<p>Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen. Detta tycks även gälla då undersökningsdeltagarna har kännedom om att enkäterna är olika. Att förstå dessa tendenser kan kanske vara ett verktyg för att kunna komma till roten med diskriminering, rasism och konflikter mellan samhällets olika grupper.</p>

Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen. Detta tycks även gälla då undersökningsdeltagarna har kännedom om att enkäterna är olika. Att förstå dessa tendenser kan kanske vara ett verktyg för att kunna komma till roten med diskriminering, rasism och konflikter mellan samhällets olika grupper.

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex svenska kvinnor som har en öppet negativ inställning till islam och muslimer i Sverige. Syftet är att dels nå en djupare förståelse om kvinnornas negativa inställning till islam och muslimer men också om deras inställning till feminism. Undersökningen bygger på tre teorier, Edward Saids postkoloniala teori samt två teorier om social identitet, dessa är Erving Goffmans teori om stigma och Hanri Tajfels teori om relationen mellan grupper. I uppsatsen framkommer det att kvinnorna sammankopplar en undergång för det svenska samhället med muslimsk invandring. Återkommande hos alla kvinnorna var en upplevelse av att muslimer tar för stort utrymme i de offentliga rummen. Kvinnornas inställning till muslimer kan förstås som ett resultat av föreställningen av muslimer som en ut-grupp som kvinnorna jämför sig med och hotas av. Kvinnorna tar på olika vis till sig diskriminerande åtgärder för att behålla en särprägel och överlägsen position i samhällshierarkin. Kvinnorna tar även starkt avstånd mot feminister som visar sig vara sammanlänkat med deras inställning till muslimer. Deras negativitet visar sig bland annat grundas i en upplevelse av relativ deprivation. Kvinnorna upplever en orättvisa mot sin in-grupp som grundas på att de tycker att de som sitter på makten i samhället missköter sin position.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån Leader-Member exchange teorin (LMX) undersöka om relationen mellan ledare och följare påverkar hur följaren upplever ledarens ledarskapsstil. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv forskningsansats har tillämpats i denna studie. Populationen består av tio stycken följare från ett säljande svenskt företag och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats genom kodning och tematisering för att sedan redovisas och analyseras i empirin utifrån de teoretiskt härledda kategorierna. Resultat och slutsats: Studien leder till en ökad förståelse för hur relationen mellan ledare och följare påverkar ledarens attributions -och ledarskapsstil. Slutsatsen säger därmed att beroende på om följaren hamnar i en in -eller ut-grupp kommer ledaren att anpassa både sin ledarskapsstil och attributionsstil vilket presenteras i en modell. Där följare som hamnar i en in-grupp upplever en transformativ ledare med en yttre attributionsstil och en följare som hamnar i ut-grupp en transaktionell ledare med en inre attributionsstil Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag består av vår vidareutvecklade modell som utvecklats genom analysen av det teoretiska samt empiriska materialet. Modellen leder till en större förståelse för hur relationen mellan ledare och följare kan påverka följarens indelning i in -eller ut-grupp samt ledarens ledarskap -och attributionsstil. Förslag till fortsatt forskning: För en mer generaliserbar slutsats hade det varit intressant om liknande studier genomförs där även ledarens perspektiv undersöks. Utöver detta såg vi indikationer på ett samband mellan följarens år inom organisationen och tillhörighet i in- eller ut-grupp vilket skulle kunna undersökas vidare. / Aim: The purpose of this study is to, based on the Leader-Member exchange theory (LMX), investigate whether the relationship between leader and follower affects how the follower experiences the leader's leadership style. Method: A qualitative method with a deductive research approach has been applied in this study. collection took place through semi-structured interviews. The empirical material was analyzed and interpreted through coding and thematization and then reported and analyzed in the empirical data based on the theoretically derived categories. Result and Conclusions: The study leads to an increased understanding of how the relationship between leader and follower affects the followers experience of the leader’s attribution and leadership style. The conclusion tells us that depending on whether the follower ends up in an in-or-out group, the leader will adapt both his leadership style and attribution style, which is presented in a model. Followers who end up in an in-group experience a transformative leader with an external attribution style. However, a follower who ends up in an out-group experience a transactional leader with an internal attribution style Contribution of the thesis: The study's contribution consists of our further developed model that has been developed through the analysis of the theoretical and empirical material. The model leads to a greater understanding of how the relationship between a leader and follower can affect the follower's distribution into in-or-out groups as well as the leader's leadership and attribution style. Suggestions for future research: It would have been interesting if similar studies were carried out where the leader's perspective is also considered. In addition to this, we saw indications of a correlation between the followers' year within the organization and belonging to an in- or out-group, which could be investigated further.