Dagens digitaliserade medieliv har inneburit radikala förändringar gentemot hur människor tar emot, upplever, tolkar och interagerar med medieteknologi. Utvecklingen av artificiell intelligens i kombination med människors medieanvändning har bidragit till att sociala chatbots blivit en alltmer integrerad del i vår vardag. Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att ge en fördjupad förståelse om Snapchat:s sociala chatbot My AI och dess domesticeringsprocess ur ett medielivsperspektiv. Studien undersöker hur Snapchat-användare interagerar, tolkar och definierar relationen till My AI, samt hur detta kan förstås med hjälp av domesticeringsteorin och affordance teorin. Studiens resultat baseras på tidigare forskning inom området, samt intervjuer och skärmdumpar från deltagarna. Resultaten indikerar att majoriteten av deltagarna använder My AI för att få tips och söka information, men att integrationen till deras vardagsliv är begränsad.Affordance teorin bidrar till nya insikter kring medieanvändares tolkningar och upplevelser, samt hur imagined affordance spelar en avgörande roll i deras interaktion med My AI. Avslutningsvis presenterar studien sitt kunskapsbidrag, limitationer ochförslag på ytterligare forskning inom området.

Uppsatsen ämnar undersöka hur sopsugen som system kan påverka dess användares relationtill avfall. För att göra detta har de teoretiska ramverken sociotekniska system och socialpraktik sammanfogats för att skapa en holistisk förståelse av hur system såsom sopsugarpåverkar både samhället och individen. Användare av sopsugen i Bo01 och Brunnshög harintervjuats för att undersöka upplevelsen av sopsugen. Syftet har varit att få en förståelse förhur avfallet osynliggörs efter att det slängts. Sammanfattningsvis utmynnar uppsatsen i attboende påverkas av sopsugen, men utan att vara medvetna eller brydda om dess påverkan.Studien visar att sopsugen är ett diskret och sällan uppmärksammat system i de studeradebostadsområdena.Därtill har studien visat att dagens bristande relation mellan invånare och deras individuellaavfall kan resultera i att samhällets avfallsproblematik inte uppfattas. Det kan argumenterasatt individer i samhället avsäger sig ansvar för sitt avfall efter att det slängts, på grund av entilltro till systemet. Detta är inte nödvändigtvis begränsat till sopsugen somavfallshanteringssystem, utan misstänks vara övergripande för avfallshanteringssektorn / The following thesis aims to investigate how the pneumatic waste collection system caninfluence its users' relationship with waste. To achieve this, the theoretical frameworks ofsociotechnical systems theory (STS) and theory of social practice have been combined tocreate a holistic understanding of how systems like pneumatic waste collection systemsimpact both society and its individuals. Users of the system in Bo01 and Brunnshög havebeen interviewed to examine their experiences with the system. The purpose has been tounderstand how waste becomes invisible after being discarded.In summary, the thesis concludes that residents are affected by the vacuum waste system butare unaware or unconcerned about its impact. The study shows that the pneumatic wastecollection system is a discreet and rarely noticed system in the studied residential areas.Additionally, the study has shown that today's lack of a relationship between residents andtheir individual waste can result in society's waste problems not being perceived. It can beargued that individuals in society renounce their responsibility for their waste after discardingit, due to a trust in the current system. This is not necessarily limited to the pneumatic wastecollection system as a waste management system, but is suspected to be overarching for thewaste management sector.

Denna studie undersöker småbarnsföräldrars syn på mediefostran i ett alltmer digitaliserat medielandskap. Ur perspektiv om domesticering, mediepraktiker och uppfostran utforskar studien hur föräldrar hanterar sina barns interaktion med medier i vardagen. Genom medieetnografisk metod och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med småbarnsföräldrar framträder en bild av hur familjer balanserar mellan acceptans och motstånd till olika medier, med betoning på hur medieanvändningen integreras i familjens vardagliga rutiner och sociala praktiker. Resultaten synliggör en komplex väv av familjedynamik, samhällsnormer och teknologisk utveckling, som tillsammans påverkar hur medier domesticeras i hushållen. Studien bidrar på så vis nya insikter om hur små barns medieanvändning blir en del av småbarnfamiljers vardag. / This study examines the views of parents of young children on media parenting in an increasingly digital media landscape. From the perspectives of domestication theory, media practices, and upbringing, the study explores how parents manage their children's interaction with media in everyday life. The study investigates how parents' attitudes towards media shape children's media habits. Through media ethnographic methods and qualitative semi-structured interviews with parents of young children, a picture emerges of how families balance between acceptance and resistance to different types of media, emphasizing how media use is integrated into the family's daily routines and social practices. The studys results show a complex web of family dynamics, moral economy, and technological development, which together influence how media are domesticated in households. Thus, the study contributes with new insights regarding how young childrens media use is a part of the everyday life of families.

This thesis is set within a framework of the revivalist Christians’ Inner Mission, and presents as a case-study their mission to conscripts stationed in military exercise areas and garrison towns across Sweden. The revivalists’ evangelical zeal is given special attention. This is in contrast to much of the earlier research, which worked with the secularization paradigm formulated by the founders of sociology. Conscription in the early 20th century was regarded in various civilian and military circles as a platform for social and national integration, although these attitudes remain largely unstudied in Sweden’s case. Those engaged in missionizing the army were also drawn to this ‘School of the Nation’. The thesis shows that the motives of those involved in this home mission to soldiers were grounded in religion. However, the expansive missionary work was strengthened by the positions held by its male protagonists in the power structures of society. The mission was maintained by social contacts between an informal alliance of upper-class officers from among the mission’s military members, and by civilian missionaries from lower social classes. A decisive contextual factor for the army-mission as an educational project was that Sweden remained at peace. The civilian contribution to the mission grew as it spread more widely through the country. It is argued in this thesis that the soldiers’ homes were dominated by a discourse of domesticity. This discourse designated a place, a relationship, and a state of mind for the conscript during his free time at the military base. The missionaries were convinced that contact with the domestic and family values of civilian society should be preserved by the soldiers’ homes. The discourse of domesticity also looked ahead to the conscript’s subsequent life in civilian society: the missionaries wished to train up conscripts to be sober, moral family breadwinners.

Detta arbete utgörs av en skönlitterär översättning från engelska till svenska med tillhörande kommentar. Texten som har översatts är skräcknovellen The Summer People av den amerikanska författaren Shirley Jackson (1916–1965). En källtextnära översättningsprincip upprättades för översättningsarbetet baserat på teorier om skopos, polysystemteori samt domesticering/exotisering. Översättningskommentaren innehåller en redogörelse för de översättningsstrategier som tillämpats vad gäller överföring av källtextens kultur- och tidsspecifika referenser, talspråksmarkörer och stilistiska drag. Det utfördes även en mindre specialundersökning bestående av en kvalitativ jämförelse mellan svenska översättningar av Shirley Jacksons romaner utförda av Inger Edelfeldt och Torkel Franzén. Specialundersökningen visade att Edelfeldt tog sig något större friheter med texten, och framför allt Franzéns översättning hade stora likheter med den aktuella översättningen av The Summer People. / This paper consists of a commented translation of literary fiction from English to Swedish. The translated text is a short story of the horror genre called The Summer People by the American author Shirley Jackson (1916–1965). A source text-oriented translation principle was established for the translation task based on theories such as skopos, polysystem theory and domestication/foreignization. The commentary contains an account for the translational strategies that were applied regarding transfer of culture- and period-specific references, indications of spoken language, and literary style in the source text. An additional minor study was also carried out, consisting of a qualitative comparison between translations of Shirley Jackson’s novels executed by Inger Edelfeldt and Torkel Franzén. The additional study showed that Edelfeldt made slightly more alterations of the text, and Franzén’s translation in particular showed striking similarities to the current translation of The Summer People.

Den vanligaste lösningen på problemet att för mycket energi används i den byggda miljön är implementering av energieffektiv teknik. Men installation av teknik räcker sällan för att nå förväntad energibesparing: det är människor som i sin vardag använder tekniken och de använder den inte alltid på det sätt som teknikutvecklarna har tänkt sig. I avhandlingen behandlas människors vardagliga användning av energiteknik. Det innebär att fokus skiftas från produktutvecklarnas och experternas intentioner och syn på teknikens användning, till det sociala sammanhang där människor lever sitt vardagsliv. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur energiteknik som utvecklats för att hushålla med energi och effektivisera energianvändningen domesticeras i hemmet. En fallstudie har genomförts för att undersöka hur energikonceptet för passivhus med tillhörande teknik domesticeras i hemmet. Detta energikoncept förväntas leda till ett nytt energieffektivt sätt att hantera värmen i bostaden. Fallstudien består av två intervjuomgångar med boende i passivhusen i Lindås, söder om Göteborg. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet domesticering analyseras hur de boende tolkar energikonceptet i passivhus, hur de på olika sätt förändrar sitt förhållande till värme och sitt sätt att hantera värmen inomhus, samt hur och varför deras engagemang för energitekniken begränsas. I avhandlingen analyseras processen där de boende med stöd av tidigare erfarenheter och olika typer av resurser efter hand gör tekniken begriplig och lär sig att hantera värmen i sitt passivhus. En slutsats är att mer uthållig energianvändning inte kan nås enbart genom att utveckla nya energitekniska lösningar, utan det krävs också att förutsättningar skapas för att människor ska kunna lära sig hantera de mer hållbara alternativen och dessutom välja dem. / New and more energy efficient technologies are usually regarded as the solution to the problem with too high energy consumption in the built environment. It is not enough, however, to fulfil the expected reduction of energy consumption since other influential factors have to be considered as well. There are for example people who use technology in ways unintended by the developers. In this thesis, people’s daily use of energy-related technology is investigated. Thereby, focus is shifted from the technology developers’ expectations and opinions regarding how to use the technology towards the social contexts in which people live their everyday life. The aim in this thesis is to investigate the domestication in private homes of energy technology developed to reduce energy use and improve energy efficiency. A case study is conducted of how the energy concept in passive houses and its related technologies are domesticated in the daily life of householders. This energy concept is expected to lead to a new energy efficient way of handling heating. The case study comprises of two rounds of interviews with the occupants of the passive houses in Lindås, south of Gothenburg. The households’ interpretation of the energy concept of passive houses and how the householders change their andling of and relationship to the indoor temperature are analysed from a sociocultural learning perspective and the concept of domestication. The thesis analyses the process in which the household members learn how to handle the energy technology in their passive house, supported by their earlier experiences and other kinds of resources. One main conclusion is that sustainable energy use is not only a question of developing new, energy efficient technologies. In order to meet the national and international goals set up for energy efficiency and energy conservation, tools must be developed that encourage people to choose and to learn sustainable ways of using the new technology.

Communication is a fundamental process for organizations with meetings as the most important arena. The nonverbal language affects the transfer and the rendering of what is communicated. Digitization has changed the opportunities to communicate, where the possibility of nonverbal communication is limited. The aim of the study is to describe and analyze the technical domestication in meetings at two selected workplaces. The purpose is to contribute to research on digitizing organizations in general and workplace meetings in particular. We intend to achieve the goal and purpose of the survey by examining how the technology is handled and what it is attributed to it by the employees. This survey research the questions from a user perspective.   Data has been gathered through a qualitative research method. 15 interviews have been conducted with public sector employees. The result has been analyzed based on the theoretical framework by Gidden’s structuring theory. Further the theoretical concepts nonverbal communication, digital trust and paralinguistic and expressive linguistic have been used. The results from the study indicates that physical meetings is to prefer before digital meetings. The conclusion is that digital meetings cannot replace physical meetings. However, digital meetings are able to provide a new way of working with meetings in working life. Another conclusion is that the employee's technical domestication is a consequence of a normative approach at the workplace.

Denna uppsats utgörs av en kommenterad svensk översättning av den japanska novellen Wasureenu hitobito (1898) av Kunikida Doppo (1871–1908) genom en osedvanligt källtextnära översättningsprincip. I medföljande översättningskommentar redogörs för metoderna som använts för att återge vissa kulturella och stilistiska egenheter från källtexten både i den svenska måltexten och i en tidigare engelsk av Jay Rubin, samtidigt som graden av förfrämligande och domesticering i respektive översättning uppskattas. Resultaten visar tydligt på en högre grad av förfrämligande metoder i den svenska måltexten och av domesticerande metoder i den engelska. I den avslutande diskussionen om den svenska måltextens förmodade läsbarhet uppskattas att denna i viss mån har påverkats negativt som en direkt följd av den osedvanliga källtextnärheten. / This paper consists of a commented Swedish translation of the Japanese short story Wasureenu hitobito (1898) by Kunikida Doppo (1871–1908) using a translation principle unusually close to the source text. In the accompanying commentary, the methods used in conveying certain cultural and stylistic features from the source text, both in the Swedish target text and in an earlier English one by Jay Rubin, are presented, while the level of foreignisation and domestication in the respective target text is evaluated. The results clearly show a higher degree of foreignising methods in the Swedish target text, and of domesticating methods in the English one. In the final discussion concerning the assumed readability of the Swedish target text, it is estimated that this has been affected somewhat negatively as a direct consequence of the unusual closeness to the source text.

The ever-changing practice of translating movies evolves along with living languages and media development. Dubbing a movie broadens its reach adequately when the primary audience is younger children with little knowledge of the movie’s source language and culture. Dubbing is a form of audiovisual translation where much of the original dialogue can be kept since the time restraints are ruled by the original dialogue. In this study, culture-bound references from the children's movie The Swan Princess (1994) have been analyzed with the purpose of identifying the translation strategies used. The study is qualitative, and the analysis is based on audiovisual translation theory. This study has shown that the cost of subtitling instead of dubbing a movie, for children, is its culture-bound expressions and references. Dubbing has many advantages for audiences who cannot read fast enough for the subtitles to contain something of substance.