Book talks have become widespread in school as they are considered to be beneficial for pupils’ potential to develop their analytical and communicative skills. The study aims to investigate book talks from a teacher’s perspective in order to compare different teachers’ experiences of book talks in relation to research. To explore this, interviews were conducted with four teachers who have experience of book talks in the intermediate level of compulsory school. To identify the teachers’ perspectives on book talks and what they value in the method, their interviews were analysed, among other things, in relation to Michael Tengberg’s concept of readings and Louise Rosenblatt’s theory of efferent and aesthetic reading. The result shows that the teachers’ descriptions of the conversations encompass a variety of readings and reading activities. They choose to highlight different themes from the literature, ranging from questions of basic values to word comprehension. The teachers support their pupils through scaffolding in the conversations so that they can potentially develop new knowledge and become more autonomous in their way of working. Autonomy in the conversations among older pupils can also be identified as a difference between grades four and six. The teachers think that book talks are rewarding because the pupils have a chance to speak and share each other’s experiences. The challenges include finding good books and getting the pupils to feel a sense of engagement.

A qualitative study that examines the view of book conversations and its relation to norms from a critical literacy perspective.  The truth of a book does not have to be the only truth.  As individuals living in society, we are constantly influenced by norms of the outside world in the form of images and texts. From a child’s perspective, it is not easy to categorise and understand all information, as well as to question what is true or not. Therefore, we believe that preschool is an important arena where we can exchange experiences and take on texts and images together to create an understanding and a place to problematize and reconstruct norms. This qualitative study is based on interviews, where the purpose is to examine and analyze the experience of preschool teachers and child educators of book conversations in relation to norms. We seek to answer the two following research questions: How do preschool teachers and child educators reflect about book talks and their role in in preschool in relation to norms? And what significance do preschool teachers and child educators believe that book conversations in preschool have for children's learning regarding norms? To answer how the preschool works to make visible and reconstruct norms and values, this study relates to the concept of critical literacy. In summary, it can be described as a process where the ultimate goal is to be able to reproduce a text independently.  The study demonstrates that preschool often tends to focus on children's language development in book conversations rather than working with norms. However, there are indications that preschool teachers and child educators, to a certain extent, work to make norms visible, but that it is not further developed into a process of reconstructing stories through book conversations.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och boksamtal i klassrummet i praktiken och hur dessa kan utveckla elevers språk. Syftet är även att undersöka hur lärare beskriver att de får med alla elever i boksamtal. För att uppnå studiens syfte har empiriskt material samlats in med utgångspunkt i Brymans (2011) förslag på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin som redogör för att elever lär sig i samspel och genom kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare beskriver att högläsning och boksamtal har stor betydelse för elevers språkutveckling. Elevers språk utvecklas när de får möjlighet att i grupp eller individuellt stärka sig i att lyssna och återberätta en uppläst text. För att främja språkutvecklingen hos elever i samband med boksamtal använder sig lärarna av olika läromedel för att anpassa undervisningen. Lärarna är avgörande för att möjliggöra att elever utvecklas och lyckas och därför kan de anpassa högläsningen och boksamtalsstunderna till elever på olika sätt. / The aim of this study is to find out how teachers describe reading and book conversations in the classroom in practice and how these can develop pupils' languages. The aim is also to investigate how teachers describe that they engage all pupils' in book conversations. In order to achieve the aim of the study, empirical material has been collected on the basis of Bryman's (2011) proposal for a qualitative method with semi-structured interviews. The study is based on the socio-cultural theory that explains that pupils learn in interaction and through communication with others. The conclusion based on the study's result is that teachers describe that reading and book conversations are of great importance for pupils' language development. Pupils' language is developed when they are given the opportunity to, in groups or individually, strengthen themselves in listening and retelling a spoken text. In order to promote language development among pupils in connection with book conversations, the teachers use different teaching aids to adapt the teaching. The teachers are crucial for enabling pupils to develop and succeed, and therefore they can adapt the reading and book talk occasions to pupils in different ways.

This project investigates how four teachers work to encourage their pupils’ love of reading. The study was conducted with the focus on teachers working in grades 1–3. The teacher’s view of their own role in furthering love of reading is also considered.It is hoped that other teachers will gain inspiration and ideas about how to work to motivate their pupils to read.To ascertain the four teachers’ opinions and thoughts I conducted qualitative interviews which I then analysed with the help of sentence concentration.The study shows that the teachers work in similar ways, but what they all have in common is that they further love of reading through methods that include conversation and communication with classmates and teacher. It has also been found that the teachers think that the responsibility for encouraging children’s lies not just with the teacher but also in the children’s home.

Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1 arbetar med läsmotivation. Vidare är syftet att undersöka om pojkar och flickor motiveras till läsning på samma sätt. Läsförmåga är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälle, eftersom läsning är centralt i människors liv. Det framgår dock av PIRLSresultat från 2016 att flickor presterar bättre än pojkar när det kommer till läsning. Jag vill därför undersöka hur lärare motiverar elever till läsning. Den här studien baseras på tre observationer och tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Observationerna dokumenteras i observationsscheman utifrån bestämda händelser, och intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultatet visar att flickor och pojkar generellt inte motiveras till läslust på samma sätt. Det som motiverar elever till läsning är individuellt och beror inte på kön. Elever motiveras till läsning genom att lärare bland annat förklarar nyttan av att kunna läsa samt genom att eleverna själva får välja böcker.

The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent. / Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning.