Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek.

Billie Eilish är en artist som slagit igenom stort det senaste året. Hon har vunnit ett flertal priser för sitt arbete och sina produktioner, och är en av världens största artister i skrivande stund. Debutalbumet ”When We All Fall Asleep, Where Do We Go?” släpptes våren 2019 där samtliga produktioner skrivits av Billie tillsammans med hennes bror Finneas O´Connell, vilket är unikt jämfört med andra världsartister idag. Nästan alla låtar från debutalbumet var skrivna och producerade i Finneas sovrum, utan vetskapen eller en förväntning om att de en dag skulle bli några av de mest uppmärksammade och framgångsrika låtskrivarna i musikvärlden. Därför var detta intressant att studera hennes produktioner, vad som utmärker dessa, samt hur produktionsprocessen går till då många påstår att Billie Eilish är en annorlunda artist.   Efter att ha gjort en musikanalys genom att lyssna på tre av hennes produktioner kunde jag uppfatta specifika kännetecken såsom hennes sångteknik, produktionernas mix, val av låtstrukturer, samt hennes röstkaraktär. Inom produktionsprocesserna för dessa tre produktioner, som granskades i artiklar och strömmande videos på internet, kunde jag hitta intressanta svar såsom hur produktionsprocessen gick till för de tre produktionerna samt beskrivningar kring specifika ljudeffekter och inspelning av sång.

Studiens syfte är att skapa ett pedagogiskt redskap i form av en musikhandledning för att ge förskollärare och andra yrkesverksamma ett hjälpmedel för lärande och utveckling i musikaktiviteter med barn. Musikhandledningen har utformats för att uppmärksamma barns utveckling i samband med musik och har sedan prövats och utvärderats av åtta förskoleavdelningar. Förskollärare och barnskötare på avdelningarna har besvarat en enkät och deras åsikter har sedan analyserats och diskuterats. Resultaten visar att musikhandledningen gav inspiration samt underlättade för musikaktiviteter tillsammans med barn och kan användas som ett återkommande pedagogiskt redskap i förskoleverksamheten. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik. Respondenterna i studien ser många möjligheter med musikaktiviteter, men studien visar även på att utbildning, planeringstid, pengar och kompetensutveckling är det som kan hindra arbetet i musik för pedagoger.

I detta arbete har jag undersökt huruvida min låtskrivningsprocess skiljer sig utifrån fem musikaliska element när den skrivs under tidspress. - Melodisk utveckling (omfång/register) - Rytmisk variation - Variation (låtens helhet) - Repetition - Hookar Jag har, utifrån tre bestämda tidsramar, skrivit fem låtar per tidsram, gjort demo-versioner på samtliga och fått de musikaliska elementen betygsatta av en lyssningsgrupp. Dessa betyg har jag sedan sammanställt för att se hur lyssningsgruppen har uppfattat låtarna utifrån elementen och om det då finns några skillnader när jag skriver utifrån de olika tidsramarna. Resultatet visar att det finns en tydlig olikhet mellan den kortaste och de längre tidsramarna, då det finns en påtaglig saknad av de musikaliska elementen vid den kortare tidsramen. Differensen mellan de längre tidsramarna är mer diffus men vid den längsta tidsramen är de musikaliska elementen mer närvarande, hos samtliga element, än vid den näst längsta tidsramen.

Att leda en ensemble med olika musikaliska förutsättningar kan bjuda på utmaningar då det är många behov som ska tillgodoses på samma gång. Läroplanens krav om individanpassad undervisning ökar pressen för lärare att kunna bemöta alla individer i den svenska skolan i dag, och en fördjupad kunskap kring ämnet krävs för att läraren ska lyckas att få sina elever att nå målen. I denna studie utforskas olika tillvägagångssätt att lära ut låtar till en pop- och rockensemble där deltagarna har olika kunskapsnivå. Syftet är att utforska metoder som passar för mer respektive mindre erfarna deltagare i en ensemble samt se vilka resurser och utmaningar som finns i en ensemble med olika musikaliska förutsättningar. Studien har inletts med en aktionsforskning på en pop &amp; rock-ensemble som dokumenterats med enkäter från deltagarna och dagbok från mig, ensembleläraren. Därefter genomfördes en kvalitativ intervju med de deltagande. Till grund för analysen ligger det kulturpsykologiska perspektivet, Vygotskijs teori om den proximala inlärningszonen samt teorien om kulturella verktyg. Resultatet visar att föredraget tillvägagångssätt verkar bero lika mycket på vilket instrument deltagaren spelade som vilken nivå de var på. Resultatet visar även att erbjudande av olika kulturella verktyg ökar sannolikheten för att både mer och mindre erfarna kan lära utifrån sin kunskapsnivå. En resurs i studien var att kamratlärande uppstod som strategi i processer där ensembleledaren inte räckte till, medan en utmaning var att anpassa undervisningens utefter varje bandmedlems proximala inlärningszon. Studien visar också på att trivsel och ett stödjande psykiskt klimat i en grupp spelar en avgörande roll i hur ett lektionstillfälle som helhet upplevs, och att ett tillvägagångssätt med rytmik verkade vara det som både mer och mindre erfarna deltagare tyckte bäst sammanlagt om. Om toleransen för varandras olika kunskapsnivå höjs, och personers olikheter ses på som en resurs istället för motsatsen tror kan det leda till en mer inkluderande musikvärld och i förlängningen en bättrad självkänsla bland människor i vårat samhälle.

Syftet med detta examensarbete var att få en förståelse för musikens betydelse i den narrativa berättelsen samt ge läsarna en uppfattning om hur det i kombination med ljuddesign och specifika röstaspekter kan användas för att skapa en känsla av närvaro. Uppsatsen inleds med en redogörelse för tidigare forskning och därefter har en audio-visuell analys genomförts på två nyckelscener i Lejonkungen som representerar vändpunkter. Metoden baserades på Wingstedts kategorisering av musikaliska berättarfunktioner och kompletteras med andra musikaliska attribut beskrivna av Gabrielsson och Lindströms samt van Leuweens komponenter för att identifiera olika rösttyper. Sekvenserna analyserades seriellt där respektive scen innehåller en sammanfattande bakgrund, ljudbeskrivning och funktionsanalys följt av ett resultat. Resultatet visade att de två scenerna bygger på emotiva-, informativa-, deskriptiva-, vägledande- och temporala berättarfunktioner samt att det fanns en tydlig distinktion när det kommer till gestaltning av protagonist och antagonist både musikaliskt och gällande deras röstkaraktäristik. I den avslutande diskussionen fastslogs spekulativt att det känslomässiga engagemang publiken upplever spelar en betydande roll för filmens popularitet och dessa funktioner framförs väldigt subtilt. Förhoppningsvis kan resultatet leda till en större medvetenhet om hur musik och röstkaraktäristik kan brukas för att fånga publikens intresse. Detta kan vara till nytta både bland kompositörer och regissörer samt en inspirationskälla för framtida studenter inom audio-visuella medier.

Musik som ett skolämne är något som undervisas med tydliga mål på elevers delaktighet och utefter kursplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur musikämnet i särskolan utformas och bidrar till delaktighet samt hur musikundervisningen kan anpassas med olika former av hjälpmedel. Resultatet utgår efter intervjuer och observationer som gjorts hos lärare i särskolan på olika orter i Sverige samt vad lärare anser kring att göra eleverna delaktiga och vilka hjälpmedel som används i musikundervisningen. Alla de lärare som deltagit i studien använder sig av delaktighet i undervisningen och även av hjälpmedel i form av instrument, bilder, färg och inredning som visar sig i både de genomförda intervjuerna och observationerna. Diskussionen kring detta ämne fokuserar på olika sätt att göra eleverna delaktiga samt för- och nackdelar med användandet av ”vanliga” instrument till skillnad mot specialanpassade instrument i särskolans undervisning i musik.

Syftet med undersökningen var att få en djupare förståelse för hur musiken skapar känslor hos oss människor. En kvalitativ enkät har genomförts där respondenterna fick besvara vilka musikval de gör för att framkalla ett visst sinnestillstånd men också besvara ett lyssningstest med sex låtar där de skulle välja en känsla som väcktes hos dem. Utifrån de musikaliska elementen rytm, tempo, harmoni, klangfärg, dur/moll, tonhöjd och situation så tenderade respondenterna att välja liknande musik med specifika element. Våra hjärnor bearbetar ljud genom dessa musikaliska element både instinktivt för att upptäcka faror men också för att musiken liknar språk som vi lärt känna igen redan i moderns mage. Musik och språk leder oss till tendenser att tolka musik på liknande sätt som vi tolkar språk och dess strukturer via syntax och semiotik. Slutsatsen av denna undersökning visar att musiken har en stark koppling till oss människor medvetet som omedvetet. De musikaliska elementen, situationen och individuella erfarenheter är bidragande faktorer som gör att vi tenderar att skapa vissa känslor när vi lyssnar på musik. Generaliseringsbarheten i undersökningen kan diskuteras då endast femtiofyra svarade på enkäten. I de öppet ställda frågorna visade sig att respondenterna hade svårt att analysera och förklara sitt vardagslyssnande.

Denna uppsats undersöker olika musikaliskt hörbara kännetecken som är specifika i Max Martins produktioner. Musikaliska kännetecken refererar till hörbara kännetecken i den här uppsatsen och kommer att beröra formen på verket, tonart, rytm, frasindelningar, sångens dynamik, melodin och känslan som artisten framför i sången. Först analyseras tre produktioner producerade och skrivna av Max Martin och sedan jämförs de med tre stycken produktioner som är producerade och skrivna av andra producenter och låtskrivare. Analysen sker genom en så kallad ljudhändelsebeskrivning för att få fram material som går att jämföras och det sker med hjälp av den komparativa metoden. I resultatet går det tydligt att se musikaliskt hörbara kännetecken som är specifika i Max Martins produktioner. Det går även att se vilka musikaliskt hörbara kännetecken som är gemensamma för alla inspelningar som har analyserats i uppsatsen.