Therapeutic Assessment with Children (TA-C) är en utrednings- och behandlingsmetod som på ett uttalat och strukturerat sätt tar med familjen och barnet under hela utredningen för att fånga underliggande strukturer som bidrar till beteenden. Utredning och behandling flätas in i varandra. Denna kombination väckte mitt intresse till att närmare undersöka denna relativt nya metod genom att inom ramen av detta arbete, utreda en familj som jag hade haft en fungerande kontakt med.   Utvärderingen med föräldrarna visade att de främst uppskattade möjlighet att få vara med under alla delar av utredningen. Testsituationerna blev synliga då föräldrarna tillsammans med familjeterapeut observerade barnet och psykologen bakom en enväggsspegel och kopplade det som hände i testrummet till vardagssituationer. Föräldrarna var kollaboratörer, observatörer och tolkare av de psykologiska testen tillsammans med utredarna. Detta sätt att utreda bidrog till ny förståelse och ökad nyfikenhet hos familjen. Föräldrarna som de själva beskrev det ”växte långsamt in i processen” och utvecklade en berättelse om sitt barn som var mer överensstämmande och användbar för att skapa mer positiva och framgångsrika sätt att interagera med barnet. Utifrån mina tidigare erfarenheter av att använda utredningsmetoden TA-C i kombination med familjeterapi och denna utredning så anser jag att det finns många anledningar till att involvera föräldrarna i utredningarna.   Vår hypotes utifrån studiet är att metoden skulle kunna tillämpas i familjer med social problematik där flera instanser är inkopplade och då man inte kommer vidare i behandlingsarbetet. Det krävs då erfarna terapeuter som dels har en familjeterapeutisk utbildning och dels att psykolog har fördjupad utbildning i TA-C metoden. Det finns många frågor som behöver undersökas närmare och vi rekommenderar varmt fortsatt forskning i utredningsmetoden.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man kan skapa engagemang i dagens religionsundervisning. Jag vill med denna studie undersöka hur lärare arbetar för att intressera elever och hur man engagera dem. Sedan vill jag även få en inblick i hur elever uppfattar religionsundervisningen och hur de tycker att en intresseväckande lektion eller upplägg för religionsundervisningen ser ut. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts med en högstadielärare och två högstadieelever samt en gymnasieelev. Resultatet visar att religionsämnet till viss del fortfarande i hög grad förknippas med tro utifrån informanterna, vilket försvårar arbetet för lärare, eftersom elever inte ser något syfte eller mening med religionskunskap. Det är av stor vikt att skapa ett syfte med undervisningen där läraren regelbundet funderar och reflekterar över de didaktiska grundfrågorna: Vad, Hur och Varför i frågan om hur man skapar engagemang i religionsundervisningen. Det är därför centralt att variera undervisningen för att stimulera eleverna genom att de får använda alla sina sinnen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som tas upp om motivation med koppling till elevers lärande och lärarens arbete i kurslitteraturen på ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsatsen utgår från den tidigare forskning och som bedrivits inom motivation, främst i relation till beteende och lärande. Studien i denna uppsats utgörs av en kvalitativ textanalys av kurslitteraturen på ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet. Analysen av litteraturen syftar till att undersöka innehållet av det empiriska materialet med utgångspunkt i följande frågeställningar: Vad står det i kurslitteraturen på ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet om elevers motivation? Vad står i kurslitteraturen på ämneslärarprogrammet om hur lärare kan arbeta med att motivera sina elever? Detta för att vidare kunna studera om det finns någon konsensus mellan den undersökta litteraturen och den tidigare forskningen om motivation. Resultaten av analysen ställs sedan i relation till den tidigare forskning som denna uppsats utgår ifrån, för att se om det går att finna några samband mellan dessa. Resultatet i studien visar att det finns många samband mellan det som står i den undersökta kurslitteraturen och den tidigare forskningen. Analysen av kurslitteraturen resulterar även i en rad olika förklaringar till vad som ligger till grunden för elevers motivation och hur lärare kan arbeta för att gynna elevers motivationsprocess och skapa ett mer studiemotiverande klimat i skolan. Jag har valt att i denna uppsats fokusera på motivation i relation till eleven och lärarens arbete eftersom jag anser att detta är mest relevant att ha kunskap om som blivande lärare och även på grund av att detta är ämnen som litteraturen främst har berört. Uppsatsen utgår därmed från att beskriva motivation utifrån ett perspektiv som är kopplat till lärande och individers lust att lära. Jag syftar därmed till att med detta arbete studera vad som påverkar elevers motivation och hur lärare kan arbeta för att främja elevers motivation i undervisningen.

Elever betraktar kemi som ett svårt, tråkigt ämne och lärarna är frustrerade över oengagerade elever med dåliga resultat i kemi. Lärare har länge insett vikten av att stimulera elevernas engagemang för att förbättra lärandet. I denna studie undersöks elevers engagemang i kemiundervisning utifrån elevers perspektiv och upplevelse. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes hur högstadieelever upplever sitt engagemang i kemi och vilken betydelse undervisningssättet har för deras engagemang. Studien visar att det finns skillnad i elevers upplevelse av kemiundervisning. De engagerade eleverna lägger inte stor vikt vid undervisningssättet, med andra ord det påverkar inte deras engagemang, medan de som är mindre engagerade tycker att undervisningssättet spelar roll för deras engagemang och lärande. Att konkretisera kemi, hitta tillämpningar och att läraren hjälper och stöttar eleverna kan hjälpa eleverna att öka deras engagemang i kemi.

Bakgrund Ideellt arbete är någonting som finns över hela världen och på flera olika nivåer. Dock är det många ideella organisationer som har börjat uppleva ett minskat deltagande och de har svårt att hitta aktiva medlemmar som är villiga att engagera sig på en långsiktig basis. Det finns vissa tecken på att detta delvis beror på att unga människor tillhörande Generation Y undviker att engagera sig ideellt. Samtidigt finns det tecken på att det motsatta gäller och att Generation Y gärna engagerar sig. Denna studie undersöker därför vad det är som får unga människor tillhörande Generation Y att engagera sig ideellt. Studien försöker också identifiera vad det är som får vissa personer tillhörande denna generation att fortsätta engagera sig över en längre tid samt vad det är som gör att vissa helt väljer att avstå från att arbeta ideellt. Syfte Syftet med studien är att identifiera motivationsfaktorer bakom ideellt arbete hos unga människor och därmed skapa en förståelse för vad det är som får vissa personer att fortsätta engagera sig ideellt på lång sikt eller vid upprepade tillfällen samtidigt som andra väljer att inte engagera sig ideellt över huvud taget. Metod Studien använder en induktiv ansats och en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tjugotvå olika personer med olika erfarenhet av ideellt arbete. Datan har därefter tolkats med hjälp av grundad teori. Slutsats Det som gör personer tillhörande Generation Y intresserade av att engagera sig i ideellt arbete är deras intresse för området, olika sociala aspekter samt möjligheten att spetsa sitt CV och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det som gör personer villiga att engagera sig över en längre tidsperiod är uppskattningen de får från organisationen, om de kan se att arbetet ger resultat, att de har roligt då de arbetar samt att de får ut något av sitt engagemang. Det som gör att andra väljer att inte engagera sig är ofta okunskap om hur de ska göra för att engagera sig samt om vad det finns för ideella organisationer i deras närhet och en missmatchning mellan dessa personers förväntningar på arbetet och vad som krävs av dem då de engagerar sig. Den största anledningen till att dessa personer väljer att inte arbeta ideellt tycks dock vara brist på intresse.

Den här rapporten har sin ansats i ett företags önskan om att skapa en teknisk lösning för att enklare kunna registrera medarbetares motion i syfte att samla data till en företagstävling. Projektgruppen för detta arbete utgick från teorier som engagement och sustained engagement för att samla kunskap om vad som driver engagement och hur dessa faktorer kan användas för att skapa högre och jämnare användarfrekvens. Tidigare forskning visare att en av de avgörande faktorerna för sustained engagement (över tid bibehållet engagemang) är sociala funktioner i applikationer. De designförslag som projektgruppen studerat i relation till sustained engagement lyfter fram s.k. open-ended design som möjliggör delande av olika typer av innehåll. Projektet resulterade i ett antal personas som beskriver användarna, vidare presenteras ett designförslag och hur detta relaterar till engagement och sustained engagement. Slutligen diskuteras designval och hur väl de möter forskningsfråga och syfte.

Onboarding är en längre introduktionsprocess som sker i början av en anställning därmedarbetaren socialiseras in i, och får ta del av organisationens mål och värderingar.Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan upplevelsen av enonboardingprocess på distans för de som anställts under pandemin och hur de sedanupplever sitt organisatoriska engagemang. För detta användes en digital enkät somskickades till kommuner och organisationer i Sverige. Enkäten bestod av två delar, enför onboarding och en för organisationsengagemang och genererade 62 svar, där 60användes i analysen. Svaren analyserades genom fyra enkla regressionsanalyser i IBMSPSS Statistics 27, där onboarding användes som prediktor ochorganisationsengagemang som helhet och dess komponenter affektivt-, normativt-ochkontinuitetsengagemang som responsvariabler. Resultatet visade att onboarding pådistans kunde predicera organisationsengagemang som helhet, samt komponenternaaffektivt- och normativt engagemang, men inte kontinuitetsengagemang.

Studien har i syfte att få en ökad förståelse för hur HR-anställda inom ett privat företag upplever att engagemang har betydelse för arbetsplatslärande. Utifrån syftet har tre frågeställningar konstruerats: Hur upplever de HR-anställda att deras egna engagemang har betydelse för arbetsplatslärande? På vilka sätt anser de HR-anställda att engagemang från organisationens sida har betydelse för deras arbetsplatslärande?  På vilka sätt skulle de HR-anställda vilja att engagemangets roll kopplat till arbetsplatslärande utvecklas inom organisationen i framtiden? Studien har använt en kvalitativ metod. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med HR-anställda i en privat organisation med över 100 000 anställda. Intervjuerna ligger till grund för empirin som har analyserats med en tematisk analys där diverse teman skapades. Vidare bearbetades och analyserades empirin utifrån Billetts (2004a; 2004b; 2006) teori om affordances och engagemang. Studiens resultat visar att HR-anställda upplever eget och organisationens engagemang som betydelsefullt för deras arbetsplatslärande. Det egna engagemanget har en roll i vad för läraktiviteter en anställd tar del av. Vidare uppger informanterna att engagemanget är en förutsättning för att lärande ska ske, det är inget som sker per automatik. Organisationen gör sig betydelsefull genom att erbjuda individer möjligheter till arbetsplatslärande samt ge rätt förutsättningar och stöd för att det ska kunna ske. Samtliga informanter upplevde att tidsbrist och andra prioriteringar påverkar arbetsplatslärande. I framtiden skulle HR-anställda vilja förändra synen på arbetsplatslärande. Främst upplever informanterna att chefer och organisationen behöver engagera sig i att skapa bättre förutsättningar och erbjuda mer stöd för arbetsplatslärande.

<p>Trots att bemanningsbranschen i Sverige ökat är kunskaperna om bemanningspersonal och deras speciella situation begränsade. Ett första syfte med studien var att undersöka om bemanningspersonal känner högre grad av organisatoriskt engagemang till bemanningsföretaget eller kundföretaget, då detta visat sig betyda mycket för viktiga beteenden hos tillfälligt anställda. Ett andra syfte var att undersöka om vissa utvalda variabler hade något samband med de anställdas välbefinnande, engagemang och arbetstrivsel. En webbenkät skickades ut till 138 arbetstagare anställda på ett mindre bemanningsföretag i Stockholm. Det visade sig att deltagarna kände mer organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget. Analyserna visade även att socialt stöd och rollkonflikt predicerade välbefinnande. Anställningsbarhet, socialt stöd och anställningsotrygghet predicerade organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget, socialt stöd predicerade även engagemang till bemanningsföretaget. Samtliga fyra beroende variabler verkar vara av värde att undersöka i jakten på mer kunskap om tillfälliga anställningar.</p>

<p>Denna studie är en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lärare på fyra olika skolor. Vi deltog även vid fyra samverkansmöten där bl.a. arbetsmiljön diskuterades. Målsättningen med dessa intervjuer och mötesdeltagande var att undersöka hur personalen på de olika skolorna arbetar med arbetsmiljöfrågor. Enligt arbetsmiljölagen och dess förordning ska arbetsgivaren bedriva arbetsmiljöarbetet med övriga medarbetare, vilket gör att samtliga medarbetare ska integreras i arbetsmiljöarbetet. Det visade sig att respondenterna upplevde arbetsmiljöarbetet som svårhanterligt och tidskrävande, främst det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Detta skapade i sin tur problem i arbetsmiljöarbetet. Slutsatsen är att engagemang och delegerande ledarskap är betydelsefulla faktorer för arbetsmiljöarbetet.</p>