Older adults increasingly face difficult decisions in life threatening contexts as they move closer to death, become more likely to be diagnosed with life threatening diseases, and encounter more death within their social network (Greenberg, 2011). The purpose of this research was to understand the effect of a life-threatening decision context centered around cancer, self-esteem, other individual difference factors and cancer experience on older adults’ decision making competence, and preferences for collaborative decision making. Study participants were recruited through online circulation of the study recruitment flyer and in-person solicitations at meetings and other events at community locations (senior centers, civic group centers, and churches, etc.). Participants age 55-90 (N=202) were randomly assigned to either a mundane or life threatening condition and asked to complete the corresponding survey packet containing a measurement questionnaire. Analyses consisted of a series of analyses of variance (ANOVA) and regressions. The dependent variables were 3 major components of the DeBruin et al. (2007) Adult Decision Making Competence Scale: (a) Resistance to Framing, (b) Resistance to Sunk Cost Bias, and (c) Over/under confidence, in addition to a measure of Maximizing Tendency (Diab et al., 2008). Analyses revealed mixed results. Decision context did have an effect on decision making competence, while self-esteem showed little effect. No main effects or interactions were found between decision context, self-esteem, and preferences for collaborative decision making. Individual difference factors did effect decision making competence, with future time perspective, risk tolerance, and ego-integrity emerging as significant predictors. Furthermore, compelling results emerged pertaining to the effect of previous cancer experience on decision making competence. Results highlight the lasting effect of context and a previous cancer diagnosis on decision making competence and have implications in health care, psycho-oncology, and treatment decision making domains.

Bakgrund: Beslutskompetensen som beskriver hur bra individer är på att fatta beslut, blir allt viktigare inom nationalekonomin och resultat från samtida forskning inom beteendeekonomi ifrågasätter neoklassiska nationalekonomiska teorier. Detta ihop med att allt fler personer i Sverige får en sämre ekonomisk levnadsstandard under pensionsåldern lade grunden till varför vi valde att isolera analysen till sambandet mellan det privata sparandet och beslutskompetensen hos en individ. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera sambandet mellan kompetensen i individers beslutsfattande och en individs långsiktiga sparande utifrån ett beteendeekonomiskt perspektiv. Metod: En tidigare studie inom beslutskompetensens område där studenter (n=200) var fokusgruppen, utförd av JEDI-Lab vid Linköpings Universitet låg till grund för den kvantitativa analys som gjordes med hjälp av regressioner i det ekonometriska programmet EViews. De resultat som vi erhöll användes sedan för att analysera sambandet mellan individers beslutskompetens och deras aktiva val att spara. Resultat: Beslutskompetensen visade sig inte ha någon statistisk inferens på sparbeteende hos individer. Dess underkategorier hade blandade negativa och positiva samband till sparbeteende. Alla kategorier utom hur man följer beslutsregler saknade statistiskt signifikanta resultat. Det tycks föreligga andra faktorer i ett sparbeteende än enbart en individs beslutskompetens, variabler som kön, självkontroll och den kortsiktiga diskonteringsräntan hos en individ har större betydelse för sparbeteende. Vi tror att resultaten kan vara påverkade av att den undersökta populationen var studenter och därmed reflekterar den yngre delen av den svenska befolkningen och inte befolkningen som helhet. Det finns mycket forskning kvar att göra, då beslutskompetens är ett relativt nytt område inom ekonomi och behöver vidareutvecklas för att kunna ge mer precisa svar om varför individer tar de ekonomiska beslut som de gör.

Die vorliegende Studie diskutiert die Entwicklung eines Testinstruments zur Messung von Bewertungskompetenz im Sinne der Teilkompetenz Bewerten, Entscheiden und Reflektieren (BER) innerhalb des Göttinger Modells der Bewertungskompetenz im Kontext nachhaltiger Entwicklung (Bögeholz 2011) für das Unterrichtsfach Physik in der Sekundarstufe. Die ausgewählten Aufgabenkontexte beschreiben die Erzeugung, die Speicherung und die Nutzung elektrischer Energie. Sie schließen damit auch an die aktuelle gesellschaftliche Diskussion um Erneuerbare Energien an und untersuchen diesbezüglich das Entscheidungsvermögen und die Bewertungskompetenz heutiger Schülerinnen und Schüler. Die Einsatzfähigkeit des in dieser Studie entwickelten Testinstruments wurde zunächst im Rahmen zweier Vorstudien überprüft, bevor die Haupterhebung als Querschnittstudie in den Jahrgängen 6, 8, 10 und 12 erfolgte (N = 850 Schülerinnen und Schüler an Gymnasien). Nach dem Ansatz von Eggert (2008), Eggert und Bögeholz (2006, 2010) ist es dabei als paper-and-pencil -Test konzipiert und beinhaltet zwei Entscheidungsaufgaben und eine Reflexionsaufgabe. Die empirisch gewonnenen Daten wurden zunächst anhand eines entwickelten Scoring Guides codiert und anschließend sowohl unter Gesichtspunkten der Klassischen als auch der Probabilistischen Testtheorie ausgewertet. Das entwickelte Testinstrument hat sich unter Reliabilitäts- und Validitätsaspekten bewährt. Item-Fit-Parameter zeigen, dass sich die empirischen Daten gut in einem eindimensionalen Rasch-Partial-Credit-Modell abbilden lassen. Unter anderem konnten Zusammenhänge von BER mit dem Schulalter der Schülerinnen und Schüler nachgewiesen werden. Geringe Korrelationen von BER bestehen zu verschiedenen Schulnoten (u. a. zu Deutsch, Mathematik, Politik und Physik in der Klasse 10), zudem wird das Testergebnis für BER kaum von Lesekompetenzen beeinflusst. <p><p> Externer Link zum Testinstrument: http://dx.doi.org/10.7477/39:41:17

Målet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan grundskolans arbete med studie- och yrkesvägledning och elevernas genomströmningsgrad (examensgrad). Grundskolan har inte på enhetsnivå systematisk kännedom eller statistiska uppgifter om hur det går för eleverna när de lämnat skolan trots att de har ansvaret för studie- och yrkesvägledningen, elevernas valkompetens samt överlämnande och övergångar.  Datainsamlingen består av två delar som bygger på varandra. En del är ett nytt statistiskt deskriptivt underlag över ungdomars genomströmningsgrad i kommunal skola i Helsingborg som har tagits fram och bearbetats. Den andra delen är intervjuer som genomförts med skolledare och studie- och yrkesvägledare på fyra grundskoleenheter utifrån det statistiska materialet. Mixed methods har använts som metod och intervjuerna är analyserade tematiskt. z Det går i detta specifika sammanhang att konstatera att de grundskolor som har högre resultat i genomströmning också har ett arbete som ligger i linje med tidigare forskning kring framgångsfaktorer inom studie- och yrkesvägledning. Genomströmning följs inte upp på grundskolorna trots att examen kan vara avgörande för långsiktig etablering på arbetsmarknaden. Detta grundas i att ingen av respondenterna har kännedom om elevernas genomströmningsresultat. Grundskolorna har inte heller kopplat sitt studie- och yrkesvägledande arbete specifikt mot elever med låga meritpoäng trots att det är en avgörande parameter för att klara en gymnasieutbildning. Samtliga undersökta grundskolor arbetar dock kompensatoriskt på olika sätt. De kompensatoriska insatserna riktas främst mot elever med hög frånvaro, elever med låg studiemotivation eller till elever med utlandsfödda föräldrar. Studie- och yrkesvägledningen beskrivs delvis som personberoende och icke likvärdig. De grundskolor med höga genomströmningsresultat har en ansvarsfördelning, ett arbete och förhållningssätt som genomsyrar hela skolan. Grundskolorna har vidare samordnat och organiserat för studie- och yrkesvägledning med stabilitet i lärarkåren och skolledning och har ett relationsskapande förhållningssätt gentemot elever i behov av kompensatoriska insatser. / The aim of this thesis is to examine the relationship between primary school career guidance practices and student graduation rates. Primary schools lack systematic knowledge and statistical data at the unit level regarding students' outcomes after they leave school, despite being responsible for career guidance, students' decision-making competencies, and transitions. The data collection consists of two parts. The second part uses findins of the first part. The first part is a new descriptive statistical findings on the graduation rates of youths in municipal schools in Helsingborg, which has been developed and processed. The second part involves interviews conducted with school leaders and career counselors at four units based on the statistical material. Mixed methods were used as the methodology, and the interviews were analyzed thematically. In this specific context, it can be observed that those units with higher graduation rates also have practices aligned with previous research on success factors in career guidance.Graduation results are not tracked at the school units, even though graduation can be crucial for long-term labor market participation. This is based on the fact that none of the respondents have awareness of the students' graduation results. Furthermore, the schools have not specifically linked their career guidance efforts to students with low grade point averages, despite it being a crucial parameter for completing upper secondary education. However, all the investigated schools work compensatory education in various ways. These compensatory measures are primarily directed towards students with high absenteeism, low academic motivation, or students with foreign-born parents. Career guidance is described as partly dependent on individuals and thus unequal. Schools with high graduation rates have an effective division of responsibility, as well as practices and an approach that permeates the entire school. These schools have also coordinated and organized career guidance with stability among the teaching staff and school leadership, and they adopt a relationship-building approach towards students in need of compensatory measures.

No description available.

Many students change their choice of secondary school programme or fail to complete their studies which results in a great cost to society or personal costs for the student. The purpose is to examine the experiences of two groups of upper secondary school students regarding their choice of upper secondary school programme. The questions we wanted answers to were: what influenced the student’s choice of study, what support did the students receive from comprehensive school and what might have caused them to choose another programme. The study was carried out in two focus groups where one of the groups was made up of students who had chosen the “right” programme and the other made up of students who had chosen the “wrong” programme. One thing that influenced the student’s choice of upper secondary school programme was whether or not the programme provided eligibility to higher studies which they had heard from primary school and parents was a choice that would give them many possibilities in the future. It appeared that there had not been much of a guidance process for developing career management skills which could have given the students support in reflecting over their transition to upper secondary school. The students’ interests and the parents and people near the students influenced the students’ choices. The study shows that students needed a longer guidance process and a clearer understanding of its purpose. Narrow and wide guidance varied depending on a student’s comprehensive school. They would have needed a better description of the consequences such as what study demands were required for the programme and what moving or commuting would mean in practice.