No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka vilken skillnad i vinkel mellan olika kroppssegment det är hos elitlöpare och motionärer. Frågeställning: Hur skiljer sig stegvinkel, armvinkel, underbensvinkel, bålvinkel och knävinkel hos elitlöpare och motionärer? Metod: Sex löpare deltog i studien, varav tre springer 10km på 35 minuter och tre springer 10km på 45 minuter. Genom att filma dessa med en 25Hz-kamera vid löpning på löpband, och sedan via analysprogrammet cSwing 2008 mäta vinklarna mellan olika kroppssegment erhölls data för vidare behandling. Resultat: De vinklar som visade på en skillnad mellan grupperna var armvinkeln vid maximal stegvinkel, underbensvinkeln, knävinkeln i den bakre pendelfasen och knävinkeln i den främre pendelfasen. Skillnaderna visade på en löpteknisk fördel hos 35-minuterslöparna. Slutsats: Träning i form av löpskolningsövningar, rörlighet och styrketräning för att aktivera muskulatur som arbetar kring ovan nämnda leder kan leda till förbättringar hos 45-minuterslöparna. Löpskolning innebär olika övningar för att förbättra löptekniken genom att göra individen medveten om rörelsemönstret och aktiverad muskulatur, samt banar in motoriken.

Bakgrund: För att undvika stora åldersskillnader inom idrottsföreningar och skolklasser, delas barn och ungdomar in i grupper baserat på kronologisk ålder. Trots att syftet med detta är att skapa lika och rättvisa villkor så kan det skilja upp till 12 månader i kronologisk ålder mellan individer, och ännu mer i biologisk ålder. Då individer födda tidigt på året har en större sannolikhet att ligga längre fram i sin biologiska utveckling kommer de erhålla fördelar i form av bland annat högre nivåer av styrka, snabbhet och kroppslängd, vilket i sin tur medför att de ses som mer talangfulla. Detta kallas för den relativa ålderseffekten (RAE) och får konsekvensen att individer födda sent på året har en lägre sannolikhet att fortsätta sina idrottskarriärer som seniorer.Metod: Denna studie jämförde RAE inom länder i Nordamerika, Europa samt Afrika. Undersökta idrotter var friidrott (N = 878) och fotboll (N = 266). Året delades upp i tredjedelar (tertiler: T1, T2, T3) inom alla världsdelar och sporter. Chi-två-test genomfördes på originaldatan och ANOVA-analyser gjordes efter genomförd Bootstrap.Resultat: Alla undersökta världsdelar samt idrotter uppvisade en signifikant RAE. Fördelningen mellan tertilerna såg olika ut beroende på världsdel och idrott, där Nordamerika hade den minst skeva fördelningen inom båda idrotterna medan Afrika uppvisade den största skillnaden mellan tertilerna i båda idrotter samt en omvänd RAE inom friidrott. Totalt fyra av sex undersökta grupper hade störst andel födda i T1.Konklusion: En traditionell RAE kan tydligt ses inom fotboll i Europa och Nordamerika, samt att kronologisk åldersindelning ses vara vanligt förekommande inom fotboll. Då friidrotten uppvisade en omvänd eller icke-linjär RAE, kan inga tydliga slutsatser dras gällande orsaken bakom detta. / Background: To avoid large age differences within sports clubs and school classes, children and youths are divided into groups based on chronological age. Although the purpose of this is to create equal and fair conditions, it can differ up to 12 months in chronological age between individuals, and even more in biological age. As individuals born early in the year are more likely to be late in their biological development, they will receive benefits such as higher levels of strength, speed and body length, which result in them being seen as more talented. This is called the relative age effect (RAE) and has the consequence that individuals born late in the year have a lower likelihood of continuing their careers as senior players.Method: This study compared RAE within countries of North America, Europe and Africa. Sports examined were athletics (N = 878) and football (N = 266). The year was divided into thirds (tertiles: T1, T2, T3) in all continents and sports. Chi-squared tests were performed on the original data and ANOVA-analyzes following the bootstrap.Results: All compared continents and sports showed a significant RAE. The distribution between the tertiles looked different depending on the continent and sport, where North America had the least skewed distribution in both sports while Africa showed the largest difference between tertiles in both sports and a reverse RAE in athletics. A total of four out of the six examined groups exhibited the largest proportion born in T1.Conclusion: A traditional RAE can be seen in football in Europe and North America, and chronological age division is common in football. As athletics showed a reversed or non-linear RAE, no conclusions can be drawn as to the cause behind this.

Denna uppsats syftar till att undersöka synen på varumärkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta så har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet på de ideella organisationerna genomförts.  Med en grund i generella varumärkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier är relevanta och i sådana fall applicerbara på ideella organisationer. I studien undersöks även om ideella organisationers syfte påverkar deras varumärkesarbete. Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumärkesarbete skiljer sig markant från teorier för kommersiella företag. Detta gör det svårt att applicera generella teorier på ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utsträckning inte går att påverka. De intervjuade organisationernas syfte påverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumärkesarbetet. Studien finner även att resursförpliktelse och bieffekt av image är stora problem för de ideella organisationerna och medför att varumärkesbyggandet bör ha en central roll i kommunikationsarbetet. / his bachelor thesis investigates four different non-profit organizations’ view on brand management. The chosen organizations are as follows; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott and Barncancerfonden. Qualitative interviews has been made with a respondent from each organization, the respondent has been well informed within the subject. The authors of this thesis has analyzed  if general brand theories are relevant, and in that case applicable on non-profit organizations. The study is also investigating if the purpose of each organization affects the organization’s brand management.  Through this research it is possible to distinguish differences in the chosen organizations’ brand management. Differences between the organizations and the general theories are also found. This generate difficulties to apply general theories on non-profit organizations, mostly because the organizations are affected by circumstances that they cannot prevent. The purpose of the chosen organizations does in large extent affect their positioning, which controls their brand management. This study also finds that resource commitment  and image spillover are highly recognized as problems for the organization’s brand building and therefore those threats needs to have a more central role in the organization’s brand management.

Aim Recent studies of Swedish track and field athletes have shown that there is a substantial risk of injury. None of these studies have investigated the potential role of how athletes perceive their injury risk, and how it may play a part in the occurrence and prevention of sport injures. The aim of the study was to explore how Swedish track and field athletes perceive their injury risk, and examine the potential correlation with prior injury experience using a quantitative design. Method The sample comprised 69 Swedish junior elite track and field athletes. The athletes filled out a two-part online questionnaire. The first part requested relevant personal information including gender, track and field event and previous injuries in the past 12 months; the second part consisted of "The Perception of Risk of Injury Scale", but modified accordingly to the targeted sport. For the statistical analysis, the R version 3.5.2 software was used and the results were analyzed with the Mann-Whitney U-test and Spearman's non-parametric test. Results 52 out of the 69 athletes in the study reported at least one injury during the past 12 months, and the most commonly reported period of time lost due to injury was between eight and 28 days. Non-significant results (p=0,095) were found between gender and perceived injury risk. If an athlete reported more than one injury in the past 12 months, they perceived their re-injury risk (p<0,025) to be higher. Significant results were found between perceived injury risk and the severity of the injury (p<0,006), with a negative correlation (r=-0,32). When the severity of the injury increased, the tendency of perceived injury risk decreased. Conclusions A history of previous injury has a small correlation to perceived injury risk. This study comes one step closer to understanding the potential impact of perceived risk of injury on occurrence of actual injury. With this knowledge, it may be possible to reduce the negative perceptions concerning re-injury in athletes with higher perceptions of injury risk. Finally, awareness of reinjury should be increased among athletes with a history of severe injury. / Syfte Studier inom Svensk Friidrott har visat att friidrottare löper en påtaglig skaderisk. Inga av dessa studier har studerat den potentiella rollen av hur skadefria friidrottare uppfattar sin skaderisk eller hur det kan påverka skadeförekomst och prevention. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av uppfattad skaderisk hos svenska friidrottare på elitnivå samt att undersöka den potentiella korrelationen med skadehistorik. Metod Totalt inkluderades 69 juniorer på elitnivå inom Svensk Friidrott. Friidrottarna fyllde i en tvådelad webbaserad enkät. Första delen bestod av bakgrundsfrågor som inkluderade kön, friidrottsgren och skadehistorik de senaste 12 månaderna. Den andra delen innefattade ”The Perception of Risk of Injury Scale”, modifierad för att passa idrotten friidrott. Till den statistiska analysen användes statistikprogrammet R version 3.5.2 och resultatet analyserades med Mann-Whitney U-test samt Spearmans icke parametriska test. Resultat 52 av de 69 inkluderade friidrottarna rapporterade minst en skada under de senaste 12 månaderna och vanligaste skattad frånvarotid på grund av skada var åtta till 28 dagar. Ingen signifikant skillnad (p=0,095) påvisades mellan kön och uppfattad skaderisk. Friidrottare som rapporterade mer än en skada de senaste 12 månaderna uppfattade sin skaderisk som högre för återfallsskada (p<0,025). Signifikanta resultat fanns mellan uppfattad skaderisk och skadans allvarlighetsgrad (p<0,006), där sambanden var negativa (r=-0,32). När skadans allvarlighetsgrad ökade så tenderade den uppfattade skaderisken att minska hos friidrottarna. Slutsats Skadehistorik har ett mindre samband med uppfattad skaderisk. Denna studie är ett steg mot en ökad förståelse för den potentiella inverkan som den egna uppfattade skaderisken har på den faktiska risken för skada. Med denna kunskap kan det vara möjligt att minska de negativa uppfattningarna gällande återfallsskador hos friidrottare som uppfattar en högre skaderisk. Resultatet kan även användas för att medvetengöra friidrottare med en historik av allvarliga skador om risken för återfallsskada.

No description available.

This thesis examines the struggle for equal gender representation in the Olympic swimming and athletics arena. It investigates the relationship in participation and representation between men and women in athletics and swimming from the first modern Olympic Games in Athens in 1896 to Rio de Janeiro in 2016.  When the modern Olympic Games resumed in 1896, they had been recreated by a group of privileged men. These men had created a forum for the aristocratic masculine world and initially had no intention of including women in their creation.  The contemporaries around the turn of the century in 1900 considered women to be weak, inappropriate and that femininity was the exact opposite of everything that the masculine competitive sport represented. Muscle, fitness and sweat were not something that the weak female bodies would be associated with. Man was created for the public sphere and woman for the home domains. The sports movement was a mirror of the prevailing privileged upper-class society and came to conform to the prevailing social and culturally constructed norms that were prevalent in the meantime. The women made a first breakthrough in the masculine sports sphere in the early 20th century and then they managed to make a real breakthrough in the 1920s. This created concern among the privileged men. Should women athletes change in a more masculine direction, would they even lose interest in traditional female responsibilities such as home and family formation?  The struggle for equal representation continued throughout the 20th century and only in connection with the feminine radicalization of the 1960s and 1970s as a real change did it begin to be seen again in the Olympic competition arenas and only after the turn of the millennium has real equality regarding representation been achieved.  In this thesis, I have studied  the athletics and swimming women inclusion to into the Olympic space. I spotlight how the two sports have developed from an equality and gender equality point of view. My survey prove a clear connection and have put figures on men and women's participation and demonstrated inequalities in the Olympic space.