Musikundervisningen på svenska förskollärarutbildningar har på senare år minskat och gått från att ha en självklar praktiknära plats till att få allt mindre utrymme i takt med att förskollärarutbildningen har blivit mindre praktisk och mer teoretisk (Holmberg & Zimmerman Nilsson, 2023). Denna studie avser att undersöka och analysera förskolepedagogers reflektioner över en musikalisk föreställning för barn i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv. Studien är ett gestaltande examensarbete där gestaltningen, en musikföreställning skapad av mig och två studiekamrater, är ett metodval som ligger till grund för insamlandet av empiri. Gestaltningen framfördes på två förskolor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra pedagoger i direkt anslutning till föreställningen. Analysprocessen genomfördes i flera steg. Först skapades ett helhetsintryck av empirin, därefter synliggjordes likheter, skapades kategorier och förståelse för de olika kategoriernas innehåll. Nielsens musikdidaktiska teori (Nielsen, 1998), där musik ses som ett månfacetterat meningsuniversum, användes som analytisk grund. Resultatet visar att pedagogerna tyckte sig sakna kunskap och terminologi i musikämnet. De kunde dock se musikämnet från ett holistiskt synsätt och se symbiosen mellan det musikaliska objektet och det upplevande subjektet såväl inför, under och efter föreställningen. Slutsatsen är att förskollärare skulle kunna utveckla ytterligare kunskaper om musik, såväl vad gäller terminologi som ett breddat musikaliskt synsätt, under förskollärarutbildningen samt genom kvalitetsutvecklande workshops. Musikaliska föreställningar skulle också kunna fungera som ett kvalitetsutvecklande stöd och inspiration i processen och utveckla synen på musikundervisning i förskolan.

Jag har undersökt sätt att integrera ett mer rytmiskt fokus i min improvisation som kontrabasist, och hur det rytmiska fokuset påverkat min improvisation. Jag har jämfört inspelningar och transkribtioner från innan och efter jag började applicera mer rytmik i mina soloinsatser, med målet att hitta skillnader mellan de två och se huruvida de skillnaderna är positiva eller inte. Som forskningsbakgrund har jag tittat på vilken roll kontrabasen har i ensemblen historiskt och hur den interagerat med resten av gruppen. Slutligen har jag också undersökt på vilka olika sätt den rollen har fyllts, och hur de i sin tur utvecklats genom åren.

Jag ville undersöka om mindfulnessträning kan påverka musikalisk prestationsångest i övningssituation, och i så fall hur. Min metod gick ut på att börja föra loggbok över min musikaliska prestationsångest för att skapa en bild av var jag befann mig innan påbörjad mindfulnessträning, och sedan börja mindfulnessträna och fortsätta föra loggbok. Jag gjorde även videoinspelningar för att tydligare kunna se de musikaliska konsekvenserna. Jag anser att resultatet visar på att mindfulnessträning i mitt fall gav en positiv effekt framför allt på så sätt att jag blev mer medveten om min prestationsångest och kunde hitta sätt att musicera utanför de oroskänslor eller tankar som uppstod i mig.

Den här texten diskuterar mina ljudande upplevelser och hur dessa relaterar till tankar kring vad som är verkligt och vad som virtuellt. Detta görs genom att jämföra skillnader mellan upplevelser av dels akustiskt och elektronisk ljud, dels analogt och digitalt ljud. Dessa tankar tar avstamp i James J. Gibsons och Eric Clarkes respektive teorier om ekologisk perception, samt Casey O'Callaghans tankar om ljudontologi. Slutligen diskuteras två av mina elektroakustiska musikstycken: Alienated II (2019), som är den konstnärliga delen av detta examensarbete, och Walls of Amber (2018). / <p>Konserten var två kombinerade examenskonserter, där den andra var del av Fredrik Mathias Josefsons masterexamen i elektroakustisk komposition på Kungliga Musikhögskolan.</p>

Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education. During a semester Alkenäs has, together with music teacher Bitten Löfgren and a group of pupils, studied what results are to be expected when teachers let musical improvisation have a leading role in music lessons. He discusses the creative working environment and the pupils’ ability to put theory into practice. One leading theme is the discussion of the common view of musicality. Alkenäs argues that it is important for a music teacher in a democratic school, with children from different kinds of cultures and backgrounds, to be flexible and adjust the lessons according to the individuals in the group. The study shows that this pedagogy, among other things, has a positive effect on interaction between students with different interest, levels of knowledge and potentials.

<p>Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education. During a semester Alkenäs has, together with music teacher Bitten Löfgren and a group of pupils, studied what results are to be expected when teachers let musical improvisation have a leading role in music lessons. He discusses the creative working environment and the pupils’ ability to put theory into practice. One leading theme is the discussion of the common view of musicality. Alkenäs argues that it is important for a music teacher in a democratic school, with children from different kinds of cultures and backgrounds, to be flexible and adjust the lessons according to the individuals in the group. The study shows that this pedagogy, among other things, has a positive effect on interaction between students with different interest, levels of knowledge and potentials.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka musiklärares definitioner gällande musikalitetsbegreppet. Studien undersöker också hur musiklärare resonerar kring sin egen, samt sina elevers musikalitet. Tidigare forskning presenteras i studien där musikalitet utifrån denna kan ses utifrån tre olika perspektiv: absolut, relativ och relationell musikalitetsuppfattning. Det sociokulturella perspektivet, med fokus på det kulturella sammanhangets betydelse för användning av begreppet musikalitet, är denna studies teoretiska utgångspunkt. Den forskningsmetod som valts för att undersöka ämnet är kvalitativa intervjuer, vilka fördes med sex musiklärare uppdelade i tre olika musikgenrer: klassisk musik, afroamerikansk musik och folkmusik. I resultatet framkommer det att musikalitet är ett svårdefinierat begrepp, det vill säga att det kan tolkas på många olika sätt. De definitioner som dock framkommer är att en musikalisk person har gott gehör och goda förmågor att kommunicera i samspel med andra musiker. Dessa förmågor kan både vara förvärvade redan från födseln eller vara utvecklingsbara. Musikalitetsbegreppet kan dessutom definieras som en företeelse som skiftar i värde beroende på i vilken situation och miljö det används i. Vad gäller resonemang gällande elevens musikalitet menar musiklärarna att det finns en osäkerhet kring att använda musikalitetsbegreppet i undervisningen. Lärarnas resonemang kring sin egen musikalitet är att de alla ser sig själva som musikaliska om de får utgå från sin egen definition av begreppet. Slutligen förs en diskussion kring de olika definitionerna på musikalitet som behandlas i resultatet utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigare presenterad litteratur. / This study focuses on exploring how music teachers define the term musicality. The study also explores how music teachers discuss their own musicality and the musicality of their students. Previous research is presented in the study where musicality can be seen from three different perspectives: Definite-, relative- and relational perception of musicality. The sociocultural perspective, focusing on the meaning of the cultural context using the term musicality, is the theoretical premise of this study. The chosen research method to explore this subject is interviews, which were executed with six music teachers from three different music genres: classical music, improvised music and traditional folk music. The result shows that musicality is difficult to define, meaning that there are many different ways to interpret the concept. The definitions that do appear are that a person with musicality has advanced hearing and is able to communicate in interplay with other musicians. These abilities can be both acquired at birth or developed through life. The term musicality can also be defined as a phenomenon that changes in value depending on in what situation and environment it is used. In arguments about musicality in students the teachers find that they are hesitant about using the term in educational situations. Based on their own definition of the term the music teachers view themselves as musically talented. In conclusion a discussion is formed around the different definitions of musicality processed in the result using the sociocultural learning perspective and previously presented literature.

Barbershop harmony in the form of quartet singing has its roots in the USA from the middle of the 19th century and has grown into its own unique genre. Towards the end of the 1930’s the genre had almost disappeared, and in 1938 an organization was formed to preserve it. A year after the organization started, a yearly contest to crown the best barbershop quartet was held for the first time. These contests have now been going on for eighty years and have played a very important role in keeping the genre alive and well. The contests also meant change for the genre; new quartets came up with new ideas and new takes on how the genre can be performed. This called for a set of rules to be applied to the contest, and they have changed as the style has progressed over the years. The purpose of this study is to compare the contestable songs sung by barbershop champion quartets over the past eighty years, exploring how the genre has changed, first and foremost looking at musical aspects from an arranger's perspective, searching for paradigm shifts and musical trends within the genre. The material that has been gathered to perform the study is in form of recordings from all eighty champion quartets. The method of the study is to decide on one definition of the genre and thoroughly walk through what the definition implies, then to listen through the material in chronological order and see how well it follows the definition of the style, but also how it has evolved over the years. The study resulted in a noticeable change from ‘less barbershop’ in the early days of the contest to ‘more barbershop’ according to today’s definition. For about 30 – 40 years this solidification of the genre was more or less the same. Then it started changing more and more towards the kind of barbershop we often hear today. The biggest written change in the genre has been from almost complete homophony to more polyphony, as the arrangements have become more and more advanced. Also, the vocal range has widened, and voicings are sometimes more divorced than the usual close harmony version of barbershop. Fusion with other styles such as pop, blues or musical has become more usual, evident in both the arrangements and how the singers treat the music. Even the chord vocabulary itself has ever so timidly started to grow. The results show a wider variety of barbershop on contest stage today. This hopefully makes the genre more accessible than ever, even though the elite groups have become more advanced. / Barbershopkvartettsång har sedan mitten av 1800-talet vuxit fram som en unik genre med rötter i USA. År 1938 startades en organisation med målet att bevara genren, som då höll på att dö ut. Ett år efter att organisationen startade började man hålla årliga tävlingar för att kora den bästa kvartetten, dessa tävlingar har nu pågått i åttio år och de har spelat en viktig roll för att hålla genren i god vigör. Tävlingsmomentet har också inneburit förändring för genren, nya kvartetter kommer med nya idéer om hur den kan utföras. Detta innebar att ett regelverk ganska snabbt blev nödvändigt, som i sin tur har förändrats i takt med att genren har utvecklats. Studiens syfte är att ta reda på hur genren har förändrats under de åttio som den har existerat i tävlingsform, genom att jämföra musik från de åttio kvartetter som hittills vunnit tävlingen och leta efter förändring, framförallt i den noterade musiken. Materialet som har samlats in för studien är således inspelningar av dessa åttio kvartetter, som i de flesta fall var mer än tillräckligt för studiens genomförande. Metoden var att först välja en definition av genren och sedan tydligt gå igenom vad definitionen innebär, därefter lyssna igenom materialet i kronologisk ordning och undersöka dels hur det stämmer överens med definitionen, och dels hur det förändras i sig genom åren. Undersökningen resulterade i först ett märkbart skifte till väldigt kontrollerade former av barbershop, som under ca 30 – 40 år höll i sig, och därefter skedde förändring mot den sortens barbershop som vi ofta hör idag. Det som framför allt har förändrats är att polyfoni har tagit en allt större plats i arrangemangen som blivit betydligt mer avancerade, sättningen av ackord har blivit mer varierad och inte lika tät, en del olika fusioner med till exempel blues, pop och musikal har skett och på senare år har även själva ackordvokabulären expanderat en aning, dock blygsamt. Resultaten visar på en bredare variation av barbershop på dagens internationella tävlingsscen. Förhoppningsvis innebär detta att genren är mer tillgänglig än någonsin för nya intressenter, samtidigt som eliten inom barbershop har blivit alltmer avancerad.

In the project Finding a way home, through storytelling, David Lindberg has investigated how storytelling can affect his musical expression. The question focused on a very concrete application of storytelling in improvisation but changed relatively quickly to focus on putting his musical and personal history into focus for the first time in his musical life. Through this changed focus, he could combine this thesis with a first interrupted attempt to do the bachelor thesis at KMH seven years earlier. Lindberg refers to  lessons he learned outside the context of KMH in the years between his studies, and reflects on how his musicality has changed and developed through widely differing contexts in which he worked; from entertainment music to pop, rock and jazz, and how storytelling became an important component in defining his musical identity and the experience of having a musical home. The thesis also comment topics such as self-esteem in relation to achievement, and how one’s own music can be overlooked in working with the ambition to please others in diverse contexts, both in education and working life. Musical presentation took place through a concert in the Nathan Milstein Hall and is available to listen to here. The song material consisted solely of Lindberg’s own compositions, and the sheet music is included as an appendix.

This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the sing- ers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expres- sion carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The descrip- tion of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.