Unga ställs inför ett stort utbud av utbildningar och ett arbetsliv i ständig förändring. Forskning visar att behovet av att stärka ungas valkompetens har ökat. Att välja utbildning, och samtidigt veta vad man vill göra längre fram, är svårt för ungdomar. En forskningsrapport från Skolverket framhåller att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur ungdomar väljer gymnasieutbildning. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av social och kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledningen ska fungera som en kompensation för vilken stöttning eleven får med sig hemifrån. Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig oavsett i vilken kommun eleven studerar. Den nationella styrningen av uppdraget är inte reglerad och preciserad, utan det är upp till varje kommun och skola att avgöra hur resurser för studie- och yrkesvägledning fördelas. I mitt examensarbete genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med fem studie- och yrkesvägledare inom den kommunala grundskolan. Syftet var att få kunskap om arbetet med valkompetens och likvärdighet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. I intervjustudien framkom att professionen upplever att det finns brister i likvärdigheten mellan skolorna. Kunskap kring läroplan och styrdokument samt vad som påverkar ungas val finns inom professionen. Dock saknas det ett systematiskt arbete med karriärvägledning. Det saknas även en plan för hur studie- och yrkesvägledning kan förebygga att unga begränsas av social och kulturell bakgrund i sina framtida val. Skolinspektionen och Statens offentliga utredningar, SOU, drar likande slutsatser när det gäller brister i likvärdighet och kvalité för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Om skolan ska fungera som jämlik arena i samhället, och arbetet med studie- och yrkesvägledning spegla styrdokumenten, behöver resurser satsas på karriärlärande insatser i grundskolan.