Examensarbete (10 p)

No description available.

The purpose of this study was to investigate whether students’ previous musical knowledge affected the rating achieved in the subject of music. My empirical material consists of interviews with three professional music teachers in local secondary schools. Two of the three teachers felt that they were not able to devote time for the students who had previous musical knowledge. Students from all schools said that teachers addressed more to help those students who found it more difficult to learn. They also said that they were assigned to work more independently and that the teacher only came to help when they asked for it.

Mitt eksamensarbeid handler om komposisjon og produksjon av filmmusikk. Dette var allerede fra da jeg søkte til kandidatprogrammet i Musik och Mediaproduktion på KMH (Kungliga Musikhögskolan) noe jeg hadde planer om og lyst til å gjøre. Gjennom denne utdanningen har jeg fått mulighet til å utforske forskjellige retninger innenfor området og klart å konkretisere og finne ut hva som er mine styrker og hvilken arbeidesoppgaver og arbeidsmetoder som fungerer for meg. Da jeg søkte til Musikalisk Design var min plan å skrive en oppsats om metode innen tverrfaglig samarbeid. Og i mitt tilfelle samarbeidet mellom komponist og regissør. Jeg ville jobbe med flere ulike regissører og sammenligne prosesser, ta med erfaringer, og finne arbeidsmåter i samarbeid som fungerer for meg. For å kunne realisere dette var det viktig å finne regissører som ville samarbeide og som hadde prosjekter som passet i tid og budsjett. Med min studiekollega Olle Markensten kontaktet jeg filmskolen STDH (Stockholms Dramatiska Högskola) for å se om de hadde behov for musikk til filmer. Da de ikke hadde noen masterprogram i filmmusikk dette året visste vi at det fantes avgangsfilmer som ikke hadde komponister. Vi fikk raskt svar og det viste seg at dokumentarfilmslinjen hadde et stort behov av musikk til sine eksamensfilmer. Få dager senere satt Olle og jeg i møte med seks regissører som fortalte om sine kommende filmer. Dette var filmer på 15-60 minutter som skulle eksamineres i mai 2013. Vi bestemte oss like gjerne for å skrive musikk til alle. / <p>Bilagor 1 CD och 1 DVD</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka vad gymnasieelever har för attityder till begreppet musikalitet. För att skapa en bild av vilka attityder som finns har en enkätundersökning genomförts bland tredjeårselever på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att elever generellt betraktar musikalitet som en sekundär egenskap, något som är kul men inte nödvändigt. Det är också en skillnad i attityd mellan elever som själva aktivt spelar ett musikinstrument eller sjunger och de som inte gör det. I tidigare forskning talas det om att musikalitet är en antingen är huvudsakligen medfödd eller en huvudsakligen förvärvad egenskap. Bland eleverna är förhållningssättet till detta ganska spritt även om något fler anser att musikalitet främst är en medfödd egenskap.

Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter mellan några elevers musicerande utanför och inom skolans verksamhet. Genom intervjuer med elever som läser i nionde klass samlades data in som underlag för studien. Studien utgår ifrån kategorier som musikstil, privat musicerande, skolmusik och genre, för att beskriva hur relationen ser ut mellan elevens egen musikstil, identitet och skolmusiken. Dessa sätts i relation till läroplanen och om det med utgångspunkt i elevernas svar går att avläsa förutsättningarna att uppnå målen i det centrala innehållet och kunskapskraven. Resultatet visar att det inte finns någon klar bild av den egna musikaliska identiteten men däremot framträder musiklyssnandet som viktigt. Viljan att utmanas och spela sådant som ligger utanför den musikaliska preferensen är svag hos eleverna. De uppfattar att lärarna anpassar undervisningen efter deras egen musikstil. Eleverna påstår också att de får göra lite vad de vill på lektionerna. Resultatet visar på ett glapp mellan det som Lgr 11 säger att musikämnet ska innefatta och det som faktiskt genomförs i undervisningen.

Syftet med denna studie är att synliggöra på vilka sätt förskollärare arbetar med musik mot yngre barn i åldrarna 1–3 år samt hur förskollärarna ser på musikalitet i arbetet med barnen. De frågeställningarna som vi har besvarat för att uppnå syftet är: På vilka sätt arbetar förskollärarna mot de yngre åldrarna (1–3 år) med musik? Och hur beskriver förskollärarna betydelsen av att vara musikalisk i användandet av musik? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer. Förskollärarna valdes ur ett bekvämlighetsurval där någon av oss haft kontakt med deltagaren tidigare. Datainsamlingen är analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på redskap och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärarna använder musiken på många sätt i utbildningen, de använder den bland annat spontant men även i planerade situationer i undervisningen. I det sociokulturella perspektivet talas det om redskap, förskollärarna använder sig av instrument, sång och rörelse och de förklarar att dessa kan vara redskap för bland annat språkutveckling och utvecklingen av barnens motorik. Förskollärarnas syn på musikalitet i arbetet med barnen är att man inte behöver vara musikalisk, så länge glädje visas inför att utöva musik tillsammans med barnen.

BakgrundI den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmärksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra både innehåll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest används som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och väcker diskussion kring musik som lärandeobjekt i förskolan. I den nya läroplanen (Lpfö 98 rev. 2010) framhålls det ett gemensamt undersökande och utforskande arbetssätt i verksamheten. Pågående kommunikation under ett gemensamt undersökande och skapande med fokus på musikaliska grundelement ger förutsättningar för pedagogiska rum, där musik kan uppstå i olika former och blir lärandeobjekt. En daglig musikalisk verksamhet kopplas till musikalisk lärandemiljö, vilket anses betydelsefull för barns musikaliska lärande.SyfteAtt undersöka hur stor andel av förskollärare som använder sig av grundläggande musikkunskaper under planerade aktiviteter med barn i olika åldrar för att främja barns musikaliska lärande.MetodVi använder oss av en kvantitativ metod med enkät som redskap. Kartläggningen utgår från 32 enkäter, som representeras av 42 förskollärare från sex olika förskolor tillhörande två olika stadsdelar.ResultatOavsett att alla respondenter är medvetna i olika grad om att musiken ska vara både innehåll och metod i verksamheten, visar enkätresultatet att de inte använder sig av sina teoretiska och didaktiska musikkunskaper i större utsträckning. Alla förskollärare upplever intresse för musik som lärandeobjekt i förskolan, fast 13/32 uppskattar det intresset i ganska låg grad. Detta påverkar förskollärarnas vilja för kompetensutveckling inom musik, vilket kan begränsa deras förståelse för musik som lärandeobjekt. Musikaliska upplevelser uppstår fortfarande i traditionella former, vilka är sång, dans och rörelse. Instrumentanvändning och aktivt lyssnande uppmärksammas väldigt svagt eller inte alls. Bara 4/32 upplever musikaktivitet i förskolan som daglig och regelbundet återkommande aktivitet. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kan förstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning. Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankar och forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsats hur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisning kan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observerats när denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har strukturerats och analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation. Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för att kunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och den individuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sig förekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med de redan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hur kommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande till tidigare forskning. Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningen från den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ av kommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektive ensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation i grupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något som resultatet av undersökningen underströk. Kommunikationen i de individuella lektionerna kännetecknas av en tät ord- eller yttrandeväxling mellan lärare och elev. Generellt sett kan sägas att huvuddelen av den kommunikation som förekommer i ensembleundervisning också förekommer i individuell undervisning, men i mer koncentrerad form i den senare undervisningsformen.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att försöka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt låtskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert bestående till allra största del av eget material. Genom åren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat på att helhjärtat gå in i vad jag som artist och låtskrivare vill förmedla och uttrycka. I mitt arbete skrev jag låtar och försökte göra detta på olika sätt och med olika hjälpmedel och metoder. / <p>Repertoar:</p><p>Game Changer (text &amp; musik - Josefine Wassler, Gabriel Mäder)</p><p>As One (text &amp; musik - Josefine Wassler)</p><p>Love Me Like You Do (text &amp; musik - Tove Lo, Ali Payami, Max Martin, Savan Kotecha, Ilyan)</p><p>Tears (text &amp; musik - Josefine Wassler, Gabriel Mäder)</p><p>Flytta På Dig (text &amp; musik - Josefine Wassler)</p><p></p><p>Musiker:</p><p>Josefine Wassler - sång</p><p>Jonathan Lundberg - trummor</p><p>Calle Stålenbring - gitarr</p><p>Tobias Rydberg - bas</p><p>Johannes Jareteg - keyboard</p><p>Liselotte Östblom - kör</p><p>Oskar Lindwall - kör</p>