I detta arbete har jag undersökt hur jag kan nyttja olika musikparametrar för att gestalta olika känslor i min musik. Det blev tolv låtar utifrån fyra valda känslor, där riktlinjerna för att kunna gestalta känslorna hämtades ur Patrik Juslins Bok Musical Emotions Explained. Låtarna komponerades först på piano och utvecklades senare till fritt instrumenterade och arrangerade versioner i utvalt DAW. Arbetet ger inblick i gestaltning av känslorna glädje, intresse, ilska och sorg i flera låtar genom att visa på hur olika musikparametrar har använts i komponerandet och arrangerandet för respektive känsla. Jag har kommit fram till att olika musikparametrar för känslorna har värderats och prioriterats olika högt beroende på vilken känsla som gestaltats. Låtarnas klangfärg, genom val av instrument och artikulationer har spelat större roll för musikens känslouttryck än vad jag tidigare hade trott. Visualisering, i form av inre upplevda bilder, har fungerat som en inspirationskälla i skapandet av de arrangerade intresselåtarna och även till några låtar för de andra känslorna. Riktlinjerna till musikparametrarna som använts stämmer till stor del överens med de olika känslorna som låtarna ska gestalta enligt mig. Slutligen anser jag att alla riktlinjer i studien (Juslin, 2019, ss. 126, 235) inte alltid fungerar i praktiken, exempelvis genom att en individs känsloupplevelse kan skilja sig från majoritetens känsloupplevelse av ett stycke musik. Faktorer som lyssnarens bakgrund och omgivning tar på ett eller annat sätt fokus från de musikaliska funktionerna och formar upplevelsen av musiken.

I denna studie har jag undersökt den välkända ackordfunktionen I–V–vi–IV inom populärmusiken, även kallat ”four chord” fenomenet. Undersökningen har gått ut på att skriva tre låtar med samma ackordföljd (med ackordfunktionen I–V–vi–IV) i syfte att försöka göra låtarna så olika varandra som möjligt, för att komma fram till vilka musikaliska parametrar som gör störst skillnad för att återvinna en ackordföljd och göra låten så unik som möjligt, samt undersöka på vilket sätt musiken påverkas av valen som görs utifrån de musikaliska parametrarna. Jag valde detta ämne då jag har skrivit musik i många år och själv använt mig av denna ackordfunktion och därmed känt att det är lätt att hamna i samma bana och tankesätt när jag använder den, vilket ofta resulterar i låtar som har fler likheter med varandra än vad jag skulle önska. Jag kände att denna undersökning skulle kunna konkretisera och bryta ned processen i teoretiska byggstenar, för att kunna analysera vad jag kan göra och vilka redskap samt hjälpmedel jag kan använda mig av för att undvika att hamna i samma fälla när jag skriver låtar med denna ackordfunktion. Men jag valde också detta ämne då jag anser att det inte finns så mycket konkret forskning eller undersökningar om det, trots fenoments räckvidd, så jag kände att detta skulle kunna vara intressant information för andra än bara mig att ta del av och gynnas av.Det jag har kommit fram till i denna studie är att de musikaliska parametrarna som påverkar och gör störst skillnad för att låtar med samma ackord blir så unika som möjligt är rytm (rytmisering av ackord) och taktart. En annorlunda rytmisering av ackorden med synkoperingar och olika fokusgrader på ackorden gör att ”four chord” känslan lättare försvinner, och taktart placerar mig som låtskrivare i andra tankegångar kopplat till genre under skrivandeprocessen vilket resulterar i ett annorlunda slutresultat.Studien har försett mig med ny kunskap bland annat om mig själv som låtskrivare och vad som fungerar bra och mindre bra för mig, men även om ämnet som helhet. Jag tar med mig redskap och tips som jag fått från denna undersökning som jag kommer kunna använda mig av i mitt fortsatta låtskrivande. Jag hoppas även att andra låtskrivare som kanske också befinner sig i samma sits som jag befann mig i innan denna undersökning också kan dra nytta av den och komma till egna personliga insikter som för deras låtskrivande framåt samt utvecklar deras förståelse för fenomenet.

I detta självständiga arbete undersöks upplevelsen av arrangering för stråkinstrument utifrån olika musikaliska parametrar. Syftet med arbetet är att analysera dessa upplevelser samt att studera hur inställningen och självförtroendet till arrangeringen varierar och utvecklas. Under tre månader skapas arrangemang av åtta låtar av varierande karaktär, där processen dokumenteras med hjälp av loggbok och analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar olika musikaliska parametrar så som gehör, rytmik och harmonisering vid arrangering? Hur upplevs arrangeringsprocessen utifrån inställning, självförtroende och utmaningar? Resultatet delas in i två teman som baseras på dessa frågeställningar, Musikaliska parametrar och Upplevelsen av arrangering. I resultatet framkommer att plankning och gehörsbaserad arrangering upplevs som lustfylld och utmanande. Utveckling vad gäller harmonisering och musikteori analyseras och vid arrangering för elever dras slutsatsen att balansen mellan utmaningar och tydlighet i arrangemanget är en utmaning även för arrangören. Struktur lyfts som en betydelsefull faktor i processen och inställningen till arbetet är mestadels positiv. Motgångar ger ny drivkraft och inspiration till nya idéer och självförtroendet växer under arbetets gång. Avslutningsvis följer en diskussion kring arbetets resultat i relation till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study the experience of arranging for string instruments is examined based on different musical parameters. The purpose of this study is to analyze these experiences and to examine how the attitude and self-confidence varies and develops. During three months, arrangements of eight songs of varying character are created, where the process is documented with the help of a journal and analyzed with thematic analysis. With support from the phenomenological perspective and selected literature, a result is presented based on the following questions: How do different musical parameters such as hearing, rhythm and harmonization affect when arranging? How is the arrangement process experienced based on attitude, self-confidence and challenges? The results are divided into two themes based on these issues, musical parameters and the experience of arrangement. The results show that an aural-based arrangement is experienced as pleasurable and challenging. Development in terms of harmonization and music theory is analyzed and when arranging for students, it is concluded that the balance between challenges and clarity in the arrangement is indeed a challenge for the arranger as well. Structure is highlighted as a significant factor in the process and the attitude to the study is mostly positive. Adversity provides new impetus and inspiration to new ideas and self-confidence grows during the study. In conclusion, a discussion follows about the results of the study in relation to selected literature and the phenomenological perspective.