Skollagen reglerar inte hur dokumentation av extra anpassningar genomförs. Detta beslut fattas av rektor eller skolhuvudman på varje enskild skola. Denna valfrihet kan leda till skillnader i hur dokumentationen utförs vilket i slutänden kan påverka likvärdigheten för elever. Skolinspektionens granskning av skolans arbete med extra anpassningar visar att det finns svårigheter att dokumentera på ett ändamålsenligt sätt (Skolinspektionen, 2016). Syftet med den här studien var att skapa kunskap om hur dokumentation av extra anpassningar kan påverka likvärdigheten för elever genom att studera hur några skolor arbetar med att dokumentera extra anpassningar. Med en kvantitativ metodansats och ett målstyrt urval genomfördes en webbaserad enkätundersökning i fyra grundskolor i två kommuner. Enkätsvaren sammanställdes med hjälp av ett digitalt enkätverktyg. Resultatet analyserades med stöd i Rawls teori om rättvisa och tidigare forskning inom området. En slutsats som dragits är att dokumentationen av extra anpassningar inte utförs likvärdigt. Studien visar även på att riktlinjer och rutiner gällande dokumentation av extra anpassningar fortfarande behöver utvecklas för att säkra likvärdigheten för eleverna.

Denna studie undersöker vilka designelement som påverkar distansstudenters upplevda engagemang i online-lärmiljöer, mer specifikt den etablerade digitala lärplattformen Moodle. Studiens syfte är att upptäcka och analysera vad som kan utvecklas, för att ytterligare inspirera till engagemang hos universitetsstudenter i Sverige. En kvalitativ metod användes, där studien tillämpade semistrukturerade intervjuer och användartester med sju deltagande studenter för att samla in empirisk data. En tematisk analys användes för att identifiera flera teman som påverkar studenters engagemang. Dessa teman inkluderar: information och navigation, struktur och gränssnitt, social och gemenskap, brist på stöd, begränsad interaktion, kommunikation och tekniska problem. Resultaten visade bland annat att bättre strukturering av innehåll, mindre komplicerat användargränssnitt och navigation, bättre social interaktion och effektivt studentstöd, väsentligt skulle bidra till att förbättra studenters upplevda engagemang. Dessa resultat understryker också institutionens och lärarens ansvar att skapa en känsla av gemenskap och stöd för att förbättra upplevelsen med att studera på distans. Insikterna från resultaten visar på flera praktiska utvecklingsområden på den undersökta lärplattformen. Studien bidrar till kunskap kring den pågående utvecklingen av distansundervisningen sedan pandemins spår. Där förståelsen kring hur lärplattformar kan utvecklas, kan skapa en bättre och mer engagerande lärande-upplevelse i framtiden. / This study explores which design elements affect distance students' experienced engagement in online learning environments, specifically focusing on the established digital learning platform, Moodle. The aim of the study is to discover and analyze areas for improvement that could further inspire engagement among university students in Sweden. A qualitative method was implemented by utilizing semi-structured interviews and user tests on seven participants to gather empirical data. A thematic analysis was used to discover several themes that influence student engagement in the current distance education environment. These themes include: information and navigation, structure and interface, social and community aspects, lack of support, limited interaction, communication, and technical issues. The results indicated that better content structuring, a less complicated user interface and navigation, improved social interaction, and effective student support could significantly enhance students' engagement. These findings also underscore the institution's and teachers responsibility to foster a sense of community and support to improve the experience of distance education. Insights from the results suggest several practical areas for development on the investigated learning platform. This study contributes to the knowledge about the ongoing development of distance education, post pandemic. Understanding how learning platforms can be developed can create a better and more engaging learning experience in the future.

Digitalisering utgör en viktig del i dagens samhälle. Sverige har som mål att vara ledande på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Skolväsendet utgör en viktig roll för ett lyckat digitaliseringsarbete och därför har regeringen utformat en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. De senaste åren har digitala lärplattformar implementerats i för- och grundskolor där det är menat att dessa ska stödja lärarnas administrativa arbete. Däremot kan det som anses vara ett verksamhetsstöd skilja sig för management och lärare. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida digitala lärplattformar inom skolväsendet tolkas som ett medel för styrning från management som lärare behöver anpassa sig till eller som ett hjälpmedel som anpassas till lärare. / Digitization is an important part of today's society. Sweden aims to be a leader in exploiting the opportunities of digitalisation. The school system constitutes an important role for successful digitalisation work and therefore the government has designed a nationalized digitalisation strategy for the school system. In recent years, digital learning platforms have been implemented in pre-schools and primary schools, where it is intended that these will support teachers' administrative work. However, what is considered business support may differ for management and teachers. The purpose of this paper is to investigate whether digital learning platforms in the school system are interpreted as a means of control from management that teachers need to adapt to or as a helping tool that is adapted to teachers.

Digital utbildning erbjuder många möjligheter, men det finns även utmaningar som behöver övervinnas för att fullt ut utnyttja dess potential. En av dessa utmaningar är kvaliteten och effektiviteten hos digitala verktyg och plattformar. För att säkerställa en framgångsrik digital utbildning måste digitala verktyg vara av hög kvalitet och tillförlitliga. Det är också viktigt att ha välfungerande digitala verktyg och plattformar för att skapa en engagerande och dynamisk inlärningsmiljö. Studien fokuserar på hybridundervisning, där studenter deltar både på campus och på distans samtidigt. Genom att undersöka både synkron och asynkron interaktion mellan studenter och lärare via digitala verktyg och plattformar strävar studien efter att få insikter om hur studenter upplever interaktionen. Forskningsfrågorna undersöker vilka faktorer som kan hindra interaktion inom hybridundervisning, om det finns skillnader i interaktionsupplevelser mellan distansstudenter och studenter på campus, samt vilka utmaningar som finns kopplade till interaktionsupplevelserna inom hybridundervisning. Genom att identifiera och förstå dessa interaktionsutmaningar och skillnader kan studien ge värdefulla insikter för att optimera digitala verktyg och plattformar inom hybridundervisning. Resultaten kan bidra till att skapa en mer engagerande och effektiv inlärningsmiljö för studenter som deltar både på distans och på campus. / Digital education offers many opportunities, but it also presents challenges to overcome to fully leverage its potential. One of these challenges is the quality and effectiveness of digital tools and platforms. To ensure successful digital education, digital learning resources must be of high quality and reliability. It is also important to have well-functioning digital tools and platforms to create an engaging and dynamic learning environment. The study focuses on hybrid education, where students participate both on campus and remotely. By examining both synchronous and asynchronous interaction between students and teachers through digital tools and platforms, the study aims to gain insights into how students experience this type of interaction. The research questions investigate factors that may hinder interaction in hybrid education, whether there are differences in interaction experiences between remote students and on-campus students, and what challenges are associated with interaction experiences within hybrideducation. By identifying and understanding these interaction challenges and differences, the study can provide valuable insights for optimizing digital tools and platforms in hybrid education. The results can contribute to creating a more engaging and effective learning environment for students participating both remotely and on campus.