Abstract This master thesis discloses how studies in the music and methods associated with pianist, composer and educator Lennie Tristano (1919-1978) have led to the creation of new music.  Through transcription of some of Tristano’s most pivotal improvisations and compositions I have highlighted musical concepts e. g. melodic lines, vertical structures, superimposed harmony and meter that I have found idiosyncratic to him. Then I have alsoanalyzed Tristano’s approach to these concepts. Finally, to turn theory into practice I have composed études that treat the aforementioned concepts. Throughout the project, these études have evolved from exercise pieces to pieces of music, ready to be presented to an audience. The work has broadened my musical vocabulary and has given me new tools for music creation. It also has made me question my habitual paths to expression and helped me to a greater trust in my musical intuition. This thesis could be of interest for musicians and composers interested in improvised melodic line, and/or the music of Lennie Tristano and his associates.

Den konstnärliga delen av detta arbete var en EP inom metalsubgenren metalcore/melodisk hardcore. I den skriftliga delen av arbetet redogörs min trumproduktion i den EP:n. Vidare kommer olika musikproduktionsmässiga genrenormer för trumproduktion inom subgenren att definieras och reflekteras över. Tankar och åsikter från aktiva musiker i stora band inom subgenren presenteras även. I arbetet så utforskas vilken relation jag vill att min trumproduktion ska ha till de genrenormer som identifierats. De genrenormer som jag valt att fokusera på är kvantisering och hur man jobbar med trumsamplingar. Vidare så redogörs hur musiken har skrivits och hur processen har sett ut för trumproduktionen från ax till limpa. Därefter beskrivs förberedelserna inför truminspelningen, hur jag valde att redigera trummorna, hur man kan efterlikna en analog inspelningssession i datorn, postproduktionen och varför olika genrenormer har följts eller brutits. Jag kom fram till två centrala faktorer som påverkar hur jag förhåller mig till dessa genrenormer. Den ena är tid och den andra är den konstnärliga visionen som funnits för projektet.

During my studies at the Royal College of Music in Stockholm I have been exploring how I can develop as an improviser and as an ensemble musician. The main focus has been to use more arco playing, but also to sing unison and in harmony with the bass in order to broaden my expression. Another aim has been to compose music for my trio to implement my expanded way of performing. When I began the master’s program, I wanted to return to my roots as a classical cellist. With the help from classical teachers I was able to improve my bass technique, especially with the bow, and use that as a way to further widen my improvisation and accompany- ment skills. As a bonus, my cello playing got a boost from this work and it eventually became another important part of my artistic voice. The methods of my project have been to continuously test new ideas in my freelance work outside of KMH. I also interviewed fellow musicians to be able to reflect on whether my newly acquired knowledge and technique have had an effect on the way we make music together. In the thesis I also reflect on my inspiration from other musicians and artists and my personal philosophy not being bound to certain musical genres. Instead I want to take impressions from many different kinds of music and be open to all the different techniques in playing double bass that comes with a wide range of styles. An important result of this process is the making of the album “Arrival”, with Adam Forkelid on piano, Calle Rasmusson on drums and the Polish jazz violinist Adam Bałdych as a guest soloist. The record was released in March 2020 by the international jazz label Prophone/Naxos.

En ljudlogotyp är en ljudkomposition som används för att särskilja ett varumärke. Ljudlogotypen ingår i varumärkens strategiska arbete för att skapa sig en bild i konsumenters medvetande. Denna bild kallas varumärkesuppfattning. Syftet med denna studie var att utöka kunskapen om hur musik kan användas i kommunikativt syfte i allmänhet och om hur melodin påverkar uppfattningen av varumärken i synnerhet. En webbenkät genomfördes för att studera om olika typer av melodisk kontur hos en ljudlogotyp kan ge olika effekter på hur ett fiktivt varumärke uppfattas ifråga om varumärkespersonlighet. Deltagare rekryterades via sociala medier. Till undersökningen utformades åtta videoklipp innehållande en ljudlogotyp och en grafisk logotyp. Videoklippen var identiska förutom att den melodiska konturen skilde dem åt. Deltagarna skattade i vilken grad de uppfattade fem olika personlighetsdrag hos den ljudlogotyp de fick höra. Resultaten analyserades statistiskt. Genom undersökningen genererades inget stöd för att typ av melodisk kontur skulle ha någon påverkan på uppfattningen av de fem personlighetsdragen. Lämpliga metoder för undersökningar om ljudlogotyper och varumärkesuppfattning diskuteras. För framtida studier inom området föreslås kvalitativa studier samt studier som undersöker andra musikaliska parametrar. Vidare efterfrågas mer forskning om melodisk kontur. / An audio logo, also called sonic logo or sound logo, is a sound composition utilized to differentiate a brand. A sonic logo is part of a brand’s strategy to create an image in the awareness of consumers. This image is called brand perception. The objective of this study was to expand general knowledge about music’s applicability for communicative purposes and moreover to specifically look at how melody affects brand perception. A web survey was conducted to investigate if different types of melodic contour in an audio logo can have different effects on the perception of brand identity for a fictional brand. Participants were recruited using social media. Eight videos consisting of an audio logo and a graphic logo were designed. The videos were identical apart from their melodic contours. Participants rated the degree to which they perceived five different personality traits for the audio logo they heard. The results were analyzed statistically. Through the survey, no support was generated for an impact from the type of melodic contour on the perception of the five personality traits. Appropriate methods for investigating audio logos and brand perception are discussed. For future research within the field qualitative design is suggested, as well asinvestigations into other musical parameters. Furthermore, additional research into melodic contour is proposed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur musikhögskolestuderande med trummor som huvudinstrument uppfattar hur melodisk koordination påverkar deras lärande. Övningarna är specifikt konstruerade för trumset för att fungera som ett verktyg till att öppna upp den musikaliska lyhördheten och periodkänslan samt vara en effektiv övning för koordination och balans. I denna studie deltog fem informanter under utbildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Metoden som användes var att genom loggböcker från informanterna analysera deras beskrivningar av min frågeställning. För att få fram underlag för analys av undersökningen har informanterna fått fem frågor att besvaras under den 10 veckors period då de arbetade med övningarna. I resultatet beskrev informanterna hur de uppfattade sin progression och hur de verkade förändra sin medvetenhet om denna mellan tillfällena. Resultaten visar att informanterna upplevde att deras rytmiska gehör samt musikaliska periodkänsla förbättrats. De erfor även att övningarna förstärkte deras timing och inspirerade till nytt melodiskt synsätt. I kapitlet diskussion ligger betoningen på den ifrågasättande aspekten: Vad är resultatet av denna studie och har forskningsfrågorna besvarats. / The purpose of this study was to investigate how music students, playing the drums, interpret melodic coordination in aspects of learning. In this study five students from the Royal Academy of Music in Stockholm participated. The students were given exercises, specifically designed for drums. These exercises are to be used as keys to unlock and further develop the musical awareness and the awareness of musical periods. Furthermore are these exercises an efficient way to train the coordination and balance. To be able to get material for the analysis of this study, journals have been used. These journals were given to the students who during a 10-week period of time used the exercises and answered the five theses. In the result the students described their progression and their awareness of progression during the ten weeks. The results show that the students experienced an improvement of their rhytmical pitch and their periodicity in musical performance . Further state that the exercises improved their timing and inspired a new melodic point of view. Finally I discuss the purpose of this study, the result and whether or not the theses have been answered.