den här studien att analysera sjuksköterskors reflektioner kring deras beslut att byta yrke. Frågeställningarna som undersöks i studien är vilka faktorer sjuksköterskorna beskriver som avgörande för sitt karriärbyte, samt hur sjuksköterskorna beskriver sin egen beslutsprocess vid valet att byta yrke. I studien har sju sjuksköterskor som idag har en annan yrkestitel eller är studerande inom ett annat område inkluderats. Resultatet analyseras med hjälp av begreppen roller och beslutspunkt, hämtade från Life-span – Life-space theory, samt begreppen livstema, yrkespersonlighet och karriäranpassningsförmåga, hämtade från Career Construction theory. Det framkommer i studien att sjuksköterskorna har haft en lång beslutsprocess där de beskriver sig själva som aktörer för sitt eget beslut. Två orsaker till karriärbyte har varit behovet av förändring samt den kravfyllda yrkesrollen som inte alltid vägs upp av meningsfullheten i deras arbete. Ett yrke som upplevts spännande tidigare behöver inte nödvändigtvis ge samma stimulans ett antal år senare. Resultatet visar även att sjuksköterskorna upplever trygghet i att ha sin utbildning, vilket skapat mod till att pröva en annan bana.

Sammanfattning  Ohälsosamma karriärövergångar, det vill säga sammanhang där utmanande karriäröver- gångar leder till negativa konsekvenser, förekommer exempelvis inom (elit)idrotten. Utmanande karriärövergångar kan exempelvis ge upphov till psykisk ohälsa. Det är därmed angeläget med hälsofrämjande insatser som genererar hållbara karriärövergångar. Idrotten är ett utvecklat område när det gäller forskning kring olika typer av karriärövergångar ur ett psykologiskt perspektiv på förändring. Tidigare forskning visar att god karriäradaptabilitet främjar konstruktiv hantering av utmaningar och framgångsrik karriärutveckling. Genom att arbeta holistiskt med idrottares adaptionsprocesser kan empowerment stärkas och resultera i en hälsofrämjande effekt.  Syftet med studien var att undersöka idrottares upplevelser av utmanande karriäröver- gångar genom att analysera adaptionsprocessen och karriäradaptabiliteten ur ett konstruk- tivistiskt karriärteoretiskt perspektiv. Ändamålet var att identifiera faktorer som påverkar och underlättar idrottares karriärövergångar. Genom mejlintervjuer besvarades studiens frågeställningar med beskrivningar av hur adaptionen vid utmanande karriärövergångar upplevdes, hur konsekvenserna såg ut och vad som hade kunnat göra karriärövergångarna hållbara. Samtliga karriärövergångar var karriäravslut förknippade med skador, som orsakade övervägande negativa konsekvenser. Studien visade framträdande mönster och samband mellan beslutsfattande, motivation, identitet och adaptabiliteten vid karriäröver- gångarna. I det fall det upplevdes en negativ effekt eller bristande känsla av kontroll/egen- makt samt avsaknad av framgång, tillfredsställelse och utveckling i beslutsprocessen, blev det utmanande att anpassa sig vid karriärövergången. Idrottarna belyste därmed vikten av utbildning och professionellt stöd för hållbara karriärövergångar.  I studien identifierades strategier för framgångsrik hantering av karriärövergångar. Slutsatsen var att nya meningsfulla mål som resulterade i nya karriärmöjligheter och ett återskapande av en sammanhållen identitet visades vara viktiga faktorer för en fram- gångsrik adaptionsprocess. Detta gav ett underlag till diskussionen kring hur konstruk- tivistisk karriärvägledning kan tillämpas salutogent inom idrotten, för att stärka idrottares karriäradaptabilitet.

The purpose of this study was to explore and describe the relationship between top academic achievement in Grade 12 and certain characteristics of career adaptability. The career construction theory and the counselling model for life designing constituted the theoretical framework for the study. This research study of limited scope was conducted according to an interpretivist metatheoretical paradigm. I followed a qualitative methodological paradigm based on a case study design. Purposive sampling was used to select participants according to their top academic achievement. A very important factor in all case studies is the collection of data from multiple sources. Therefore, data collection methods included the Career Adapt-Abilities Inventory, individual interviews, life line and life story. A deductive style of analysis was used to identify themes (concern, control, curiosity, confidence). Inductive analysis was used to identify subthemes. Based on the findings of the study the salient aspects of career adaptability were established as being concern, control, curiosity and confidence. The importance of career adaptability when negotiating change was demonstrated by participants in their orientation and preparation for the future, making decisions after careful planning and exploration, and seeking information, as well as having confidence in their own ability and choices. Finally the findings of my research study suggest a significant relationship between Grade 12 top academic achievement and certain characteristics of career adaptability. Additionally findings suggest that other variables such as participation in extracurricular activities, gender, race and socioeconomic circumstances should not be excluded and therefore need to be investigated further. Copyright / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2011. / Educational Psychology / unrestricted

No description available.