I denna studie har jag undersökt den välkända ackordfunktionen I–V–vi–IV inom populärmusiken, även kallat ”four chord” fenomenet. Undersökningen har gått ut på att skriva tre låtar med samma ackordföljd (med ackordfunktionen I–V–vi–IV) i syfte att försöka göra låtarna så olika varandra som möjligt, för att komma fram till vilka musikaliska parametrar som gör störst skillnad för att återvinna en ackordföljd och göra låten så unik som möjligt, samt undersöka på vilket sätt musiken påverkas av valen som görs utifrån de musikaliska parametrarna. Jag valde detta ämne då jag har skrivit musik i många år och själv använt mig av denna ackordfunktion och därmed känt att det är lätt att hamna i samma bana och tankesätt när jag använder den, vilket ofta resulterar i låtar som har fler likheter med varandra än vad jag skulle önska. Jag kände att denna undersökning skulle kunna konkretisera och bryta ned processen i teoretiska byggstenar, för att kunna analysera vad jag kan göra och vilka redskap samt hjälpmedel jag kan använda mig av för att undvika att hamna i samma fälla när jag skriver låtar med denna ackordfunktion. Men jag valde också detta ämne då jag anser att det inte finns så mycket konkret forskning eller undersökningar om det, trots fenoments räckvidd, så jag kände att detta skulle kunna vara intressant information för andra än bara mig att ta del av och gynnas av.Det jag har kommit fram till i denna studie är att de musikaliska parametrarna som påverkar och gör störst skillnad för att låtar med samma ackord blir så unika som möjligt är rytm (rytmisering av ackord) och taktart. En annorlunda rytmisering av ackorden med synkoperingar och olika fokusgrader på ackorden gör att ”four chord” känslan lättare försvinner, och taktart placerar mig som låtskrivare i andra tankegångar kopplat till genre under skrivandeprocessen vilket resulterar i ett annorlunda slutresultat.Studien har försett mig med ny kunskap bland annat om mig själv som låtskrivare och vad som fungerar bra och mindre bra för mig, men även om ämnet som helhet. Jag tar med mig redskap och tips som jag fått från denna undersökning som jag kommer kunna använda mig av i mitt fortsatta låtskrivande. Jag hoppas även att andra låtskrivare som kanske också befinner sig i samma sits som jag befann mig i innan denna undersökning också kan dra nytta av den och komma till egna personliga insikter som för deras låtskrivande framåt samt utvecklar deras förståelse för fenomenet.

En trend inom svensk stadsbyggnad idag är att försöka återskapa stadsdelar med innerstadens karaktär i nybyggnadsområden. Dessa gator konstrueras i många fall inte i närheten av städernas traditionella stadskärnor där de från början uppkom. Det finns en del röster inom ämnet som pratar om hur en stadsgata som gynnar folkliv ska se ut. Friisgatan i Malmö har vid en opinionsundersökning blivit utsedd till stadens hetaste gata. Detta gav oss en bra anledning att använda den som en fallstudie för denna uppsats då den identifierats besitta fysiska egenskaper som lockar människor. Syftet med uppsatsen är att förstå vilka fysiska egenskaper Friisgatan besitter. Vidare är syftet också att skapa kunskap kring hur Friisgatans fysiska egenskaper påverkar användningen av gatan.Metoder som används i fallstudien genomförd i denna uppsats innefattar kartstudier, inventering, passiv observation samt kortare samtalsintervjuer som komplement. Litteratur som behandlar gators fysiska egenskaper har studerats för att kunna förstå de resultat empirin har genererat.Arbetets slutsats är att kontinuerligt folkliv skapas genom ett samspel mellan flera olika fysiska egenskaper. Var gatan är placerad i förhållande till närliggande noder skapar flöden. Dessa flöden stannas upp genom att byggnader och gränssnitt skapar förutsättning för att verksamheter ska finnas. Dessa verksamheter gör anspråk i det offentliga rummet som lockar människor att stanna upp. / A current trend within the Swedish city planning is to try to recreate inner city-like areas on the outskirts of Swedish cities where new neighbourhoods are being built. There are different opinions regarding what a lively city street should look like. Friisgatan in Malmö in south of Sweden is an inner city street that has been previously chosen as the “coolest” street in the city. This provided us with an excellent reason to use this street as a case study for this thesis as the street seems to possess the characteristics of a “people magnet”. The aim of this thesis is to understand what physical features are prevalent on Friisgatan. Further, the aim is to create understanding for how these features affect street life.The methods used in the case study part of this thesis include: map studies, inventory, unstructured observation as well as informal interviews conducted on Friisgatan. We researched literature about physical street features to help us better understand the results the empirical study generated.The conclusion of this thesis is that the continuous street life is created through a range of interconnecting features. The ability of buildings and urban interfaces to house different kinds of businesses is essential, along with the location of the street in relation to nodes, for creating a stable flow of people. Street businesses are able to claim the public space outside of their shops which ultimately results in passers-by becoming part of the continuous street life.