Inom fem till tio år beräknas det vara stor brist på olika yrken varav läraryrket är ett av dem. Det diskuteras att det behövs fler som söker sig till lärarutbildningen och en ökad genomströmning i utbildningarna så att fler tar examen. Syftet med denna studie är därför att ta reda på vad studenterna upplever är skälen till deras studieavbrott från lärarutbildningen. Vi vill även undersöka vart dessa studenter tar vägen i sin karriärutveckling. Våra frågeställningar är: Vad upplever studenterna vara orsaken till avhoppet? Hur resonerar studenterna kring vart de tar vägen istället? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex studenter som har gjort ett studieavbrott från lärarutbildningen. Analysen baseras på Savickas teori med begreppet Career adaptability och Social Cognitive Career Theory (SCCT) med begreppen Self-efficacy, Outcome expectancy och Personal goals. Vi kan i vår studie se att orsakerna kring varför studenterna har gjort ett studieavbrott är olika. De orsaker som framkom var att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) fick studenterna att inse att läraryrket inte motsvarade deras förväntningar, att det fanns osäkerhet på läraryrket från början eller på grund av att de halkat efter i studierna. De flesta av intervjupersonerna har efter avhoppet provat på en ny högskoleutbildning och resterande kan tänka sig att börja studera igen men arbetar i nuläget.

SammanfattningSyftet med denna studie var att genomföra en systematisk dokumentation och analys av studieavbrotten från omvårdnadsprogrammet på Komvux Söder och att öka kunskapen om hur skolan kan motverka avhopp.Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. 36/80 studieavbrytare och 78/91 kontrollpersoner har besvarat en enkät. Som komplement till de kvantitativa data har åtta intervjuer genomförts, fyra med dem som avbrutit sina studier och fyra med dem som har stannat kvar och fullföljt utbildningen.Resultatet visar att fler studerande har hoppat av de senaste åren jämfört med tidigare år samt att var fjärde man lämnar utbildningen (jmf. 13% av kvinnor), dock att det också finns fog att ifrågasätta de statistiska data skolan tillhandahåller.Resultatet visar också att bristande måluppfyllelse är främsta skälet till att man avbryter sin utbildning, att en hög andel studerande hoppar av redan inom första månaden på utbildningen, att de som hoppar av är mellan 31-40 år och att utbildningsnivån spelar stor roll i beslutet om avhopp. De mest drabbade, enligt denna småskaliga undersökning, är lågutbildade kvinnor med hemmavarande barn. Intervjuerna kompletterade samt förstärkte orsaksbilden med ytterligare två faktorer: den vuxnes studerandes familjeförhållanden och språksvårigheter som flera studerande uppger ha. En faktor som särskilt uppmärksammats i intervjuerna är den höga studietakten på Komvux Söder.Resultatet av undersökningen både bekräftar och bidrar med nya infallsvinklar till de teoretiska perspektiv som studien knyter an.De främsta åtgärderna skolan bör vidta för att minska avhoppen är att kartlägga vad språksvårigheterna består i, differentiera kategorin lågutbildade och anpassa studietakten till deras behov samt ge pedagogerna möjligheter att fördjupa sig i de frågor studerande i undersökningen har lyft.Nyckelord: Komvux, omvårdnadsprogrammet, språksvårigheter, studieavbrott, vuxen studerande / Abstract The purpose of this study was to conduct a systematic documentation and analysis of reasons behind the frequent discontinuation of the nursing assistant training program by students at Komvux South and to increase knowledge about how the school can prevent the high frequency of dropouts. The method is both quantitative and qualitative. 36/80 dropouts and 78/91 control subjects answered questionnaires. To complement the quantitative data, eight interviews were conducted: four with those who have dropped out of the program and four with those who stayed and completed the training. The results show that more students have dropped out of the program during the past few years as compared to previous years; and that every fourth male student drops out of the program (cf. 13% of women); and also that there is good reason to dispute the validity of the statistical data provided by the school. The results also show that the main reason for dropping out of the training program is lack of goal-attainment; that a high percentage of students drop out during the first month of the program; that the dropouts are mainly adult learners in the age bracket of 31-40 years; and that the high level of the program plays a major role in the decision to dropout. The most affected, according to this small-scale study, are low-educated women adult-learners with dependent children. The interviews complemented and strengthened the causal picture with two additional factors: the adult student's family situation and language difficulties that many students have claimed they have. One factor that attracted considerable attention in the interviews is the very high pace of study at Komvux South. The result of the study both validates and suggests new angles of approach to the theoretical perspective to which the program is tied.The main measures the school must take to reduce the high incidence of dropout include the need to 1) identify what the language difficulties consist of, 2) differentiate the low-educated category of students from the rest and 3) adjust the pace of study to suit their needs and 4) give teachers opportunities to immerse themselves in those issues highlighted by the students in the survey. Keywords: Komvux, nursing assistant program, language difficulties, interruption of studies, adult learners

På senare tid har det politiska intresset ökat för att locka fler män till förskolan. Forskning har gjorts om manliga förskollärare, men lika mycket fokus har inte lagts på de män som lämnar yrket. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera mäns val att avbryta studierna på det kvinnligt dominerade förskollärarprogrammet. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta män som gjort studieavbrott från programmet. I analysen utgör Gottfredsons teori Circumscription and Compromise ett ramverk för att förklara de processer som lett fram till avbrottet. Här blir begreppen kompromiss, självbild och zon av acceptabla alternativ viktiga. För en fördjupad förståelse av dessa processer används även begreppen normer, attityder, genusprojekt, maskuliniteter samt könskodade arbetsuppgifter och informella praktiker. Resultatet visar att studieavbrottet beskrivs som en process och en komplex samverkan mellan olika faktorer. Upplevda hinder i utbildningen och på praktiken kan leda till en kompromiss om yrkesvalet trots att yrket beskrivs passa självbilden. Dessa hinder kan både vara tydligt genusrelaterade eller mer subtila och inbäddade i hur verksamheten är uppbyggd utifrån genusnormer. Studieavbrottet kan även handla om en växande känsla av att yrket inte passar självbilden, där yttre faktorer fungerar förstärkande. Männen i studien utgör en högst heterogen grupp, vilket visar på en mångfald av maskuliniteter som ofta kombinerar feminina och maskulina egenskaper. Männen lever i spänningsfältet mellan förväntningar och krav på maskulinitet. Studien ger inga entydiga svar, vilket också kan ses som dess viktigaste resultat. Intervjupersonerna måste förstås individuellt. Studien visar att männen är begränsade av samhällets genusstruktur. Samtidigt införlivar de inte bara genusnormerna, utan förhandlar aktivt om femininitet och maskulinitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kommunala aktivitetsansvaret förbereder och stödjer de ungdomar som har hoppat av gymnasiet. Följande frågeställningar har formulerats: “Hur upplever ungdomarna det aktiva stödet från det kommunala aktivitetsansvaret?” och “På vilket sätt har studieavbrottet respektive det aktiva stödet medfört hur ungdomarna ser på deras karriärmöjligheter?”. För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat sex ungdomar som har hoppat av gymnasiet och deltar i ett aktivt stöd från det kommunala aktivitetsansvaret. De teorier som har använts är Careership och Social cognitive career theory. De centrala begreppen för Careership är Pragmatiskt rationellt beslutfattande, handlings horisont samt brytpunkter och period av rutin. För Social cognitive career theory är det upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål, samt kontextuella faktorer där “Distal” och “Proximal influences” innefattar. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att ungdomarna har skapat ett varaktigt intresse hos det aktiva stödet då de upplever positiva erfarenheter. Beroende på vilken brytpunkt och rutin ungdomarna befinner sig vid kan upplevelserna vid det aktiva stödet variera. Vi kan även konstatera att brytpunkter och rutiner har en avgörande faktor på hur ungdomarna ser på deras karriärmöjligheter. Handlingshorisonten är också av betydelse på det vis hur ungdomarna uppfattar deras valmöjligheter. Beroende på hur ungdomarnas karriärval har blivit positivt eller negativt stöttade av omgivningen medför det hur dem ser på deras karriärmöjligheter.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers och studie- och yrkesvägledares upplevelser av studieavbrott i Komvux vuxenutbildning. Studien tar upp vad som har orsakat studieavbrotten och om vuxenutbildningen hade kunnat göra något för att hjälpa eleverna att undvika dessa. En kvalitativ forskningsansats användes för studien med inspiration från fenomenografisk metodansats. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes. Datainsamlingen skedde dels med stöd av en chatt-dialog med de elever som hade avbrutit sina studier och ansikte mot ansikte i intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Datainsamlingen omfattar tio intervjuer med studie- och yrkesvägledare och med nio elever. Alla elever har deltagit i gymnasial teoretisk Komvux, men valt att avbryta sina studier. Ett teoretiskt ramverk användes för att analysera och kategorisera orsakerna till studieavbrotten. Kategorierna omfattade begreppen "pull out", "push out" och "fall out". Teorin hämtades från tidigare studier som har haft avsikten att titta närmare på just orsaker bakom studieavbrott. Resultatet visade att de tre kategorierna fanns representerade även i resultatet i den här studien orsaker bakom studieavbrott inom Komvux verksamhet. Ett tema som framkom under analysen av data som kan ses väsentligt att följa upp var enskilda studieplaneringar och lokala insatser. Det var något som i hög grad efterfrågades av de studerande för att klara studierna och även lyftes fram av studie- och yrkesvägledarna i samtalen. Anpassningar för att svara upp mot enskilda studerandes behov av stöd för sina studier saknades. Uppdraget och behovet behöver tydliggöras i organisationen. Studien har därmed synliggjort och lyft fram ny kvalitativ information

De ungdomar som saknar sysselsättning i form av skola, arbete, praktik eller övrigt har möjligheten att ta emot hjälp från det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Dessa syftar till att vägleda ungdomarna mot en sysselsättning i hopp om att de i längden kan erhålla en gymnasieexamen eller få inträde till arbetsmarknaden. Dessa ungdomar har dock i många fall en misstro till auktoriteter som följd av misslyckade tidigare relationer och det kan då bli en utmaning för de anställda inom KAA att nå fram till ungdomen. Vidare blir en paradox tydlig då en ser ett starkt behov av relationsskapande, med en grupp som kan motsätta sig detta. Denna uppsats har därför syftat till att undersöka hur anställda inom KAA arbetar relationsbyggande med sina ungdomar och hur de tror att relationsbyggandet kan relateras till ungdomens måluppfyllelse med hjälp av frågeställningarna; Hur skapar studie- och vägledare inom KAA relationer med sinaungdomar? Samt; Vilken påverkan kan relationer ha för ungdomarnas måluppfyllelse? Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med vägledare som har en aktiv anställning inom KAA och tillsammans med tidigare forskning samt teorier/begrepp så som Bronfenbrenners ekologiska modell analyseras och diskuteras empirin. Resultatet visar att vägledarna ser relationsbyggande som en viktig del av arbetet inom KAA för att inte bara ungdomarna ska nå de uppsatta målen, utan också för att förbereda dem inför kommande relationer i framtiden. Vägledarna har även lyft ett flertal arbetsmetoder som de anser vara viktiga vid relationsskapandet så som förebyggande arbete, aktivt lyssnande och maktbalans.

Syftet med arbetet är att undersöka om eleverna när de började årskurs 1 hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tänkte att de kunde välja APU mer fritt och om de övervägt att avbryta sina studier på grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och Omvårdnadsprogrammet (OP). Med hjälp av enkätundersökning tillfrågades 32 elever på OP. Enkäten består av strukturerade frågor med ett flertal öppna frågor. Resultatet visar att mindre än hälften av eleverna hade en tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom. 67 % trodde att valfriheten skulle vara större. 17 % av de elever som inte fick göra APU inom den inriktning de tänkt sig har funderat på att avbryta sina studier.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på varför vissa ungdomar gör avbrott från singymnasieutbildning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt åttasemistruktuerade intervjuer. Våra respondenter är två dropoutungdomar, som vi intervjuat för att få en inblick i och djupare förståelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna är samtliga studie- ochyrkesvägledare, varav fyra är verksamma på kommunala och fristående gymnasieskolor, eninom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuernamed dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen. Med denna undersökning har vi kommit fram till att de bakomliggande orsakerna till att vissa elever hoppar av skolan alltid är personliga, men att bakgrunden utgörs av enblandning av individuella och strukturella faktorer. Vårt resultat av intervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av Becknes teorier om objektiva och subjektiva förklaringar till studieavbrott. Vi har även utgått från Becknes teori om tidiga och sena avbrytare och delvis kunnat kategorisera våra två dropoutrespondenter enligt denna.

Denna studie handlar om fördelningen av specialpedagogiska resurser och dess insatser inom vuxenutbildning.  Många studerande som jag har mött under åren inom vuxenutbildning har inte alltid haft en lyckad skolbakgrund att falla tillbaka på varför känslan, motivationen och oron inför studier i vuxen ålder många gånger kan vara befogad. Att som vuxen börja studera kräver många gånger mod, mod att ta till sig ny kunskap liksom mod att möta nya människor och nya förutsättningar. En del studerande har haft kontakt med elevhälsans specialpedagog under studietiden på grundskolan eller gymnasieskolan, dessa resurser efterfrågas periodvis även i vuxen ålder. Tillgången till detta stöd varierar. Den största anledningen till att specialpedagogiska insatser varierar skolor emellan tycks bero på att det inte är ett lagstadgat krav med elevhälsa inom vuxenutbildningen vilket innebär att tillgången till de specialpedagogiska insatserna ser väldigt olika ut beroende på hur resurserna fördelas och prioriteras. Tankarna kring likvärdighet och begreppet en skola för alla kan ifrågasättas utifrån detta tankesätt. I den här uppsatsen har jag fram för allt försökt söka svar på om det finns något samband mellan specialpedagogiska insatser i relation till måluppfyllelse och studieavbrott inom vuxenutbildning. Jag har gjort en enkätstudie där rektorer verksamma inom vuxenutbildning på gymnasial nivå varit mina respondenter och har fått besvara ett antal påståenden som berör dessa områden. Resultatet visar att det finns ett samband mellan dessa begrepp och att anledningarna till den ojämna fördelningen av specialpedagogiska resurser skiljer sig åt skolor emellan. Att få kunskap kring detta är värdefullt för att tydliggöra behovet av specialpedagogiska insatser inom vuxenutbildning och hur dessa på bästa sätt kan nyttjas. Att få svar på eller att finna samband mellan faktorer som orsakar studieavbrott ser jag som en viktig faktor vad gäller fortsatt arbete på förebyggande nivå för att förhindra dessa avbrott. / This study deals with the distribution of special educational resources and its efforts within adult education. Many students that I have met over the years in adult education have not always had a successful school background to fall back on which is why the feeling, motivation and anxiety about studying in adulthood often can be justified. Starting to study as an adult often requires courage, courage to gain new knowledge as well as courage to meet new people and new conditions. Some students have had contact with the student health special educator during the study period at primary or secondary school, these resources are also periodically requested in adulthood. Availability of this support varies The main reason for this variation is that student health is not a legal requirement in adult education, which means that the special educational interventions look very different depending on how resources are allocated and prioritized. The ideas around equality and the concept of a school for everyone can be questioned based on this way of thinking. In this essay, I have searched for an answers to whether there is any connection between special educational efforts in relation to goal fulfillment and study interruptions in adult education. I have made a survey study where school principals active in adult education at upper secondary level have been my respondents and have had to answer a number of statements that concern these areas. The result shows that there is a connection between these concepts and that the reasons for the uneven distribution of special educational resources differ between schools. Gaining knowledge about this is valuable in order to clarify the need for special educational interventions in adult education and how these should be used in the best way. I see getting answers to or finding connections between factors that causes study interruptions as an important factor in terms of continued work at a preventive level to prevent these.

<p>Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstå varför studieavbrott ändå sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriärutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgång under grund- och gymnasietiden för att få en förståelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fått eller hade önskat att de fick medan de ännu befann sig i skolan. </p><p>Resultatet visar att studieavbrytarna bär på olika erfarenheter av skolgången och att tillgången på socialt och pedagogiskt stöd varit bristfällig. Resultatet visar också att studieavbrotten upplevs positiva och frivilliga. Slutsatser som dragits är att studieavbrytare har behov av olika stödinsatser och att skolor brister i sitt ansvar att ge stöd. En annan slutsats är att det, trots stödinsatser, inte går att förhindra att elever ändå avbryter sina studier.</p> / <p>This present essay is about support and dropout from the dropouts' perspective. The purpose of this study has been to examine these participant youngsters' opinions about the support they have been given during their time in upper secondary level in order to understand why dropouts yet attend to happen. The purpose has also been to describe and reflect over the youngsters' experiences with a hope that it will be of benefit to a future preventative work. This essay is based on a qualitative interview study and has been inspired by theories covering the area of dropouts, support and career development. The purpose of the interviews has been to study the dropouts' time in the nine-year compulsory school and in the upper secondary school. The intention has been to obtain an understanding for the support that the dropouts have been given or would have wanted while they still were in school. The result shows that the dropouts have different experiences from their time in school and that the supply of social and pedagogy support have been defective. The result also shows that the experience of the dropout is that the dropout is positive and voluntary.</p><p>Conclusion drawn is that the dropouts have different needs of support during their time in school and that the schools lack in their responsibility of giving support. Another conclusion drawn is that at the same time, in spite of support; it is not possible to prevent students from dropping out.</p>