In the project Finding a way home, through storytelling, David Lindberg has investigated how storytelling can affect his musical expression. The question focused on a very concrete application of storytelling in improvisation but changed relatively quickly to focus on putting his musical and personal history into focus for the first time in his musical life. Through this changed focus, he could combine this thesis with a first interrupted attempt to do the bachelor thesis at KMH seven years earlier. Lindberg refers to  lessons he learned outside the context of KMH in the years between his studies, and reflects on how his musicality has changed and developed through widely differing contexts in which he worked; from entertainment music to pop, rock and jazz, and how storytelling became an important component in defining his musical identity and the experience of having a musical home. The thesis also comment topics such as self-esteem in relation to achievement, and how one’s own music can be overlooked in working with the ambition to please others in diverse contexts, both in education and working life. Musical presentation took place through a concert in the Nathan Milstein Hall and is available to listen to here. The song material consisted solely of Lindberg’s own compositions, and the sheet music is included as an appendix.

Föreliggande uppsats grundas i en nyfikenhet av och intresse för hur och varför människors upplevelser och uppfattningar av musik, stil, smak och preferenser, förändras och påverkas genom livet. Vilka musikaliska upplevelser etsar sig fast i våra minnen och vilken betydelse har dessa minnen för vår identitetskonstruktion, för vår uppfattning av livsvärlden eller för vår känsla av tillhörighet i sociala eller interpersonella gemenskaper? Det är denna typ av frågor som utformat studiens syfte, med avgränsning av urval mot ungdomar och unga vuxna. Studien utgår ifrån begreppet om musikaliskt habitus som presenters av Lilliestam i relation musikens betydelse och funktion för människan. Identitet betraktas som en mångfacetterad konstruktion och diskuteras utifrån begrep om inre och yttre identitet. Arbetet belyser även relationen mellan identitetsprocessen i läroplanen och hur den behandlas i kurs- och ämnesplanen för musik. Studien har genomförts via ett internettbaserat frågeformulär med öppna frågor som utfördes i tre olika kursen vid en folkhögskola i södra Sverige. Analysen av enkäten är kvalitativt, således är studiens av kvalitativ karaktär. I resultatet framgår det att den emotionella förankringen i en musikupplevelse är det som sätter grunden för våra musikaliska minnen och musik preferenser. Ungdomarna betonar musikens funktion och möjlighet att hjälpa dem uttrycka eller uppleva känslor som fundamentalt för bildande av preferenser, samt för skapandet av ett musikaliskt intresse. Det framkommer även att något verkar ha hänt eller är på gång att ändras inom musikkulturen hos ungdomar, då många av informanterna i studien inte ställer sig i tillhörighet eller gemenskap till någon specifik musik. Istället frammanas ett neutralt förhållningssätt till musiken. Dock samtidigt som musiken beskrivs ha starka känslomässiga och individuella anknytningar. Musiken är knuten till identiteten men förhållandet där emellan ser annorlunda ut gentemot tidigare forskning.

Denna studies syfte är att undersöka hur gitarrelever på gymnasiet upplever sin relation till gitarren och hur den kan influera deras identitet, självbild och framtidsvision – möjlighetshorisont. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts med gymnasieelever på estetiska programmet som alla hade gitarr som huvudinstrument. Studien vilar huvudsakligen på en sociokulturell teoretisk grund där stor vikt har lagts på relationen mellan informanterna och deras omvärld i utformningen av intervjuerna och analysarbetet av insamlad data. Den tidigare forskningen som redovisats i arbetet fokuserar på identitet och musikalisk identitet samt möjlighetshorisont då identitetsskapandet och informanternas framtidsvisioner har varit de centrala ämnena i studien. Studien visar att gitarren kan ses som ett verktyg att genom denna förstå och bearbeta sin sinnevärld. Gitarren upplevdes som en stor del av informanternas liv och deras identitetsskapande, både på ett praktiskt plan genom musicerande, övande och utvecklande av teoretisk kunskap men också på ett känslomässigt plan där gitarrutövandet och musiken kunde hjälpa dem att bearbeta och hantera känslor. En viss diskrepans mellan informanternas gitarrundervisning och deras gitarrutövande på fritiden kunde även urskiljas i resultatet – någonting som uppmanade till vidare frågeställningar och reflektioner gällande utformning av vissa aspekter kopplade till gitarrundervisningen. Vidare framgick det att titlar och benämningar på sig själv kunde upplevas ha stor vikt i skapandet av den egna självbilden och projektionen av ens image mot omvärlden. / The purpose of this study is to investigate how guitar students in high school experience their relationship with the guitar and how it can influence their identity, self-image and vision for the future – horizon of opportunity. Five qualitative interviews have been conducted with high school students on the arts program, all of which had guitars as their main instrument. The study is mainly based on a sociocultural theoretical basis where great emphasis has been placed on the relationship between the informants' and their surroundings in the design of the interviews and in the analysis of collected data. The previous research reported in the paper focuses on identity, musical identity and the horizon of opportunity since the developing of identity and informants' vision of the future have been the central subjects in the study. The study shows that the guitar can be seen as a tool for understanding and processing one’s worldview. The guitar was perceived as a large part of the informants' lives and their identity development, not only on a practical level through musicianship, practice and development of theoretical knowledge, but also on an emotional level where the guitar practice and music listening could help to process and manage emotions. A perceived division between the informants' formal and their informal guitar practice could also be identified through the results – something that called for further questions and reflections on the design of certain didactic aspects related to guitar teaching. Furthermore, it became clear that certain titles and labels on oneself could be perceived as having great importance in the creation of one's self- image and the projection of one's image towards the outside world.