<p>Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen. Detta tycks även gälla då undersökningsdeltagarna har kännedom om att enkäterna är olika. Att förstå dessa tendenser kan kanske vara ett verktyg för att kunna komma till roten med diskriminering, rasism och konflikter mellan samhällets olika grupper.</p>

Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen. Detta tycks även gälla då undersökningsdeltagarna har kännedom om att enkäterna är olika. Att förstå dessa tendenser kan kanske vara ett verktyg för att kunna komma till roten med diskriminering, rasism och konflikter mellan samhällets olika grupper.

<p>Människor verkar generellt handla och uppträda på sätt som ger fördelar till dem själva och de grupper de är medlemmar i. Fördelarna gäller resurser, status, prestige men också socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att människor ansåg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare än människor från andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck.</p>

Människor verkar generellt handla och uppträda på sätt som ger fördelar till dem själva och de grupper de är medlemmar i. Fördelarna gäller resurser, status, prestige men också socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att människor ansåg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare än människor från andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck.