Denna studies syfte är att undersöka hur gitarrelever på gymnasiet upplever sin relation till gitarren och hur den kan influera deras identitet, självbild och framtidsvision – möjlighetshorisont. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts med gymnasieelever på estetiska programmet som alla hade gitarr som huvudinstrument. Studien vilar huvudsakligen på en sociokulturell teoretisk grund där stor vikt har lagts på relationen mellan informanterna och deras omvärld i utformningen av intervjuerna och analysarbetet av insamlad data. Den tidigare forskningen som redovisats i arbetet fokuserar på identitet och musikalisk identitet samt möjlighetshorisont då identitetsskapandet och informanternas framtidsvisioner har varit de centrala ämnena i studien. Studien visar att gitarren kan ses som ett verktyg att genom denna förstå och bearbeta sin sinnevärld. Gitarren upplevdes som en stor del av informanternas liv och deras identitetsskapande, både på ett praktiskt plan genom musicerande, övande och utvecklande av teoretisk kunskap men också på ett känslomässigt plan där gitarrutövandet och musiken kunde hjälpa dem att bearbeta och hantera känslor. En viss diskrepans mellan informanternas gitarrundervisning och deras gitarrutövande på fritiden kunde även urskiljas i resultatet – någonting som uppmanade till vidare frågeställningar och reflektioner gällande utformning av vissa aspekter kopplade till gitarrundervisningen. Vidare framgick det att titlar och benämningar på sig själv kunde upplevas ha stor vikt i skapandet av den egna självbilden och projektionen av ens image mot omvärlden. / The purpose of this study is to investigate how guitar students in high school experience their relationship with the guitar and how it can influence their identity, self-image and vision for the future – horizon of opportunity. Five qualitative interviews have been conducted with high school students on the arts program, all of which had guitars as their main instrument. The study is mainly based on a sociocultural theoretical basis where great emphasis has been placed on the relationship between the informants' and their surroundings in the design of the interviews and in the analysis of collected data. The previous research reported in the paper focuses on identity, musical identity and the horizon of opportunity since the developing of identity and informants' vision of the future have been the central subjects in the study. The study shows that the guitar can be seen as a tool for understanding and processing one’s worldview. The guitar was perceived as a large part of the informants' lives and their identity development, not only on a practical level through musicianship, practice and development of theoretical knowledge, but also on an emotional level where the guitar practice and music listening could help to process and manage emotions. A perceived division between the informants' formal and their informal guitar practice could also be identified through the results – something that called for further questions and reflections on the design of certain didactic aspects related to guitar teaching. Furthermore, it became clear that certain titles and labels on oneself could be perceived as having great importance in the creation of one's self- image and the projection of one's image towards the outside world.

Den här avhandlingen handlar om hur unga med utländsk bakgrund berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval avseende utbildning och arbete. Syftet med avhandlingen är att analysera hur möjlighetshorisonter i relation till karriärskapet – de processer som genererar olika typer av karriärval – framträder i individuella berättelser. Studiens empiriska material grundar sig på fältarbete i en gymnasieskola under ett års tid. I fokus står två klasser med elever som studerats genom deltagande observationer och intervjuer. Studien belyser hur familjens sociala position och föräldrarnas karriärer är en viktig hållpunkt mot vilken ungdomarna bedömer sina egna framtidsmöjligheter. Studien pekar på hur en av både social klass och etnicitet, strukturerad individualisering påverkar ungas karriärval och färgar deras möjlighetshorisonter. Dessutom belyser studien hur karriärval måste förstås i relation till en möjlighetshorisont som har både en temporal och en rumslig dimension. Ungdomarnas möjlighetshorisonter fördunklas dock av en uppfattad etnisk diskriminering på arbetsmarknaden men även av de etniska kategoriseringarnas påverkan på karriärskapet i skolan. När ungdomarna i narrativ mening positionerar sig i (föräldrarnas) hemlandssammanhang vidgas handlingsutrymmet i symbolisk men även i praktisk mening. Genom att ta hänsyn till en translokal position kan vi förstå hur positioneringar i skilda rumsliga sammanhang hänger samman med skiftningar i den möjlighetshorisont som karriärval relateras mot. / This thesis is about how young people of foreign background talk about their lives and how they perceive their career choices regarding education and work. The aim of the thesis is to analyze how horizons of opportunity in relation to careership – the processes that generate different kinds of career choices – appear in individual narratives. The empirical data were collected through fieldwork over the course of one year in an upper secondary school using different techniques: participant observation and interviews. The analysis shows that the family’s social position and the parents’ careers form an important vantage point facilitating young people to assess future opportunities. Results indicate that structured individualization in terms both of social class and ethnicity affects young people's career choices and their horizons of opportunity. Furthermore, the study highlights how career choices need to be understood in relation to a horizon of opportunity encompassing both a temporal and a spatial dimension. Young people's horizons of opportunity are obscured by perceived ethnic discrimination in the labour market, as well as by ethnic categorizations at school affecting their careership. When young people in their narratives position themselves in the context of their parents' homeland, they extend the scope of action in a symbolic but also practical sense. By taking into account their translocal position, we see how positioning in different spatial contexts is associated with shifts in the horizon of opportunity that are related to career choices.