Onboarding är en längre introduktionsprocess som sker i början av en anställning därmedarbetaren socialiseras in i, och får ta del av organisationens mål och värderingar.Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan upplevelsen av enonboardingprocess på distans för de som anställts under pandemin och hur de sedanupplever sitt organisatoriska engagemang. För detta användes en digital enkät somskickades till kommuner och organisationer i Sverige. Enkäten bestod av två delar, enför onboarding och en för organisationsengagemang och genererade 62 svar, där 60användes i analysen. Svaren analyserades genom fyra enkla regressionsanalyser i IBMSPSS Statistics 27, där onboarding användes som prediktor ochorganisationsengagemang som helhet och dess komponenter affektivt-, normativt-ochkontinuitetsengagemang som responsvariabler. Resultatet visade att onboarding pådistans kunde predicera organisationsengagemang som helhet, samt komponenternaaffektivt- och normativt engagemang, men inte kontinuitetsengagemang.

Effekterna av organisationsengagemang kan vara avgörande för organisationers överlevnad i nutidens globala konkurrens. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat gällande ålders påverkan på organisationsengagemang. Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka skillnader mellan tre åldersgrupper i förhållandet till organisationsengagemang baserat på Allen och Meyers trekomponentsmodell, vilken beskriver komponenterna affektivt, normativt och fortsatt engagemang. Studiens urvalsgrupp bestod av tjänstemän från fyra olika internationella organisationer inom tillverkningsindustrin. Analysen av data från n = 90 respondenter fann inga signifikanta skillnader mellan de tre åldersgrupperna och organisationsengagemang. Resultaten kan ha berott på att andra påverkansfaktorer, såsom samhällskontext och organisationskultur, dominerat till skillnad från ålder i denna studie. En intressant aspekt som förslag på fortsatt forskning är huruvida det är den faktiska åldern som påverkar organisationsengagemang eller om det snarare är generationsskillnader.

Anställda med starkt organisationsengagemang presterar bättre och stannar längre inom sin organisation. Syftet med föreliggande studie var att studera organisationsengagemang och dess samband med relation till närmaste chef (LMX), innehavande av chefskap samt kontakt med närmaste chef. En webbenkät besvarades av 224 medarbetare på ett svenskt telecomföretag. Resultatet visade ett positivt samband mellan organisationsengagemang och LMX. Villighet att bidra utöver kraven för sin chefs skull predicerade nivån av organisationsengagemang till störst del. Emotionella bandet till chefen och respekt för chefens kompetens hade en stark sammankoppling och även dessa var viktiga för engagemanget. Chefer visade starkare organisationsengagemang än övriga medarbetare. Chefskontakt var inte en avgörande prediktor, vilket kan ha berott på en möjlig interaktionseffekt som inte mätts i denna studie. Chefens betydelse för organisationsengagemanget diskuteras bero på till vilken nivå medarbetaren förbinder chefen med organisationen, samt hur chefen själv agerar i arbetet.

Bakgrund: En utmaning som dagens organisationer ställs inför är att behålla sina kompetenta medarbetare och få dem att känna anknytning. Chefers bemötande påverkar relationen till medarbetarna, vilket gör att val av ledarskapsstil kan inverka på anställdas prestationer. Transformativt ledarskap kan förstärka relationerna mellan chefen och kollegorna sinsemellan, vilket således kan påverka den emotionella anknytningen som medarbetaren har till organisationen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns ett positivt samband mellan transformativt ledarskap och affektivt engagemang. Det görs för att hitta ett effektivt sätt att behålla kompetenta medarbetare. Förhoppningen är att studien ska bidra med en förstärkt bild av tidigare forskning genom att undersöka en ny bransch. Metod: För att kunna besvara syftet så användes en kvantitativ metod. Totalt deltog 41 respondenter från fyra olika organisationer i en enkätundersökning. Slutsats: Resultatet av studien kunde påvisa att det finns ett positivt samband mellan transformativt ledarskap och affektivt engagemang. Således kan studien förstärka tidigare forsknings resonemang att transformativt ledarskap kan vara bidragande till att förbättra det affektiva engagemanget även ur den kontext som undersökts. / Background: One challenge that today's organizations face is to retain their competent employees and make them feel committed. Managers' attitudes affect the relationship with employees, which means that choosing a leadership style can affect employees' performance. Transformative leadership can strengthen the relationships between the manager and colleagues among themselves, which can affect the emotional connection that the employee has to the organization. Purpose: The study aims to investigate whether there is a positive relationship between transformational leadership and affective commitment. This is done to find an effective way to retain employees. The hope is that the study will contribute to a strengthened picture of previous research by investigating a new industry. Method: To be able to answer the purpose, a quantitative method was used. A total of 41 respondents from four different organizations participated in a survey. Conclusion: The results of the study were able to demonstrate that there is a positive relationship between transformational leadership and affective commitment. Thus, the study may reinforce previous research's reasoning that transformative leadership can be contributing to improving affective commitment even from the context examined.

I takt med att världen blir alltmer digitaliserad har också internet blivit en större del av många människors vardag. Stora aktörer samlar in personliga data om privatpersoner på internet vilket inte alla internetanvändare kanske är medvetna om. Då internet används dagligen av de allra flesta människor kan insamlandet av personliga data anses som problematisk. Det kan bli en fråga om att kränka privatpersoners integritet då det kan ske utan användarens vetskap eller finnas känslig information som de inte vill skall nå andra. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur medvetna privatpersoner är om datainsamling samt vilken effekt denna medvetenhet har på personers engagemang för webbplatser och lojalitet. En kvantitativ forskningsmetod har använts för studien och en enkät har skickats ut vilken har besvarats av totalt 33 personer. Studien använder sig av en analysmodell med tio hypoteser för att undersöka i vilken utsträckning olika konstruktioner, där bland medvetenhet, har för effekt på en persons engagemang och i sin tur lojalitet för webbplatser. Data för analysmodellen analyserades med hjälp av programvaran SmartPLS. Studiens analysmodell tillsammans med enkätsvaren och en väl genomarbetad litteraturstudie ligger till grund för analysen.  Denna studie visar att personer upplever sig som medvetna om datainsamling både före och efter ett presenterat scenario om cookies. Studien visar däremot att det finns en relativt låg medvetenhet gällande kunskap om vilka verktyg och metoder aktörer använder för datainsamling, vilka risker som finns med datainsamling samt kunskap om lagar för integritet. En medvetenhet om datainsamling visade sig inte vara positivt relaterat till en persons engagemang för webbplatser eller lojalitet. En persons förtroende visade sig däremot vara positivt relaterat till det affektiva engagemanget, den känslomässiga anknytningen, för webbplatser.

Studien syftar till att undersöka engagemang i ett online brand community (OBC) för att få en djupare förståelse för medlemmars engagemang i Sverige. Empirin samlades in genom en kvalitativ metod bestående av 13 semistrukturerade intervjuer med aktiva medlemmar. För att analysera empirin utgår studien från tre engagemangsdimensioner: affektivt, kognitivt och beteendemässigt engagemang. Resultatet visade hur aktiva medlemmars engagemang i OBC framkom genom en upplevd gemenskap, egennytta och vilja att tillgodose andra. Det framkom även att aktiva medlemmar har en betydande roll för interaktionen i OBC. Studien bidrar med en förståelse för medlemmars engagemang i ett svenskt OBC. / The study aims to investigate engagement in an online brand community (OBC) to gain a deeper understanding of members' engagement in Sweden. The empirical data was collected through a qualitative method consisting of 13 semi-structured interviews with active members. To analyze the empirical data, the study is based on three dimensions of engagement: affective, cognitive and behavioral engagement. The results showed how active members' engagement in OBC emerged through a perceived sense of community, self-interest and willingness to serve others. It also emerged that active members have a significant role in the interaction in OBC. The study contributes to an understanding of members' involvement in a Swedish OBC. This study is written in Swedish.

The aim of this study is to learn more about how teachers experience student’s engagement and how they work to engage their students. The study focuses on teachers who teaches the lower grades. The essential method of the study is semi structured interviews with teachers who teach mathematics in grades 1-3. The study showed that teachers characterize student engagement in that students are positive, curious, involved, show interest and that they take initiative. This indicates a behavioural engagement. The teachers work with level adjustment and varying teaching to engage the students which indicates a cognitive engagement. Important prerequisites for a student involvement were smaller groups and to meet the students’ needs and interests. One condition that was considered to have a negative effect on student engagement was a lack of time in teacher’s planning and teaching. The conclusion shows that teachers look at student engagement through behavioural engagement but that they work to increase student engagement through cognitive engagement.