Book talks have become widespread in school as they are considered to be beneficial for pupils’ potential to develop their analytical and communicative skills. The study aims to investigate book talks from a teacher’s perspective in order to compare different teachers’ experiences of book talks in relation to research. To explore this, interviews were conducted with four teachers who have experience of book talks in the intermediate level of compulsory school. To identify the teachers’ perspectives on book talks and what they value in the method, their interviews were analysed, among other things, in relation to Michael Tengberg’s concept of readings and Louise Rosenblatt’s theory of efferent and aesthetic reading. The result shows that the teachers’ descriptions of the conversations encompass a variety of readings and reading activities. They choose to highlight different themes from the literature, ranging from questions of basic values to word comprehension. The teachers support their pupils through scaffolding in the conversations so that they can potentially develop new knowledge and become more autonomous in their way of working. Autonomy in the conversations among older pupils can also be identified as a difference between grades four and six. The teachers think that book talks are rewarding because the pupils have a chance to speak and share each other’s experiences. The challenges include finding good books and getting the pupils to feel a sense of engagement.

Syftet med denna undersökning är att tar reda på hur de yngsta barnens, 1-2 åringarnas inflytande i förskolan ser ut och detta sett utifrån ett förskollärarperspektiv. I undersökningen kommer barnen att kallas toddlare. För att få mer kunskap om toddlarnas inflytande i förskolan så intervjuades förskollärare som arbetar med toddlare ute i verksamheten. Metoden som användes till undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna som besvarades i undersökningen var vilka hinder och möjligheter ser förskollärare för toddlarnas inflytande i förskolan samt vilka erfarenheter har förskollärarna av att arbeta med toddlarnas inflytande i verksamheten. Resultatet i undersökningen visar att det är förskollärarnas förhållningssätt och deras syn på barn som påverkar toddlarnas möjligheter till inflytande. Som förskollärare krävs det att man läser av toddlarna mer genom kroppsspråket och att miljön ska vara utformad med möbler och material i toddlarnas nivå, det här kan annars bli hinder för toddlarnas inflytande. / The aim with this study is to find out what the youngest children’s, 1-2 years influence at the preschool looks like from a preschool teacher’s perspective. In this study the children will be referred to as toddlers. To get more knowledge on the toddlers influence at preschool, pre- school teachers were interviewed out in their natural environment. The method used for this study was semi-structured interviews. The questions asked in this study were to do with what obstacles and opportunities the preschool teachers can se for the toddlers influence at pre- school as well as the preschool teacher’s experiences when it comes to work with toddlers influence at preschool. Results from this study shows that it is the preschool teachers’ attitude and their view of children that affect the toddlers opportunities for influence. As a preschool teacher one is required to read the toddlers body language and to make sure the environment is designed with furniture and material at toddlers level, as this otherwise can cause obstacles for the toddlers influence.

Målet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärares erfarenhetsbaserade kunskaper om elevers läsutveckling i både förskoleklass och årskurs 1 förhåller sig till teorin A Simple View of Reading (Gough & Tunmer 1986; Hoover & Gough 1990). Vidare undersöktes också hur lärarna stödjer elever som har svårigheter i läsningen och hur lärarna konstatera att en elev kan läsa. För att undersöka lärarnas kunskap om elevers läsutveckling ställdes åtta öppna frågor i tio kvalitativa internetbaserade intervjuer. Lärarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 5– 45 år. Resultatet visade att lärarnas beskrivningar av läsutveckling var likartade och att deras svar i förhållande till teorin uppvisar betydelsefulla likheter. På frågan om hur läraren stödjer elever med problem i läsutveckling framkom skilda svar, dock med vissa likheter. Resultaten visade att om en av aspekterna avkodning och språkförståelse inte var tillräckligt stark fick eleven problem med läsningen. När det kommer till frågan om hur lärare konstaterar att en elev kan läsa fanns det meningsskiljaktigheter i lärarnas svar, eftersom hälften av lärarnas svar överensstämde mot teorin A Simple View of Reading

The aim of this study is to learn more about how teachers experience student’s engagement and how they work to engage their students. The study focuses on teachers who teaches the lower grades. The essential method of the study is semi structured interviews with teachers who teach mathematics in grades 1-3. The study showed that teachers characterize student engagement in that students are positive, curious, involved, show interest and that they take initiative. This indicates a behavioural engagement. The teachers work with level adjustment and varying teaching to engage the students which indicates a cognitive engagement. Important prerequisites for a student involvement were smaller groups and to meet the students’ needs and interests. One condition that was considered to have a negative effect on student engagement was a lack of time in teacher’s planning and teaching. The conclusion shows that teachers look at student engagement through behavioural engagement but that they work to increase student engagement through cognitive engagement.

Svenska skolan digitaliseras och fler skolor använder digitala lärplattformar för att hantera allt ifrån administrativa sysslor till kommunikation kring specifika uppgifter mellan lärare och elev. Dessa lärplattformar följer inga statliga direktiv eller kravspecifikationer, utan utformning styrs av skolledningens uttryckta behov. Målet med denna studie är dubbelt, dels att skapa en djupare förståelse för hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning i dagsläget och hur de upplever att lärplattformar passar in i detta arbete; dels att förstå om arbetet med bedömning går i linje med Skolverkets direktiv för bedömning. Då kunskapskrav och bedömningskriterier skiljer sig mellan ämnen begränsades studien till endast matematiklärares arbete och åsikter. För att undersöka detta intervjuades gymnasielärare som använder digitala lärplattformar i sitt vardagliga arbete. Utöver intervjuerna har denna studie använt sig av en enkätundersökning i enlighet med blandade metoder för att få en bredare bild av lärares åsikter. Enkäten skapades digitalt och distribuerades via sociala medier till aktiva lärare för att få en generell bild av problematik inom bedömning som uppmärksammades under intervjuerna. En jämförelse mellan lärares bedömningsprocess och Skolverkets allmänna råd och riktlinjer utfördes för att förstå och presentera strukturer inom bedömningsprocessen. Studiens resultat visar att matematiklärarna till viss del är nöjda med bedömningen på lärplattformar. De ser det som fördelaktigt att dokumentera digitalt men anser att det finns förbättringar att göra. Mycket tyder på att upplevda problem inte ligger hos lärplattformar utan hos ledningen som beställare av dessa samt utbildningen kring implementeringen av dem. Studiens resultat visar även att lärare i större utsträckning jobbar med själv- eller kamraträttning om de har tillgång till verktyget Kunskapsmatrisen samt använder egna kalkylark för summativ bedömning och dokumentation. I en stor utsträckning följer lärares bedömningspraktik Skolverkets råd och riktlinjer, detta beror troligen på att råd och riktlinjer är löst formulerade för att täcka in ett stort spektrum av lärarpraktiker. Diskussioner internt på skolor är ett av råden som inte följs enligt 18% av lärarna men ökade samtal och utbildning för lärare skulle kunna vara gynnsamt för deras användning av lärplattformar vid bedömning. Denna studie har bidragit med nya infallsvinklar att undersöka lärplattformar via för att få en bättre uppfattning av deras roll i bedömningen och digitaliseringen av skolan. / The Swedish school is being digitized and many schools use digital learning platforms to manage everything from administrative tasks to communication of specific tasks between teachers and students. However, these platforms do not follow any government directives or requirement specifications. Instead the platforms’ design is governed by the school management's expressed needs. This can lead to less fair and equivalent grades on a national scale since the platform dictates how grading is performed and structured to some extent. The goal of this study is twofold. First, it aims to create a deeper understanding of i) how mathematics teachers at the upper secondary school work with assessment in their current teaching practices and ii) teachers experiences of how digital platforms fit into their work with assessment. This study also aims to investigate whether the teachers’ work with assessment follows Skolverket’s (the National Agency for Education in Sweden) directives for assessment. This study limits itself to only examining the work and experiences of teachers in mathematics. To investigate teacher’s opinions and experiences of grading, six upper secondary teachers in mathematics were interviewed. Based on the interviews, a questionnaire survey was developed to quantify collected qualitative data. The questionnaire was created digitally and distributed online via social media to practicing teachers. 50 teachers answered the questionnaires. A comparison between the teachers' assessment process and Skolverket's directives and guidelines was performed to problematize structures within the assessment process. The study's results show that teachers to a greater extent let students assess their own work if the teachers have access to the tool Kunskapsmatrisen. Most teachers use private spreadsheets for documenting summative assessment. The guidelines set by Skolverket are followed to a wide extent but this can be because the guidelines are designed to cover a broad range of teaching practices. Internal discussions is one of the guidelines that isn’t followed by 18% of teachers while increased discussions and training for teachers could be beneficial for their ability to implement platforms in their work with assessment. The study concludes that teachers for the most part are satisfied with their work regarding grading on learning platforms. They appreciate the ability to document results online but express that several improvements still have to be made. The results indicate that the responsibility for the platforms’ shortcomings is partially caused by the schools’ board whom is responsible for purchasing and implementation of platforms. This study offers new viewpoints worth investigating in order to further better the understanding of learning platforms and their role in assessment.

I dagens värld har samhället blivit beroende av teknik och de flesta yrken använder teknik iolika konstellationer. Med alltmer teknisk utveckling har kompetenskraven och arbetsmetoderna förändrats. Det som tidigare upplevdes som ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta har nu blivit ett allmänt sätt att arbeta. Det vill säga - att arbeta i grupper och projekt är sättet att arbeta för de flesta yrken. I en teambaserad miljö behövs förutom utvecklad teknisk kompetens även icke-tekniska (mjuka) färdigheter, såsom interaktion och samarbete med andra människor. Teknik 1, som är en introduktionskurs till teknik i gymnasiet, kan ses som det allra första steget mot en ingenjörsutbildning som är organiserad enligt CDIO (Conceive, Design,Implement, Operate). CDIO är en modell som används i stor utsträckning inom ingenjörsutbildningen för att förbättra sättet att undervisa i teknik och för att förbättra de blivande ingenjörernas kunskaper. Ur detta perspektiv är det intressant att se om teknikundervisningsmetoderna på gymnasienivån - särskilt arbetet i grupper och projekt -utvecklar vissa förmågor och färdigheter som är gemensamma med de som beskrivs i CDIO-modellen. Denna studie kommer att hjälpa oss att bättre förstå om Skolverkets val att basera teknikundervisning med inspiration från CDIO introducerar eleverna till ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta och de färdigheter som behövs inom ingenjörsutbildning, som bygger på CDIO-modellen. I denna studie intervjuades tre tekniklärare och sex elever på olika gymnasieskolor i Sverige för att ta reda på deras perspektiv på förmågor och färdigheter enligt ämnets syfte och examensmål som de uppfattar att de uppnår / utvecklar genom grupp- och projektarbete. Vidare studerades om det finns enighet mellan elevernas och lärarnas svar och de lärandemål som anges i CDIO-kursplanen. Resultaten av denna studie visar att det finns många likheter mellan lärandemål skrivna i CDIO-kursplanen i förhållande till de förmågor som lärare och elever nämnde att de utvecklade genom att arbeta i projekt- och grupparbete. Mestadels utvecklades färdigheter relaterade till individuell och yrkesmässig utveckling, såsom ansvarstagande, kreativ problemlösning och analytiska färdigheter, men även kommunikation, systemtänkande och samarbete, samt arbete i grupper av olika konstellationer. / In today's world, society has become dependent on technology and most professions use technology in various constellations. With increasing technical development, the competence requirements and working methods have changed. What was previously perceived as an engineer’s way of working has now become a general way of working. That is - working in groups and projects is the way to work in most professions. In a team-based environment, in addition to developed technical competence, a range of non-technical (soft) skills - such as interaction and collaboration with other people, are also required. Technology 1, which is an introductory course to technology in upper secondary schools in Sweden, can be seen as the very first step towards engineering studies - which are at the university level organized and driven according to the CDIO (Conceive, Design, Implement,Operate). CDIO is a model that is widely used in engineering education to improve the way technology is taught and to improve the quality of the workforce. From this perspective, it is interesting to see if the teaching methods of technology 1 at the upper secondary schools - especially group and project work - develop certain abilities and skills that are common to those described in the CDIO-Syllabus. This study will help us better understand whether the National Agency for Education's choice to base technology education with the inspiration from CDIO, introduces students to an engineering way of working and the skills needed for engineering studies that is based on the CDIO-concept. In this study, three technology teachers and six Technology 1 students from different upper secondary schools in Sweden were interviewed, in order to find out their perspectives on abilities and skills - according to the subject's purpose and degree goals - that they perceive that they achieve / develop through group and project work. Furthermore, it was studied whether there is agreement between the students' and the teachers' answers and the learning objectives stated in the CDIO-syllabus. The results of this study show that there are many similarities between learning objectives written in the CDIO-syllabus in relation to the abilities that teachers and students mentioned that they developed by working in project and group work. Mostly, skills related to individual and professional development were developed that include taking responsibility, creative problem solving and analytical skills, communication, systems thinking and collaboration and work in groups of different constellations are a few of them.