Syftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren. Intervjupersonerna fick först lyssna på eget valda sorgliga musikaliska stycken. Därefter genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer. Intervjupersonerna fick bland annat svara på frågor gällande den sorliga musikens påverkan, vilka känslor de uppfattade och kände från musiken och om de hade någon personlig association med de valda musikaliska styckena. Resultatet av undersökningen visade att det i huvudsak var lyssnarens personliga associationer som avgjorde i vilken grad lyssnaren kände sorg eller inte. Vilket inte är i linje med the arousal theory, som istället hävdar att den sorg som finns i ett musikaliskt stycke existerar för att framkalla motsvarande känsla hos lyssnaren. Vidare framkom det i djupintervjuerna att intervjupersonerna trots allt påverkades positivt av sorglig musik. De menade även att de kunde uppleva och känna riktig sorg från vissa musikaliska stycken men att det då fanns olika nivåer av sorg, det vill säga, olika grader av styrka i den upplevda känslan. Sorgen som framkallades i intervjupersonerna menade de ofta var en ”skön” sorg, ett sätt att känna att man lever. Vissa sorgliga musikaliska stycken fungerade som ett sätt att kunna minnas och ett skäl att få gråta ut och släppa fram sina känslor.

Abstract The essay is an analysis by William Benckert where he defines and discusses the musical tools of expression he used when performing and composing music for his exam concert. Most of the compositions were created with strong influences from the Swedish jazz pianist ”Esbjörn Svensson”, therefore many of the musical concepts and tools discussed are ones that William associates with Svensson’s music.  In the essay he compares what tools of expression he used for particular pieces and which tools he used across multiple pieces. The musical aspects he analyses are the music’s harmonic content, rhythmics, melodics, form and overall emotion. The question he tries to answer is ”Which central tools of musical expression were used for specific songs and which were used across multiple songs, and how were these tools actually put to use in context?”.  In the conclusion he discusses how he will bring these tools of expression into his artistic process in the future. He also discusses what lessons he learned from his analysis. / <p>Kompositör och Arrangör: William Benckert</p><p>Piano: William Benckert</p><p>Trummor: Hans Nilsson</p><p>Gitarr: Emil Dahl</p><p>Bas: Tom Olovsson</p>

Den föreliggande studien ämnade undersöka elever på estetiska programmets uppfattningar av musikaliska kunskaper samt deras tolkningar av kunskapssynen i läroplanen. För att undersöka detta genomfördes sex halvstrukturerade gruppintervjuer med tre elever i varje grupp på tre skolor utspridda i Sverige. Data analyserades utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där fokuslåg på att finna likheter och skillnader i elevernas uppfattningar. Resultatet i studien visar på att eleverna har en subjektiv syn på musikaliska kunskaper där känslor och förmedlingen av dessa känslor i musicerandet är centralt. Musikaliska kunskaper definieras enligt eleverna utifrån den kontext utövaren befinner sig i och av dess åhörare, vilket menas att musikaliska kunskaper inte nödvändigtvis tolkas utifrån ett neutralt perspektiv utan musikanten har en musikalisk frihet att förmedla musik via känslomässig kommunikation och det är detta som är musikalisk kunskap. Studien visade även på elevernas uppfattningar av läroplanen som ett komplicerat dokumentsom inte alltid gynnar elevernas musikaliska utveckling. Trots det tycker eleverna att läroplanen behövs för läraren som hjälp och styrning i lärarens undervisning. Studien visar att det finns brister mellan lärare och elever i kommunikation vad det gäller förståelse av läroplanen. Denna situation har lett till att eleverna många gånger valt att inte läsa läroplanen då de upplever att det finns risk att bygga upp egna förväntningar som inte stämmer överens med lärarens förväntningar.

I detta arbete har jag undersökt hur jag kan nyttja olika musikparametrar för att gestalta olika känslor i min musik. Det blev tolv låtar utifrån fyra valda känslor, där riktlinjerna för att kunna gestalta känslorna hämtades ur Patrik Juslins Bok Musical Emotions Explained. Låtarna komponerades först på piano och utvecklades senare till fritt instrumenterade och arrangerade versioner i utvalt DAW. Arbetet ger inblick i gestaltning av känslorna glädje, intresse, ilska och sorg i flera låtar genom att visa på hur olika musikparametrar har använts i komponerandet och arrangerandet för respektive känsla. Jag har kommit fram till att olika musikparametrar för känslorna har värderats och prioriterats olika högt beroende på vilken känsla som gestaltats. Låtarnas klangfärg, genom val av instrument och artikulationer har spelat större roll för musikens känslouttryck än vad jag tidigare hade trott. Visualisering, i form av inre upplevda bilder, har fungerat som en inspirationskälla i skapandet av de arrangerade intresselåtarna och även till några låtar för de andra känslorna. Riktlinjerna till musikparametrarna som använts stämmer till stor del överens med de olika känslorna som låtarna ska gestalta enligt mig. Slutligen anser jag att alla riktlinjer i studien (Juslin, 2019, ss. 126, 235) inte alltid fungerar i praktiken, exempelvis genom att en individs känsloupplevelse kan skilja sig från majoritetens känsloupplevelse av ett stycke musik. Faktorer som lyssnarens bakgrund och omgivning tar på ett eller annat sätt fokus från de musikaliska funktionerna och formar upplevelsen av musiken.

Titel: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: En studie om Cursive Singing. English title: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: A study about Cursive Singing. This is a critical study about the music industry with focus on the technological aspects of musical trends. The musical trend studied here is a modern singing technique called cursive singing – a phenomenon concerning the pronunciation of the lyrics in contemporary pop music. By looking into three hit songs of the late 2010s in which the singer employs cursive singing, I am aiming to find answers to two questions: Which other musical parameters do these three songs from 2015 to 2019 have in common, and what can they tell us about the mixing process? After answering this question, I am trying to find out whether certain contemporary music production techniques of these three songs could encourage cursive singing, and if so – how? I have employed two methods for analyzing the songs: a multimodal analysis as well as a reenactment of a recording situation. The multimodal analysis is based on the terms and concepts presented in the book Speech, Music, Sound (1999) by multimodalist and linguist Theo van Leeuwen, while the reenactment is an attempt to gain insight in the singing situation of todays recording artists, where the compressor is becoming more and more important in the mixing process, diminishing the dynamics of the recorded song. Through enabling mass production and distribution of music, the music technology has become an essential part of the music industry, while it at the same time is shaping the recorded music.

Föreliggande uppsats grundas i en nyfikenhet av och intresse för hur och varför människors upplevelser och uppfattningar av musik, stil, smak och preferenser, förändras och påverkas genom livet. Vilka musikaliska upplevelser etsar sig fast i våra minnen och vilken betydelse har dessa minnen för vår identitetskonstruktion, för vår uppfattning av livsvärlden eller för vår känsla av tillhörighet i sociala eller interpersonella gemenskaper? Det är denna typ av frågor som utformat studiens syfte, med avgränsning av urval mot ungdomar och unga vuxna. Studien utgår ifrån begreppet om musikaliskt habitus som presenters av Lilliestam i relation musikens betydelse och funktion för människan. Identitet betraktas som en mångfacetterad konstruktion och diskuteras utifrån begrep om inre och yttre identitet. Arbetet belyser även relationen mellan identitetsprocessen i läroplanen och hur den behandlas i kurs- och ämnesplanen för musik. Studien har genomförts via ett internettbaserat frågeformulär med öppna frågor som utfördes i tre olika kursen vid en folkhögskola i södra Sverige. Analysen av enkäten är kvalitativt, således är studiens av kvalitativ karaktär. I resultatet framgår det att den emotionella förankringen i en musikupplevelse är det som sätter grunden för våra musikaliska minnen och musik preferenser. Ungdomarna betonar musikens funktion och möjlighet att hjälpa dem uttrycka eller uppleva känslor som fundamentalt för bildande av preferenser, samt för skapandet av ett musikaliskt intresse. Det framkommer även att något verkar ha hänt eller är på gång att ändras inom musikkulturen hos ungdomar, då många av informanterna i studien inte ställer sig i tillhörighet eller gemenskap till någon specifik musik. Istället frammanas ett neutralt förhållningssätt till musiken. Dock samtidigt som musiken beskrivs ha starka känslomässiga och individuella anknytningar. Musiken är knuten till identiteten men förhållandet där emellan ser annorlunda ut gentemot tidigare forskning.

Musikaliska associationer – vad händer i vårt inre när vi lyssnar på musik? Syftet med denna konstnärliga uppsats är att fördjupa mig i ämnet musikaliska associationer och dess koppling till musikteori. Ämnet är relativt outforskat och jag har därför valt att utgå ifrån mina egna erfarenheter och använda mina egna musikaliska associationer som grund. Studien tar avstamp i musikstycket Sonata for trumpet and piano av Eric Ewazen och genom litteraturstudier på tidigare forskning. Genom musikteoretisk analys och analys av mina musikaliska associationer av musikstycket diskuterar jag hur dessa hänger ihop och om det går att dra några teoretiska slutsatser utfrån mitt resultat. Två grundliga analyser gav mig slutsatsen att orsaken till musikaliska associationer kan bero på musikteoretiska faktorer i det specifika musikstycket, kombinerat med psykologiska faktorer så som musikalisk bakgrund, erfarenheter och privata kopplingar. Resultatet av min studie innebär en hjälp för kommande analyser och studier av mitt valda stycke eller andra musikstycken, förståelse för hur musikaliska assocationer uppstår och hur det hänger samman med musikteori och psykologi. / <p>Sonata for trumpet and piano - Eric Ewazen</p><p>Medverkande: Trumpet - Tuva Trygged Iko</p><p>Piano: Georg Öqvist</p>

This study examines the relationship between music and image in two of Hayao Miyazaki's films. Based on literature studies on film music and narrativity, together with an analysis of how the music is used in the films Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service, the study shows how the music affects the narrative. The questions discussed in this reflective essay are: What is the narrative function of Hisaishi's compositions for Miyazaki's Studio Ghibli films? What is the function of the leitmotifs and are any musical codes used? Does diegetic music appear in the films? How are the leitmotifs associated with the characters in different situations? Do the motifs convey objects, characters, emotions, places or something else? The conclusion of the paper shows that by using leitmotifs, musical themes and codes, Hisaishi has managed to strengthen and enhance the narrative of both films. Hisaishi's compositions for both Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service have been shown to play a significant role in the viewer's experience of the film and its plot. Hisaishi's use of leitmotifs varies depending on the character, event or emotion it represents. Some of the leitmotifs convey the characters' emotions and expressions to the audience, which we would otherwise not see through dialogue alone. The composer also uses a lot of musical codes and even diegetic music. Several cultural musical codes can be heard that make the audience associate with a Western culture.

I denna studie undersökte jag hur musikaliska lager i musik kan påverka uppfattningen av arrangemanget som helhet. Genom att dela upp musiken i olika beståndsdelar uppstår det nya möjligheter till att få djupare förståelse för de olika delarnas funktion, vilket är mycket hjälpsamt för att kunna producera musik inom olika genrer och för att hjälpa andra, samt att själv utveckla sitt sound.Undersökningen genomfördes i tre steg. Först valde jag två verk som ligger långt ifrån mitt eget idiolekt och hur jag skriver musik, för att ha material där skillnader kan uppmärksammas. Dessa två verk gjorde jag sedan tolkningar (covers) av för att få låten att mer kännas som något jag själv har skapat med bibehållen melodi och text. Efter detta gjorde jag en analys av de musikaliska lagrena i de fyra låtarna för att ge en sammanfattning av vad som händer samt en kvalitativ studie där respondenter fick svara på frågor om deras upplevelse av verken. Dessa svar har sedan använts för att göra analyser av vad förändringarna av de musikaliska lagrena har påverkat verken.Detta arbete har gett mig fler metoder till att bearbeta arrangemang på och fler sätt att bryta ner min förståelse av musikaliska verk för att skapa en bredare kreativ process. Nu kan jag undvika att fastna i samma mönster oavsiktligt och istället veta var jag kan testa nya element för att styra det narrativ jag vill framföra. Speciellt intressant var insikten om hur mycket de musikaliska lagrena kan påverka textens budskap, så pass att orden ger en annan känsla.

I denna studie har jag undersökt den välkända ackordfunktionen I–V–vi–IV inom populärmusiken, även kallat ”four chord” fenomenet. Undersökningen har gått ut på att skriva tre låtar med samma ackordföljd (med ackordfunktionen I–V–vi–IV) i syfte att försöka göra låtarna så olika varandra som möjligt, för att komma fram till vilka musikaliska parametrar som gör störst skillnad för att återvinna en ackordföljd och göra låten så unik som möjligt, samt undersöka på vilket sätt musiken påverkas av valen som görs utifrån de musikaliska parametrarna. Jag valde detta ämne då jag har skrivit musik i många år och själv använt mig av denna ackordfunktion och därmed känt att det är lätt att hamna i samma bana och tankesätt när jag använder den, vilket ofta resulterar i låtar som har fler likheter med varandra än vad jag skulle önska. Jag kände att denna undersökning skulle kunna konkretisera och bryta ned processen i teoretiska byggstenar, för att kunna analysera vad jag kan göra och vilka redskap samt hjälpmedel jag kan använda mig av för att undvika att hamna i samma fälla när jag skriver låtar med denna ackordfunktion. Men jag valde också detta ämne då jag anser att det inte finns så mycket konkret forskning eller undersökningar om det, trots fenoments räckvidd, så jag kände att detta skulle kunna vara intressant information för andra än bara mig att ta del av och gynnas av.Det jag har kommit fram till i denna studie är att de musikaliska parametrarna som påverkar och gör störst skillnad för att låtar med samma ackord blir så unika som möjligt är rytm (rytmisering av ackord) och taktart. En annorlunda rytmisering av ackorden med synkoperingar och olika fokusgrader på ackorden gör att ”four chord” känslan lättare försvinner, och taktart placerar mig som låtskrivare i andra tankegångar kopplat till genre under skrivandeprocessen vilket resulterar i ett annorlunda slutresultat.Studien har försett mig med ny kunskap bland annat om mig själv som låtskrivare och vad som fungerar bra och mindre bra för mig, men även om ämnet som helhet. Jag tar med mig redskap och tips som jag fått från denna undersökning som jag kommer kunna använda mig av i mitt fortsatta låtskrivande. Jag hoppas även att andra låtskrivare som kanske också befinner sig i samma sits som jag befann mig i innan denna undersökning också kan dra nytta av den och komma till egna personliga insikter som för deras låtskrivande framåt samt utvecklar deras förståelse för fenomenet.