<p>Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen. Detta tycks även gälla då undersökningsdeltagarna har kännedom om att enkäterna är olika. Att förstå dessa tendenser kan kanske vara ett verktyg för att kunna komma till roten med diskriminering, rasism och konflikter mellan samhällets olika grupper.</p>

Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen. Detta tycks även gälla då undersökningsdeltagarna har kännedom om att enkäterna är olika. Att förstå dessa tendenser kan kanske vara ett verktyg för att kunna komma till roten med diskriminering, rasism och konflikter mellan samhällets olika grupper.

No description available.

I denna studie undersöks i vilken utsträckning som teknikföretaget Apple syns i storstadspressen. För att göra detta har produkten Iphone 4S och konkurrenten Samsungs produkt Samsung Galaxy S II valts ut, eftersom båda lanserats samma år och riktar sig till samma målgrupp, i egenskap av att båda är så kallade “smartphones” med fingerstyrning och i övrigt likvärdiga funktioner.De storstadstidningar som undersökts är DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Metro och Dagens Industri, eftersom de är de största tidningarna inom den svenska storstadspressen. Med hjälp av en kvantitativ undersökning har mängden artiklar som publicerades för vardera produkten under fyra veckor i samband med deras respektive lanseringar på den svenska marknaden undersökts. Resultatet visar att Iphone 4S förekom i betydligt större utsträckning än Galaxy S II.Vidare undersöks hur texterna i storstadspressen förhåller sig till Pressens samarbetsnämnds spelregler, det vill säga kriterier för vad som kan anses vara textreklam. Resultaten visar att flera av texterna bryter mot kriterierna i spelreglerna och passerar gränsen för vad som kan anses vara opartisk journalistik. I undersökningens slutsats ställs resultaten mot tre teorier: dagordningsteorin, innovationsteorin samt Gartners hypekurva.När resultaten granskats utifrån genre på artiklarna så kan det noteras att merparten av de fällda artiklarna var antingen notiser eller krönikor. Vanliga nyhetsartiklar förhöll sig oftast till spelreglerna.

In Romania, the consideration that politicians use their influence to control the public procurement market is axiomatic. It is no surprise that the country ranks high in perceptionbased surveys or the low participation of firms on the procurement market. The more difficult task is to demonstrate the existence of restrictions to procurement contracts in order to benefit preferred companies. That is, to measure the extent to which the market is captured by favored companies. Employing data on all public procurement contracts in Romania for the period 2009 – 2015, this paper examines government favoritism in public procurement exerted by political parties. Using a dynamic panel data approach (Dávid-Barrett and Fazekas 2019), the companies are classified based on their winning pattern with respect to government change. Favoritism is observed if winning companies within the government period are also associated with a higher risk of corruption measured by two alternative approaches. The findings confirm that procurement market is captured in a low to moderate proportion (24%) and that the market display patterns of systematic favoritism. This may signal certain progress registered by Romania to combat political corruption. Arguably, the insensitivity of perception indicators with respect to this progress is, at least partly, due to media coverage of the on-going corruption investigations related to the past. / I Rumänien, finns det en allmän uppfattning om att politiker använder sitt inflytande för att kontrollera den offentliga upphandlingsmarknaden. Det är ingen överraskning att landet rankas högt i perceptionsbaserade undersökningar rörande korruption eller att företags deltagande inom upphandlingsmarknaden är lågt. Ett svårare uppdrag är dock att påvisa och bevisa förekomsten av begränsningar kring upphandlingskontrakt med syfte att gynna vissa företag. Med andra ord så föreligger en utmaning att, genom mätning, påvisa i vilken utsträckning marknaden inkluderar favoriserade företag kontra hur den exkluderar övriga företag. Med hjälp av uppgifter om samtliga kontrakt gällande offentlig upphandling i Rumänien under åren 2009 – 2015, undersöker denna avhandling regeringens och dess politiska partiers favorisering. Företagen i upphandlingarna klassificeras med hjälp av dynamiskpaneldata (Dávid-Barrett och Fazekas 2019), baserat på des vinnande mönster kopplat till regeringsbyte. Favorisering kan observeras om vinnande företag inom regeringsperioden även är förknippade med en högre risk för korruption som mätts genom två alternativa metoder. Resultaten bekräftar att upphandlingsmarknaden fångas i en låg till måttlig andel (24%) av favoriserade företag och att marknaden visar mönster av systematisk favorisering. Resultaten kan dock signalera om visst framsteg som Rumänien har uppnått för att bekämpa politisk korruption. Det kan argumenteras att perceptionsbaserade indikatorer fångade inte upp dessa framsteg, åtminstone delvis, på grund av mediatäckningen av pågående korruptionsutredningar i Rumänien relaterade till det förflutna.