Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kommunala aktivitetsansvaret förbereder och stödjer de ungdomar som har hoppat av gymnasiet. Följande frågeställningar har formulerats: “Hur upplever ungdomarna det aktiva stödet från det kommunala aktivitetsansvaret?” och “På vilket sätt har studieavbrottet respektive det aktiva stödet medfört hur ungdomarna ser på deras karriärmöjligheter?”. För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat sex ungdomar som har hoppat av gymnasiet och deltar i ett aktivt stöd från det kommunala aktivitetsansvaret. De teorier som har använts är Careership och Social cognitive career theory. De centrala begreppen för Careership är Pragmatiskt rationellt beslutfattande, handlings horisont samt brytpunkter och period av rutin. För Social cognitive career theory är det upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål, samt kontextuella faktorer där “Distal” och “Proximal influences” innefattar. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att ungdomarna har skapat ett varaktigt intresse hos det aktiva stödet då de upplever positiva erfarenheter. Beroende på vilken brytpunkt och rutin ungdomarna befinner sig vid kan upplevelserna vid det aktiva stödet variera. Vi kan även konstatera att brytpunkter och rutiner har en avgörande faktor på hur ungdomarna ser på deras karriärmöjligheter. Handlingshorisonten är också av betydelse på det vis hur ungdomarna uppfattar deras valmöjligheter. Beroende på hur ungdomarnas karriärval har blivit positivt eller negativt stöttade av omgivningen medför det hur dem ser på deras karriärmöjligheter.