I det här arbetet har jag analyserat hur det är att anpassa mina konstnärliga val utifrån en extern producents vision. Jag har undersökt ämnet genom att skapa två olika musikaliska produktioner till en och samma låt. Den ena produktionen är skapad utifrån min vision och den andra produktionen är utformad utifrån en extern producents vision. För att skapa en tydlig bild om målet med visionerna har jag använt mig av referenslåtar som inspiration. På detaljnivå har jag analyserat referenslåtarna utifrån sound, arrangering och instrumentering för att kunna förstå hur de har uppnått det musikaliska verket. I slutet av arbetet har jag jämfört mina versioner och den externa producentens versioner för att se vad som skiljer produktionerna åt. Jag har också reflekterat och analyserat över de olika processerna samt hur jag upplevt att anpassa mina konstnärliga val. Genom att utföra arbetet har jag lärt mig hur viktigt det är med ett bra samarbete, god kommunikation samt förståelse för någon annans vision. Att också behöva ställa om och producera låten på nytt fast i en annan riktning har varit motigt. Utöver det har jag lärt mig att det är viktigt att vara öppen för andras idéer och tankar och att slutresultatet då kan överraska en.

Syftet med denna studie var att utforska hur resultatet skulle utforma sig inom en musikalisk improvisation där inspirationsmaterialet även skulle härstamma från mig i form av poesi och hur jag som musiker eventuellt kunde utvecklas utifrån detta. En ytterligare aspekt av detta som jag har velat utforska har varit huruvida min egen roll som lyssnares uppfattning och känsla av dikten och dess budskap kan förändras utifrån hur min musikaliska improvisation utformar sig. Denna studie har hjälpt mig att utvecklas i mitt förhållningssätt till improvisation och dess förmåga att emotionellt beröra människor i kombination med poesi. Det har även hjälpt mig att på ett mer självständigt sätt förhålla mig musikaliskt till min egen poesi och hur den kan presenteras för potentiella lyssnare och publik.

Mitt syfte är i denna undersökning är att definiera min musikaliska identitet och hur den tar sig uttryck genom olika producentroller. I detta forskningsarbete har två låtar producerats. Ena låten är skriven och framförd av min vän och den andra låten är skriven och framförd av mig. För att jämföra arbetssättet mellan de två produktionerna har en loggbok förts. Litteratur har tagits del av som berör ämnet musikalisk identitet, samt olika typer av producentroller som sedan kopplats till det klingande arbetet. Resultatet visade att min musikaliska identitet får ta stor plats när jag skapar min egen musik, tillskillnad från min väns musik. Detta framkommer tydligt då min musikaliska identitet ger sig uttryck i min sång, kör och arrangering. Den får ta större plats när jag är min egen producent då det finns en frihet från regler och krav. Produktionen av den andra artistens låt blev däremot en utmaning då artisten hade en tydlig vision. Samt att tekniska problem uppstod som sträckte sig utanför mitt kunskapsområde. Detta gjorde det svårt för min musikaliska identitet att ta plats då inspirationen var svår att nå. Sammanfattningsvis är uttrycket av musikaliska identitet inte fast utan flytande, då den ändrar sig beroende på musiken jag möts av. Detta arbete visade även att mina producentroller ser annorlunda ut när produktionen består av min egen musik, kontra någon annans musik. Som producent till någon annan skiljer sig rollerna även här, beroende på arbetets fördelning mellan artisten och producenten. Det kan exempelvis vara vem som har skrivit låten, hur delaktig artisten är i produktionen etc.

In this artistic master’s degree project, I have explored different ways of relating to each other in improvisatory interplay, with a focus on cyclicity and distributed phrases. Through rehearsing and recording with a small acoustic ensemble, I have shown how I can achieve these ways of interplay through the use of enabling constraints. In turn becoming a basis for a composition in the form of a structured improvisation that moves between, and mixes, different ways of interplay that add extra qualities of indeterminacy to the music.     Through contextualising with among other things Deleuze and Guattari's ideas of "the molecular" and Zen Buddhism, different areas of tension that this music operates within has caught my attention. Two of these stand out: the first is the tension between a linear sense of time and the cyclic sense of time that this music can evoke. The other is the area of tension between the collectivity in the distributed phrases vs. individual trajectories. Seeing through these perspectives also point to how the music in this work, and other music and art, may involve non-dualistic experience. The composition contains various layers of cyclicity. Its form is cyclic; a macro circle divided into four micro cycles. Distributed phrases come and go repeated with difference. Individual patterns are repeated in superimposed loops.    I hope that this thesis can serve as an inspiration for anyone interested in structured group improvisation.

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid.

Föreliggande uppsats grundas i en nyfikenhet av och intresse för hur och varför människors upplevelser och uppfattningar av musik, stil, smak och preferenser, förändras och påverkas genom livet. Vilka musikaliska upplevelser etsar sig fast i våra minnen och vilken betydelse har dessa minnen för vår identitetskonstruktion, för vår uppfattning av livsvärlden eller för vår känsla av tillhörighet i sociala eller interpersonella gemenskaper? Det är denna typ av frågor som utformat studiens syfte, med avgränsning av urval mot ungdomar och unga vuxna. Studien utgår ifrån begreppet om musikaliskt habitus som presenters av Lilliestam i relation musikens betydelse och funktion för människan. Identitet betraktas som en mångfacetterad konstruktion och diskuteras utifrån begrep om inre och yttre identitet. Arbetet belyser även relationen mellan identitetsprocessen i läroplanen och hur den behandlas i kurs- och ämnesplanen för musik. Studien har genomförts via ett internettbaserat frågeformulär med öppna frågor som utfördes i tre olika kursen vid en folkhögskola i södra Sverige. Analysen av enkäten är kvalitativt, således är studiens av kvalitativ karaktär. I resultatet framgår det att den emotionella förankringen i en musikupplevelse är det som sätter grunden för våra musikaliska minnen och musik preferenser. Ungdomarna betonar musikens funktion och möjlighet att hjälpa dem uttrycka eller uppleva känslor som fundamentalt för bildande av preferenser, samt för skapandet av ett musikaliskt intresse. Det framkommer även att något verkar ha hänt eller är på gång att ändras inom musikkulturen hos ungdomar, då många av informanterna i studien inte ställer sig i tillhörighet eller gemenskap till någon specifik musik. Istället frammanas ett neutralt förhållningssätt till musiken. Dock samtidigt som musiken beskrivs ha starka känslomässiga och individuella anknytningar. Musiken är knuten till identiteten men förhållandet där emellan ser annorlunda ut gentemot tidigare forskning.

I mitt examensarbete har jag valt att analysera andra satsen ur Schumanns cellokonsert i a-moll. För att förstå sambandet av hela konserten så nämner jag även betydande element från första och tredje satsen.  Vidare utforskar jag sambandet mellan teknik och musikalisk tanke; hur formar man tonsättarens tanke genom att använda sig av tekniska och musikaliska aspekter?

Att som kyrkomusiker skriva musik för orgelinstrument upplevs angeläget av flera skäl, inte endast för att det skall fortleva som instrument betraktat, utan även för själva odlandet av Kyrkans musik, den ständiga pågående rörelsen i kyrkorummen som inte skall avstanna förrän tiden upphör. Därför vill jag med detta arbete visa min process att skapa ett verk för orgelinstrumentet, som ett bidrag också till den nyss beskrivna ”rörelsen” – och tillika framföra det vid min examenskonsert. Processen har bestått i att jag kontinuerligt fört journal/loggbok under skapandets gång, vilken legat till grund för de här nedan redovisade slutsatserna. Förhoppningsvis kan den slutligen givna manualen bli till gagn för andra komponerande kyrkomusiker. Detta arbete behöver nödvändigtvis inte enbart vända sig till kantorer och organister. De personer som är intresserade av orgeln och att skapa för den, kan även de finna intressanta aspekter i detta arbete.

I det här arbetet undersöker jag hur det är att jobba som producent då man vill förverkliga sin konstnärliga vision för sång genom en annan människa. Jag utvärderar vilka kriterier jag som producent och låtskrivare väljer sångare efter och hur jag jobbar för att förmedla och förverkliga att min vision av sången framförs. Jag utforskar också ifall det uppkommer några positiva musikaliska element (Magic of the moment) av att arbeta med en sångare som man inte tror är prefekt för en given låt. I det här arbetet analyserar jag även min arbetsmetod som sångproducent för att identifiera vad de viktigaste verktygen är då man som producent vill påverka någon annans sånginsats. Slutligen reflekterar jag över hur nära slutprodukten hamnade min ursprungliga vision av sången, då jag dels valt sångare medvetet för en specifik låt, dels då jag inte gjort det medvetna valet. Jag fann att den för mig viktigaste aspekten hos en sångare är hur mycket känsla denne kan förmedla med sin röst. Då jag jämförde resultatet av min medvetet utvalda sångare och sångaren jag inte valt ut specifikt för en given låt, fann jag att mitt antagande kring vem som skulle passa som sångare oftast var välgrundat, men att min fördom kring vem som är mest lämpad som sångare inte alltid stämmer. För att forma mina sångares insatser var mitt språkbruk det absolut viktigaste verktyget jag hade att tillgå. Som producent kunde jag se till att inspelningen lät så bra som möjligt med hänsyn till rytm och melodi, men jag var tvungen att arbeta som sångpedagog för att kunna påverka mina sångare till att förmedla den känsla jag ville ha.

<p>I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen själva</p><p>spontant får skapa och experimentera med musik. Arbete med instrumenten fungerar dåligt,de finns inte tillgängliga för barnen mer än vid styrda aktiviteter som dessutom förekommer sällan. Undersökningen innehåller även en analys över orsakerna till detta.</p> / <p>In my essay I have chosen to examine how and with what purpose teachers use music in preschool. The research is based on literature studies and qualitative interviews. Four teachers have been interviewed and the result from this research shows that all of these teachers use music with the means of stimulating children’s language, motoric and social development. Despite this, it seems as music is not used enough in pre-school. There are few possibilities</p><p>for children to spontaneously create and make experiments with music. The work with instruments doesn’t function well and it’s not accessible for children in more than controlled situations that rarely take place often. The research also includes an analysis of the reasons for this.</p>