I detta konstnärliga examensarbete undersöks huruvida det går att binda samman fyra låtar av olika karaktär med hjälp av övergångar bestående av olika musikaliska- och icke musikaliska element. Fyra olika metoder för övergångar har testats och utvärderats för att se vilken som fungerar bäst. Metoderna som testats är: körarrangemang, atonala övergångar, ledmotiv och narrativt tal. Tidigt i arbetet stod det klart att körarrangemang var svårt att få till estetiskt och att tiden för att få till det bra skulle bli för knapp. Att arbeta atonalt var däremot lättare då inga regler sattes upp förutom att övergången skulle börja på tonarten som varit och landa i tonarten som skulle komma. När ledmotivet skrevs tonalt var det svårt att få till men då ett vindljud fick agera återkommande ledmotiv tillförde det rymd och rum till övergångarna. För att hitta de narrativa stroferna som skulle sägas lästes de fyra låttexterna igenom för att hitta nyckelfraser som bäst beskrev känslan inför kommande låt. Som resultat visade det sig senare att kombinationen av atonala syntar, vindljudet som agerade ledmotiv samt de narrativa stroferna passade bäst när de kopplades samman och arbetade tillsammans. / This artistic degree project researches if it is possible to link four different songs of diverse genres onto one EP through the use of both musical and non-musical elements that arise as bridges between the songs. Four different methods have been tested and evaluated to see which one gives the best result. The tested methods are: arrangements for choir, atonal bridges, leitmotif and narrative phrases. Early on it became clear that the arrangements for choir were hard to complete in the limited time that existed for the project. To work with atonal bridges was easier since the only guide line used was that the bridge should start in the key last heard and end on the same key as the upcoming song. When the leitmotif was written tonally it was difficult to do but using the sound of wind as a non-musical leitmotif added a nice space to the bridges. When working with the narrative phrases the songs were analysed carefully to find the key phrases of the lyrics from the four songs to use in the narrative speech. The result of this project indicates that the best way to create these bridges is to combine the different methods, use the atonal synthesizers with the non-musical wind sounds as a leitmotif along with the narrative phrases. The only method not used was the arrangement for choir. / <p>Jag bifogar en mp3-fil med övergångarna mellan låtarna samt de 4 låtarna jag arbetat med. </p><p>Musiker, låtskrivare, producent och mixare: Frida Holmgren Övriga musiker:Martin Axelsson, Oscar Treitler, Emma Beskow, Jonna Inge, Caroline Waldemarsson, Olle Roberg, Karolin Engman</p>

Syftet med föreliggande kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka förutsättningar som finns för att lära sig folklig sång i sångundervisning Detta gjordes genom att undersöka sångpedagogers förtrogenhet i att undervisa i svensk folkmusik, hur vanligt förekommande folklig sång är i undervisningen och genom att kartlägga repertoarområden i sångundervisningen. Tidigare forskning visar att rock och pop dominerar musikundervisningen i grundskolan. Resultatet visar att folklig sång sällan förekommer och att äldre traditionella visor och ballader är det vanligaste repertoarområdet. Nära 80% av sångpedagogerna uttrycker att de saknar eller att de delvis har förtrogenhet för folklig sång. Resterande, strax över 20%, uttrycker att de till stor del eller helt har förtrogenhet för folklig sång. I diskussionen lyfts de stilistiska dragen fram i förhållanden till repertoarområden vilket mynnar ut i att förutsättningen att möta vissa av folkmusikens stilistiska drag är betydligt lägre än andra. Där diskuteras också resultatet i förhållande till skolans styrdokument och tidigare forskning. / The purpose of the present quantitative survey study is to investigate the prerequisites for learning folk songs in singing education today. This was done by examining singing educators' familiarity with teaching Swedish folk music, how common folk songs are, and a mapping of traditional folk music repertoire areas in singing education. Previous research shows that rock and pop dominate music education in elementary school. The result showed that folk songs rarely occur and that older traditional songs and ballads are the most common repertoire area. Nearly 80% of singing teachers say they lack, or have some familiarity with traditional singing. The remaining 20% of report that they largely or completely familiarize themselves with traditional singing. In the discussion, stylistic elements are discussed in relation to various areas of repertoire. Furthermore, the lack of prerequisites for meeting the traditional features in folk music is discussed in relation to the tendency of overemphasizing some repertoire areas. Finally, the result is discussed in relation to governing documents and previous research.

The goal of this project is to incorporate electronic music concepts into ensemble playing and composition. To achieve this, I composed music designed for improvisation using techniques such as looping, sound mimicking, and sound designing. To better understand the language of electronic dance music, I analyzed the behavior of instruments like drum machines and synthesizers, and then implemented those findings into ways of making an ensemble sound like electronic music. The aim is to explore new ways of improvising music and to develop skills as a musician, composer, and band leader.   This music was presented in a concert at Kungliga Musikhögskolan in Stockholm on March 6th. / <p>Kompositör och arrangör: Sammy Hsia</p><p>Repertoar: Intro, Tjuven, Dotted 8, Gilmore, Ballad 7</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Anna Wohlfarth - Fender Rhodes</p><p>Joel Henryson - Elbas, synthesizer</p><p>Magnus Jonasson - Slagverk, synthesizers</p><p>Sammy Hsia - Trumset</p><p>Bifogat inspelning från konserten. Mixning av Sammy Hsia</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur musikhögskolestuderande med trummor som huvudinstrument uppfattar hur melodisk koordination påverkar deras lärande. Övningarna är specifikt konstruerade för trumset för att fungera som ett verktyg till att öppna upp den musikaliska lyhördheten och periodkänslan samt vara en effektiv övning för koordination och balans. I denna studie deltog fem informanter under utbildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Metoden som användes var att genom loggböcker från informanterna analysera deras beskrivningar av min frågeställning. För att få fram underlag för analys av undersökningen har informanterna fått fem frågor att besvaras under den 10 veckors period då de arbetade med övningarna. I resultatet beskrev informanterna hur de uppfattade sin progression och hur de verkade förändra sin medvetenhet om denna mellan tillfällena. Resultaten visar att informanterna upplevde att deras rytmiska gehör samt musikaliska periodkänsla förbättrats. De erfor även att övningarna förstärkte deras timing och inspirerade till nytt melodiskt synsätt. I kapitlet diskussion ligger betoningen på den ifrågasättande aspekten: Vad är resultatet av denna studie och har forskningsfrågorna besvarats. / The purpose of this study was to investigate how music students, playing the drums, interpret melodic coordination in aspects of learning. In this study five students from the Royal Academy of Music in Stockholm participated. The students were given exercises, specifically designed for drums. These exercises are to be used as keys to unlock and further develop the musical awareness and the awareness of musical periods. Furthermore are these exercises an efficient way to train the coordination and balance. To be able to get material for the analysis of this study, journals have been used. These journals were given to the students who during a 10-week period of time used the exercises and answered the five theses. In the result the students described their progression and their awareness of progression during the ten weeks. The results show that the students experienced an improvement of their rhytmical pitch and their periodicity in musical performance . Further state that the exercises improved their timing and inspired a new melodic point of view. Finally I discuss the purpose of this study, the result and whether or not the theses have been answered.

The mediatization of society has gradually led to an increasingly prominent presence of music in our daily lives, a process which Tobias Pontara and Ulrik Volgsten refer to as musicalization. One media platform that has experienced rapid growth in recent years is TikTok, which, with its one billion users, has become a hub for music discovery and distribution. TikTok's interface fosters a participatory culture, where users actively engage in musical challenges and memes. In this paper, I examine musical memes as a phenomenon and explore their influence on society's musicalization process. By examining TikTok's user interface and its self-promotion strategies, it becomes apparent that the platform aims to establish itself as a contemporary music medium. The app's features actively encourage users to utilize music and dances as a tool for storytelling and community-building. TikTok's rise in the media landscape has led to a mediatization process where other media adapt to TikTok's logic, and due to music being such a central part of the platform, it contributes to an increased presence of music in our day-to-day lives.

När vi tänker oss retorik som studieområde tänker vi oftast retorik som ett verktyg för att övertyga, men även som ett verktyg för tolkning. De områden som brukar komma på tal är främst tal, skrift eller bild. Frågan som jag ställde mig var: Finns det fler områden som retoriken är närvarande? Retoriken som brukar ses som ett brett ämne som överskrider gränserna till andra studieområden borde ju då appliceras på fler format än skrift, bild och tal? Därför kommer denna studie inkludera ett annat format, som jag sällan har sett undersökas eller problematiseras i skrift och litteratur: Instrumentell musik som ett retorisk format. Uppsatsen undersöker hur instrumentell musik fungerar som ett retoriskt i argumentationen i film. Musiken som retoriskt verktyg går många gånger obemärkt förbi och dess inflytande på argumentationen blir därför ignorerad och bortglömd. Musikens instrumentala funktion kommer analyseras genom dess intertextuella funktioner till narrativet i dokumentärfilmen Vice Special Report: A House Divided (2016). Dokumentären påvisar en förutsatt objektiv bild av 2016 års presidentval i USA och hur Donald Trump kom till makten. Studiens syfte är att bevisa den instrumentella musikens retoriska roll i dokumentären och fokus kommer ligga på musikens skildring av berättandet och det visuella i filmen. För att nå detta syfte kommer jag att påvisa att det existerar en intertextualitet mellan musik och narrativ, men också musikens symboliska värden med hjälp av Raymond Monelle och Kofi Agawus semiotiska teckenteorier. Med hjälp av musikanalysen visas en ny sida av argumentationen i dokumentären och den förutsatta neutrala hållningen som narrativet visar blir problematiserad.