This thesis explores how theories of immersion may inform the creation of a musical composition. The idea behind the thesis was to find what makes a piece of music engaging for the listener, and if it was possible to device a method for achieving this. A point of departure was to gain an increased understanding of what role flow has in music listening. I wanted to explore whether the theory of flow could be used in a composition process to understand and predict how the music is perceived by a listener. By doing this I wanted to create music experiences that were immersive and emotional. The method used in this thesis was to combine the theories behind flow and research about strong listening experiences to create methods, approaches, and tools for composition. I chose to call these my composition principle. The result of this thesis was the composition principle and a piece for chamber orchestra called From Ashes. In the final discussion I concluded that in this process, the composition principle was unsuccessful in creating immersive listening experiences, but partly successful in creating emotional listening experiences. I also concluded that, in this composition process, the composition principle was not helpful in the composition process but useful in learning about composition and music in general.

Föreliggande uppsats grundas i en nyfikenhet av och intresse för hur och varför människors upplevelser och uppfattningar av musik, stil, smak och preferenser, förändras och påverkas genom livet. Vilka musikaliska upplevelser etsar sig fast i våra minnen och vilken betydelse har dessa minnen för vår identitetskonstruktion, för vår uppfattning av livsvärlden eller för vår känsla av tillhörighet i sociala eller interpersonella gemenskaper? Det är denna typ av frågor som utformat studiens syfte, med avgränsning av urval mot ungdomar och unga vuxna. Studien utgår ifrån begreppet om musikaliskt habitus som presenters av Lilliestam i relation musikens betydelse och funktion för människan. Identitet betraktas som en mångfacetterad konstruktion och diskuteras utifrån begrep om inre och yttre identitet. Arbetet belyser även relationen mellan identitetsprocessen i läroplanen och hur den behandlas i kurs- och ämnesplanen för musik. Studien har genomförts via ett internettbaserat frågeformulär med öppna frågor som utfördes i tre olika kursen vid en folkhögskola i södra Sverige. Analysen av enkäten är kvalitativt, således är studiens av kvalitativ karaktär. I resultatet framgår det att den emotionella förankringen i en musikupplevelse är det som sätter grunden för våra musikaliska minnen och musik preferenser. Ungdomarna betonar musikens funktion och möjlighet att hjälpa dem uttrycka eller uppleva känslor som fundamentalt för bildande av preferenser, samt för skapandet av ett musikaliskt intresse. Det framkommer även att något verkar ha hänt eller är på gång att ändras inom musikkulturen hos ungdomar, då många av informanterna i studien inte ställer sig i tillhörighet eller gemenskap till någon specifik musik. Istället frammanas ett neutralt förhållningssätt till musiken. Dock samtidigt som musiken beskrivs ha starka känslomässiga och individuella anknytningar. Musiken är knuten till identiteten men förhållandet där emellan ser annorlunda ut gentemot tidigare forskning.