Syftet med studien var att undersöka de erfarenheter lärare inom högre utbildninghade av hybridundervisning, men också vilka förutsättningar de ansåg nödvändiga föratt kunna bedriva hybridundervisning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativintervjustudie med sju lärare inom högre utbildning, och resultatet analyseradesgenom en innehållsanalys med fokus på mening. Resultatet visade flera brister medhybridundervisning som undervisningsform, så som tidsbrist, teknikstrul och bristandeinteraktion. Resultatet visade också flera möjligheter med hybridundervisning, så somflexibilitet och individuella förutsättningar för deltagande. Resultatet analyseradesmed stöd av ramfaktorteorin. Slutsatsen blev att hybridundervisning inte enbart tänjerpå ramarna på ett positivt sätt utan också medför flera problem. Då kravet påhybridundervisning ökar, behöver hänsyn tas till alla de aspekter som de förändradevillkoren innebär för lärare och studenter när undervisningsformen ska planeras ochimplementeras.

Utbildning på högskole- och universitetsnivå har under åren 2020-2022 präglats av enorma påfrestningar, förändringar och restriktioner i spåren av den pandemi som drog över världen. Under våren 2020 behövde många lärare inom högre utbildning, över en natt, ställa om sin undervisning från campusbaserad undervisning till onlinebaserad distansundervisning och många studenter fick därmed också helt andra förutsättningar inom sina utbildningar. Men denna nya situation var emellertid inte endast till ondo. Den väckte nämligen också i många fall nya progressiva pedagogiska och didaktiska idéer som gjorde det möjligt att fortsätta bedriva undervisning även om ett stort antal studenter inte var på plats i lärosalen. En av dessa idéer är den synkrona formen av hybridundervisning där studenter erbjuds att ta del av en och samma läraktivitet antingen genom att delta fysiskt på campus eller digitalt på distans. Denna studie utgör både ett didaktiskt och vetenskapligt kunskapsbidrag till den här formen av undervisning genom att, med kursdeltagares uppfattningar och erfarenheter som grund, sätta fingret på möjliga vinster och utmaningar i en högskolepedagogisk kontext och därmed vägleda lärare som vill prova på att undervisa på detta sätt i framtiden.

Digital utbildning erbjuder många möjligheter, men det finns även utmaningar som behöver övervinnas för att fullt ut utnyttja dess potential. En av dessa utmaningar är kvaliteten och effektiviteten hos digitala verktyg och plattformar. För att säkerställa en framgångsrik digital utbildning måste digitala verktyg vara av hög kvalitet och tillförlitliga. Det är också viktigt att ha välfungerande digitala verktyg och plattformar för att skapa en engagerande och dynamisk inlärningsmiljö. Studien fokuserar på hybridundervisning, där studenter deltar både på campus och på distans samtidigt. Genom att undersöka både synkron och asynkron interaktion mellan studenter och lärare via digitala verktyg och plattformar strävar studien efter att få insikter om hur studenter upplever interaktionen. Forskningsfrågorna undersöker vilka faktorer som kan hindra interaktion inom hybridundervisning, om det finns skillnader i interaktionsupplevelser mellan distansstudenter och studenter på campus, samt vilka utmaningar som finns kopplade till interaktionsupplevelserna inom hybridundervisning. Genom att identifiera och förstå dessa interaktionsutmaningar och skillnader kan studien ge värdefulla insikter för att optimera digitala verktyg och plattformar inom hybridundervisning. Resultaten kan bidra till att skapa en mer engagerande och effektiv inlärningsmiljö för studenter som deltar både på distans och på campus. / Digital education offers many opportunities, but it also presents challenges to overcome to fully leverage its potential. One of these challenges is the quality and effectiveness of digital tools and platforms. To ensure successful digital education, digital learning resources must be of high quality and reliability. It is also important to have well-functioning digital tools and platforms to create an engaging and dynamic learning environment. The study focuses on hybrid education, where students participate both on campus and remotely. By examining both synchronous and asynchronous interaction between students and teachers through digital tools and platforms, the study aims to gain insights into how students experience this type of interaction. The research questions investigate factors that may hinder interaction in hybrid education, whether there are differences in interaction experiences between remote students and on-campus students, and what challenges are associated with interaction experiences within hybrideducation. By identifying and understanding these interaction challenges and differences, the study can provide valuable insights for optimizing digital tools and platforms in hybrid education. The results can contribute to creating a more engaging and effective learning environment for students participating both remotely and on campus.