No description available.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lärare hanterar ämnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap används i undervisningen. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod för att få svar på mina frågor. De fem informanterna arbetar i antingen Värmlands eller Örebro Län. De är alla verksamma pedagoger på nivåerna från gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikämnen. Resultatet visar att ämnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhållande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time är viktigt och bör undervisas i. Flera redskap används för att lära ut ämnet Time, och i de fall val av redskap sammanfaller mellan informanterna, är det ändå uppenbart att de används på olika sätt. / The purpose of this study is to acquire a deeper knowledge of the concept, Musical Time, and to show how experienced teachers apply this in their teaching. This study has its theoretical base in how the sociocultural perspective tools are used in teaching. The method used to attain the results is the qualitative research interview. All of the five informants work in either Värmlands Län or Örebro Län. They are active teachers who teach in different levels from high school up to music academy. The results show that Time is about how musicians place their rhythms in relation to the pulse and that all of my informants view the topic as being important and should be taught in all forms of musical education. The tools applied are many and it is not uncommon, in cases where only one tool is used, that the teachers use it in several different ways.

Detta självständiga arbete utforskar min egen interpretationsprocess och musikaliska gestaltning av stycket O wüsst’ ich doch den Weg zurück tonsatt av Johannes Brahms (1833-1897), text av Klaus Groth (1819-1899) utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Insamling av data har skett under en termin med hjälp av loggbok och videoinspelning. Syftet med denna studie är att få en större insikt i, och förståelse för vad ett interpretationsarbete innebär. Analysresultatet visar att interpretationsprocessen innehåller många olika moment och delmoment som sammanfattats i dessa sex teman: Översättning och tolkning, uttal och textning, inre scenografi, musikaliska uttrycksmedel, memorering samt samspel med pianist. Resultatet diskuteras därefter i relation till tidigare forskning och bakgrundslitteratur inom området. / This study explores my own assimilation process, and musical interpretation of the piece O wüsst’ ich doch den Weg zurück composed by Johannes Brahms (1833-1897), text by Klaus Groth (1819-1899) from a hermeneutic perspective. The data was gathered during one semester and has mainly been taken down in form of a logbook and at some selected occasions video recording was used. The purpose of this work is to find out what an interpretation process can include and how it might be structured in order to be able to develop the interpretational process. The results of this study show that the interpretation process includes many different elements, which is summarized in six themes: Translation and interpretation, pronunciation and articulation, musical expressions, internal imaging, memorization and interaction with the pianist. The results are then discussed in relation to previous research and literature.

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

Det finns mycket att vinna med att arbeta med musik i förskolan. Forskare menar dock att förskollärares osäkerhet och bristande musikaliska kompetens kan leda till att musik prioriteras bort i förskolan. Syftet med undersökningen var därför att få kunskap om förskollärares uppfattningar om sin musikaliska kompetens samt belysa relationen mellan dessa uppfattningar och hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Intervjusvaren har tolkats genom det hermeneutiska perspektivet som handlar om att tolka och förstå forskningsobjektet. I resultatet framkom en variation av förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens och hur de använder musik som didaktiskt redskap. Anmärkningsvärt var att den musikaliska kompentensen inte nödvändigtvis påverkade förskollärarnas känsla av trygghet i sitt musikanvändande. Slutsatsen är att förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens till viss del påverkar hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Däremot går det inte att utesluta att andra faktorer kan påverka musikens omfattning i förskolan.

Det är väl känt att fysisk träning har positiva effekter på både hjärna och kropp. Den fysiska och mentala hälsan har bevisligen förbättrats i relation till träning, det människan dock inte visste förrän sent 1990-tal var att människan kunde, med hjälp av träning, producera nya hjärnceller vilket har varit en viktig beståndsdel i vidare forskning om hjärnan och dess inlärningsprocess. I följande studie är en undersöks av musikalisk övning i samband med låg- respektive högintensiv träning. Studien genomfördes med mig själv som försöksperson under två veckors träning med en veckas vila emellan. Träningen registrerades med pulsband. Vecka 1 bestod av lågintensiv träning och vecka 2 av högintensiv träning. Träningspassen utfördes under fyra dagar av sju och för att göra undersökningen så jämn som möjligt valdes samma tider under båda veckorna. Efter varje träningspass följde 30 minuters övning på huvudinstrumentet violin. För varje repeterades ett nytt stycke. Resultatet visar att träningen både förbättrat inlärningen och det musikaliska utförandet. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka ifall samma upplägg över längre tid skulle resultera i markant ökad förbättring av övningsresultaten.

Studiens syfte är undersöka om det finns korrelation mellan synen på övning och erfarenheter av instrumentalundervisning. Detta diskuteras utifrån begreppen mekanisk och musikalisk övning, där mekanisk övning handlar om att lägga fokus på koordination och fysisk prestation och musikalisk övning definieras som upplevelsen av att musicera. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter som alla studerat musik med inriktning trummor eller slagverk från ung ålder till avancerad nivå på musikhögskolan. Studiens resultat visade att instrumentallärare ofta har ett statiskt tillvägagångssätt som eleven måste anpassa sig till. Endast ett fåtal lärare har inspirerat informanterna till att öva. Motivationen kommer främst ur sociala sammanhang såsom skolan, vänner eller egna musikaliska projekt. Den mekaniska övningen har inget värde i sig om inte intentionen är att den en dag ska användas i ett socialt musicerande. Studien avslutas med en diskussion som problematiserar lärarens makt över elevens övning och det ges förslag på nya forskningsområden utifrån studiens resultat.

No description available.

Den här studien grundar sig i hur rektorer ser på musiken i förskolan och rektorers syn på sin egen inverkan av den musikaliska undervisningen. Studien har varit en kvalitativ studie där forskaren använt sig av djupintervjuer med semistrukturerade frågor. Fyra rektorer har deltagit i studien och de är från två olika kommuner. Några av rektorerna uppfattade musiken som ett universellt språk och en del av det vardagliga livet i och utanför förskolan. Rektorerna såg på sin inverkan med en kritisk syn där några ansåg att deras inverkan skulle vara större och några uppfattade att den inverkan de hade räckte för verksamheten. De teoretiska utgångspunkterna som använts i studien är Kullenberg (2014) som tar upp debatten kring synen på musikpedagogik och Lindströms (2012) teori om lärande i, om, med och genom estetik. Studien vilar på en fenomenografisk grund då den undersökt hur rektorerna uppfattat fenomenet musik som en del av förskolan. Det är även sedan fenomenografin som lagt grunden till hur empirin tolkas av forskaren där forskaren jämfört svaren av rektorerna för att se variationen i hur de uppfattar musiken.

I detta självständiga arbete undersöks en lärandeprocess i musikalisk komposition under tidspress. Sex kompositioner skrivs utifrån tre olika tidsbegränsningar: fyra dagar, två dagar och tre timmar. Till varje deadline skrivs två kompositioner. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv med stöd i forskning och litteratur kring musikalisk komposition och att jobba under tidspress. Loggbok och videoobservation används som dokumentationsmetoder och för att analysera materialet används metoden tematisk analys. Resultatet besvarar de två frågeställningarna: Hur upplever jag att arbeta med tidspress? Vilka metoder använder jag för att klara tidsfristen? Resultatet delas in till fyra teman utefter valda tidsbegränsningen: Komposition på fyra dagar, komposition på två dagar och komposition på tre timmar. Dessa fyra teman innehar underrubrikerna: kompositionens metoder och hur tidspress upplevs i kompositionen. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och fenomenologiskt perspektiv i ett diskussionskapitel. / In this self-study, I explore my own learning process in musical composition during time pressure. Six compositions are written with three different deadlines: four days, two days and three hours. There are two compositions for each deadline. The study is based on a phenomenological perspective with supporting literature and scientific research on musical composition and the correlation between work and time pressure. This study uses log records and video observations as methods of documentation while thematic analysis is used to analyze the collected data. The result answers two questions: How I experience working with limited time? and What methods are used to finish in time? The result is split into four categories each after its own deadline: four day composition, two day composition and three hour composition. These four categories have two subcategories: The compositions method and the experience in composing with time pressure. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the phenomenological perspective.