New types of emerging classrooms called flexible learning environments change the traditionalclassroom structure by removing barriers previously set by the room. Within these environments learningmanagement systems (LMS) are used by teachers to support them in their daily operations. The digitaltransformation of education presents new challenges of designing LMS for flexible learning environments.The research question for this study is as follows: “How do teachers experience learning managementsystems within flexible learning environments?” The aim of this study is to gain insights into teachers'experience with the use of LMS in flexible learning environments; and how the teachers experience theirdevelopment of digital competence to use the systems in their teaching. The study resulted in four themesof experiences (1) Lack of adoption, (2) Control within the system, (3) Collaboration and competencedevelopment, (4) Direct feedback and interactions. The insights of the themes of experience are presentedin the form of design propositions.

Denna studie undersöker vilka designelement som påverkar distansstudenters upplevda engagemang i online-lärmiljöer, mer specifikt den etablerade digitala lärplattformen Moodle. Studiens syfte är att upptäcka och analysera vad som kan utvecklas, för att ytterligare inspirera till engagemang hos universitetsstudenter i Sverige. En kvalitativ metod användes, där studien tillämpade semistrukturerade intervjuer och användartester med sju deltagande studenter för att samla in empirisk data. En tematisk analys användes för att identifiera flera teman som påverkar studenters engagemang. Dessa teman inkluderar: information och navigation, struktur och gränssnitt, social och gemenskap, brist på stöd, begränsad interaktion, kommunikation och tekniska problem. Resultaten visade bland annat att bättre strukturering av innehåll, mindre komplicerat användargränssnitt och navigation, bättre social interaktion och effektivt studentstöd, väsentligt skulle bidra till att förbättra studenters upplevda engagemang. Dessa resultat understryker också institutionens och lärarens ansvar att skapa en känsla av gemenskap och stöd för att förbättra upplevelsen med att studera på distans. Insikterna från resultaten visar på flera praktiska utvecklingsområden på den undersökta lärplattformen. Studien bidrar till kunskap kring den pågående utvecklingen av distansundervisningen sedan pandemins spår. Där förståelsen kring hur lärplattformar kan utvecklas, kan skapa en bättre och mer engagerande lärande-upplevelse i framtiden. / This study explores which design elements affect distance students' experienced engagement in online learning environments, specifically focusing on the established digital learning platform, Moodle. The aim of the study is to discover and analyze areas for improvement that could further inspire engagement among university students in Sweden. A qualitative method was implemented by utilizing semi-structured interviews and user tests on seven participants to gather empirical data. A thematic analysis was used to discover several themes that influence student engagement in the current distance education environment. These themes include: information and navigation, structure and interface, social and community aspects, lack of support, limited interaction, communication, and technical issues. The results indicated that better content structuring, a less complicated user interface and navigation, improved social interaction, and effective student support could significantly enhance students' engagement. These findings also underscore the institution's and teachers responsibility to foster a sense of community and support to improve the experience of distance education. Insights from the results suggest several practical areas for development on the investigated learning platform. This study contributes to the knowledge about the ongoing development of distance education, post pandemic. Understanding how learning platforms can be developed can create a better and more engaging learning experience in the future.

For the past 100 years, attempts have been made to develop teaching machines that support students’learning. Judging by the contemporary increase in funding for educational technology companies,there is now more than ever an interest in technology that facilitates learning. As a result of studentsbeing able to interact with learning material via internet-connected devices, it has become feasible toanalyze large quantities of interactional data in order to provide learners with individually tailoredlearning paths. This is one of the services provided by the company Sana Labs. Their algorithms aresaid to equip learners with actionable insights in the form of metrics and recommendations based oninteractions with digital learning platforms. However, the company has limited insight into how thetechnology can be used formatively in a classroom environment.As formative assessment includes clarifying what a student knows in relation to a curriculum goaland modifying learning activities accordingly to improve the student’s prospects to meet that goal, onespecific area of research within formative actions is the notion of feedback. Feedback has in metastudiesshown to be associated with high effect sizes in relation to learning, and how feedback can beconceptualized and implemented in digital learning environments has been investigated specifically.This exploratory study uses design science research to examine potential opportunities and risksassociated with automatically computed feedback in the form of visual metrics and recommendations.When analyzing external factors that affect learning, a behaviorist perspective is applied, and as forinternal processes such as meta-cognition and self-regulation, a constructivist perspective of learningis used. An artifact is developed in the form of a lo-fi prototype including three functions forautomated feedback, which are then evaluated by upper secondary mathematics teachers in Stockholmand a research manager at Sana Labs.The results indicate that it is possible to implement digital feedback strategies according to theliterature of feedback effects, and the technology available as of 2020. The interviewed teachersexpress how the functionality presented in the prototype could be helpful when working withformative assessment. Furthermore, the research manager deemed all of the proposed feedbackfunctions to be technically feasible. Regarding risks accompanying these strategies, a concern of theteachers could be identified, that the automated metrics and recommendations would be based on alimited view of the student’s knowledge. As a direction for further research, additional development ofthe prototyped functions is proposed, along with studies on the relationship between goal-setting andautomated feedback. / De senaste 100 åren har upprepade försök gjorts att utveckla undervisningsmaskiner som stödjerelevers lärande. Att döma av de senaste årens ökade investeringar i företag inom utbildningsteknologi,är intresset för att utveckla teknik som gynnar lärande nu större än någonsin. Som en följd av eleversmöjligheter att interagera med lärandematerial via internetuppkopplade enheter, har det blivit möjligtatt analysera stora mängder interaktionsdata för att ge elever individanpassade vägar för lärande.Detta är en av tjänsterna som erbjuds av företaget Sana Labs. Deras algoritmer uppges rusta elevermed handlingsbara insikter i form av mätvärden och rekommendationer baserade på interaktionermed digitala lärandeplattformar. Företaget har däremot begränsad insikt i hur tekniken kan användasformativt i en klassrumsmiljö.Eftersom formativ bedömning inkluderar att klargöra vad en student vet i förhållande till ettlärandemål, och att modifiera inlärningsaktiviteter därefter för att öka studentens möjligheter attuppnå målet, är feedback ett forskningsområde inom formativa åtgärder. Feedback har i metastudiervisat sig vara förknippad med höga effektstorlekar i relation till inlärning, och hur feedback kankonceptualiseras och implementeras i digitala inlärningsmiljöer har undersökts specifikt.Den här utforskande studien tillämpar design science research för att undersöka potentiellamöjligheter och risker förknippade med automatiskt beräknad feedback, i form av visuella metrikeroch rekommendationer. Utförda analyser av externa faktorer som påverkar lärande görs utifrån ettbehavioristiskt perspektiv, och för interna processer som metakognition och självreglering används ettkonstruktivistiskt perspektiv på lärande. En artefakt utvecklas i form av en lo-fi prototyp med trefunktioner för automatiserad feedback, som sedan utvärderas av gymnasielärare i matematik iStockholm, och en forskningschef på Sana Labs.Studien visar att det är möjligt att implementera strategier för digital feedback i enlighet medlitteratur om effekten av feedback. De intervjuade lärarna uttryckte att de såg hur den presenteradeprototypen kunde bidra i arbetet med formativ bedömning. Forskningschefen bedömde dessutom attalla de föreslagna funktionerna för feedback var tekniskt genomförbara. Gällande risker, kunde en oroidentifieras hos lärarna att automatiserade mätningar av kunskap och rekommendationer skullebaseras på en begränsad bild av en elevs kunskap. För vidare forskning föreslås ytterligare utvecklingav funktionerna, samt studier inom förhållandet mellan målsättning och automatiserad feedback.

Digitalisering utgör en viktig del i dagens samhälle. Sverige har som mål att vara ledande på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Skolväsendet utgör en viktig roll för ett lyckat digitaliseringsarbete och därför har regeringen utformat en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. De senaste åren har digitala lärplattformar implementerats i för- och grundskolor där det är menat att dessa ska stödja lärarnas administrativa arbete. Däremot kan det som anses vara ett verksamhetsstöd skilja sig för management och lärare. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida digitala lärplattformar inom skolväsendet tolkas som ett medel för styrning från management som lärare behöver anpassa sig till eller som ett hjälpmedel som anpassas till lärare. / Digitization is an important part of today's society. Sweden aims to be a leader in exploiting the opportunities of digitalisation. The school system constitutes an important role for successful digitalisation work and therefore the government has designed a nationalized digitalisation strategy for the school system. In recent years, digital learning platforms have been implemented in pre-schools and primary schools, where it is intended that these will support teachers' administrative work. However, what is considered business support may differ for management and teachers. The purpose of this paper is to investigate whether digital learning platforms in the school system are interpreted as a means of control from management that teachers need to adapt to or as a helping tool that is adapted to teachers.

Svenska skolan digitaliseras och fler skolor använder digitala lärplattformar för att hantera allt ifrån administrativa sysslor till kommunikation kring specifika uppgifter mellan lärare och elev. Dessa lärplattformar följer inga statliga direktiv eller kravspecifikationer, utan utformning styrs av skolledningens uttryckta behov. Målet med denna studie är dubbelt, dels att skapa en djupare förståelse för hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning i dagsläget och hur de upplever att lärplattformar passar in i detta arbete; dels att förstå om arbetet med bedömning går i linje med Skolverkets direktiv för bedömning. Då kunskapskrav och bedömningskriterier skiljer sig mellan ämnen begränsades studien till endast matematiklärares arbete och åsikter. För att undersöka detta intervjuades gymnasielärare som använder digitala lärplattformar i sitt vardagliga arbete. Utöver intervjuerna har denna studie använt sig av en enkätundersökning i enlighet med blandade metoder för att få en bredare bild av lärares åsikter. Enkäten skapades digitalt och distribuerades via sociala medier till aktiva lärare för att få en generell bild av problematik inom bedömning som uppmärksammades under intervjuerna. En jämförelse mellan lärares bedömningsprocess och Skolverkets allmänna råd och riktlinjer utfördes för att förstå och presentera strukturer inom bedömningsprocessen. Studiens resultat visar att matematiklärarna till viss del är nöjda med bedömningen på lärplattformar. De ser det som fördelaktigt att dokumentera digitalt men anser att det finns förbättringar att göra. Mycket tyder på att upplevda problem inte ligger hos lärplattformar utan hos ledningen som beställare av dessa samt utbildningen kring implementeringen av dem. Studiens resultat visar även att lärare i större utsträckning jobbar med själv- eller kamraträttning om de har tillgång till verktyget Kunskapsmatrisen samt använder egna kalkylark för summativ bedömning och dokumentation. I en stor utsträckning följer lärares bedömningspraktik Skolverkets råd och riktlinjer, detta beror troligen på att råd och riktlinjer är löst formulerade för att täcka in ett stort spektrum av lärarpraktiker. Diskussioner internt på skolor är ett av råden som inte följs enligt 18% av lärarna men ökade samtal och utbildning för lärare skulle kunna vara gynnsamt för deras användning av lärplattformar vid bedömning. Denna studie har bidragit med nya infallsvinklar att undersöka lärplattformar via för att få en bättre uppfattning av deras roll i bedömningen och digitaliseringen av skolan. / The Swedish school is being digitized and many schools use digital learning platforms to manage everything from administrative tasks to communication of specific tasks between teachers and students. However, these platforms do not follow any government directives or requirement specifications. Instead the platforms’ design is governed by the school management's expressed needs. This can lead to less fair and equivalent grades on a national scale since the platform dictates how grading is performed and structured to some extent. The goal of this study is twofold. First, it aims to create a deeper understanding of i) how mathematics teachers at the upper secondary school work with assessment in their current teaching practices and ii) teachers experiences of how digital platforms fit into their work with assessment. This study also aims to investigate whether the teachers’ work with assessment follows Skolverket’s (the National Agency for Education in Sweden) directives for assessment. This study limits itself to only examining the work and experiences of teachers in mathematics. To investigate teacher’s opinions and experiences of grading, six upper secondary teachers in mathematics were interviewed. Based on the interviews, a questionnaire survey was developed to quantify collected qualitative data. The questionnaire was created digitally and distributed online via social media to practicing teachers. 50 teachers answered the questionnaires. A comparison between the teachers' assessment process and Skolverket's directives and guidelines was performed to problematize structures within the assessment process. The study's results show that teachers to a greater extent let students assess their own work if the teachers have access to the tool Kunskapsmatrisen. Most teachers use private spreadsheets for documenting summative assessment. The guidelines set by Skolverket are followed to a wide extent but this can be because the guidelines are designed to cover a broad range of teaching practices. Internal discussions is one of the guidelines that isn’t followed by 18% of teachers while increased discussions and training for teachers could be beneficial for their ability to implement platforms in their work with assessment. The study concludes that teachers for the most part are satisfied with their work regarding grading on learning platforms. They appreciate the ability to document results online but express that several improvements still have to be made. The results indicate that the responsibility for the platforms’ shortcomings is partially caused by the schools’ board whom is responsible for purchasing and implementation of platforms. This study offers new viewpoints worth investigating in order to further better the understanding of learning platforms and their role in assessment.

Digital utbildning erbjuder många möjligheter, men det finns även utmaningar som behöver övervinnas för att fullt ut utnyttja dess potential. En av dessa utmaningar är kvaliteten och effektiviteten hos digitala verktyg och plattformar. För att säkerställa en framgångsrik digital utbildning måste digitala verktyg vara av hög kvalitet och tillförlitliga. Det är också viktigt att ha välfungerande digitala verktyg och plattformar för att skapa en engagerande och dynamisk inlärningsmiljö. Studien fokuserar på hybridundervisning, där studenter deltar både på campus och på distans samtidigt. Genom att undersöka både synkron och asynkron interaktion mellan studenter och lärare via digitala verktyg och plattformar strävar studien efter att få insikter om hur studenter upplever interaktionen. Forskningsfrågorna undersöker vilka faktorer som kan hindra interaktion inom hybridundervisning, om det finns skillnader i interaktionsupplevelser mellan distansstudenter och studenter på campus, samt vilka utmaningar som finns kopplade till interaktionsupplevelserna inom hybridundervisning. Genom att identifiera och förstå dessa interaktionsutmaningar och skillnader kan studien ge värdefulla insikter för att optimera digitala verktyg och plattformar inom hybridundervisning. Resultaten kan bidra till att skapa en mer engagerande och effektiv inlärningsmiljö för studenter som deltar både på distans och på campus. / Digital education offers many opportunities, but it also presents challenges to overcome to fully leverage its potential. One of these challenges is the quality and effectiveness of digital tools and platforms. To ensure successful digital education, digital learning resources must be of high quality and reliability. It is also important to have well-functioning digital tools and platforms to create an engaging and dynamic learning environment. The study focuses on hybrid education, where students participate both on campus and remotely. By examining both synchronous and asynchronous interaction between students and teachers through digital tools and platforms, the study aims to gain insights into how students experience this type of interaction. The research questions investigate factors that may hinder interaction in hybrid education, whether there are differences in interaction experiences between remote students and on-campus students, and what challenges are associated with interaction experiences within hybrideducation. By identifying and understanding these interaction challenges and differences, the study can provide valuable insights for optimizing digital tools and platforms in hybrid education. The results can contribute to creating a more engaging and effective learning environment for students participating both remotely and on campus.