I det här arbetet undersöker jag hur det är att jobba som producent då man vill förverkliga sin konstnärliga vision för sång genom en annan människa. Jag utvärderar vilka kriterier jag som producent och låtskrivare väljer sångare efter och hur jag jobbar för att förmedla och förverkliga att min vision av sången framförs. Jag utforskar också ifall det uppkommer några positiva musikaliska element (Magic of the moment) av att arbeta med en sångare som man inte tror är prefekt för en given låt. I det här arbetet analyserar jag även min arbetsmetod som sångproducent för att identifiera vad de viktigaste verktygen är då man som producent vill påverka någon annans sånginsats. Slutligen reflekterar jag över hur nära slutprodukten hamnade min ursprungliga vision av sången, då jag dels valt sångare medvetet för en specifik låt, dels då jag inte gjort det medvetna valet. Jag fann att den för mig viktigaste aspekten hos en sångare är hur mycket känsla denne kan förmedla med sin röst. Då jag jämförde resultatet av min medvetet utvalda sångare och sångaren jag inte valt ut specifikt för en given låt, fann jag att mitt antagande kring vem som skulle passa som sångare oftast var välgrundat, men att min fördom kring vem som är mest lämpad som sångare inte alltid stämmer. För att forma mina sångares insatser var mitt språkbruk det absolut viktigaste verktyget jag hade att tillgå. Som producent kunde jag se till att inspelningen lät så bra som möjligt med hänsyn till rytm och melodi, men jag var tvungen att arbeta som sångpedagog för att kunna påverka mina sångare till att förmedla den känsla jag ville ha.