Syftet med undersökningen är att jämföra keyboardistrollen med pianistrollen samt undersöka vad keyboard-musicerande innebär idag genom att utgå från tre perspektiv; musikerroller, ljudteknik och bransch. Musikerroller syftar på relationen mellan pianistrollen och keyboardistrollen. Ljudteknik handlar om de tekniska kunskaper och hantverket som måste innehas av en keyboardist. Bransch berör framtid och utveckling i musiklivet som sedan följs av en diskussion om hur pianoundervisningen kan komma att se ut i framtiden. Studien genomfördes med en intervjudel där tre aktiva musiker intervjuades var för sig. Den andra metoddelen bestod i att jag dokumenterade min förberedelse inför en konsert där jag agerade både keyboardist och pianist. Resultatet visar bland annat att keyboard-musicerande idag framförallt innebär att avsätta förberedelsetid för programmering och lära sig hantverket, ha en vilja att utvecklas inom ljudteknik och känna att det finns ett intresse i den delen av musicerandet.

Jordbruksproduktionen och självförsörjningen har varit en viktig fråga ur beredskapssynpunkt i Sverige under större delen av 1900-talet. Beslut tagna under 1990-talet gick ut på att slopa subventioner och gå från protektionism till frihandel i jordbrukspolitiken. Uppsatsens frågeställningar är: Hur kan man förklara denna förändring utifrån teorin om producent-och konsumentintressena och hur påverkade denna förändring den svenska livsmedelsförsörjningen sett till självförsörjningsgraden? Uppsatsens slutsats utifrån detta är att 1990-talets skifte från en protektionistisk till en frihandelsorienterad jordbrukspolitik bör ses som en förändring i ekonomiska motiv från ett bevarande av producenternas till konsumenternas intressen vars konsekvenser blev att jordbrukspolitiken förändrades.

Målet med denna studie var att synliggöra hur samarbeten mellan producenter och banduppkommer och att se vad det är för egenskaper och arbetssätt som producenter har somlockar till kunder. För att få fram ett resultat träffade jag tre producenter och trebandmedlemmar som jag gjorde kvalitativa djupintervjuer med. Resultatet visar att densociala kompetensen väger tungt för att en producent ska lyckas få jobb, vilket också Brobergoch Lindgren (Broberg & Lindgren, 2006) påstår. Det är också viktigt att kunna genomföradessa sessioner med en produkt och miljö som ger nöjda kunder. För bandmedlemmarna vardet viktigt att ha en producent som matchar dem både musikaliskt och socialt. Resultatetvisade också att en studios rykte i branschen eller mängden musikutrustning som finns atttillgå spelar en klart mindre roll än vem producenten är för att band ska lockas att spela in.

No description available.

The aim of this thesis is to analyze the functioning of Fair Trade and define the main opportunities which it offers to the producers from Africa. The first chapter contains the typical features of this concept, its definition, essential principles, methods of certification, a brief historical overview and current development. It also introduces some important international organizations involved in Fair Trade. The second chapter focuses on Fair Trade in Africa. It includes the analysis of African market, SWOT analysis and definition of some important Fair Trade organizations in Africa and their main activities. The emphasis is given to Fair Trade in Africa, the utilization and distribution of Fair Trade premium, commodity structure, number of farmers involved in the concept of Fair Trade and some other factors. The last part is devoted to the cocoa industry in Africa and two major cooperatives operating in the Ivory Coast and Ghana.

Producers are faced with new possibilities and challenges when using sound in a digital media production due to the digitization, which has also affected the cooperation between different parties. The product does also have the means to cause publicity which creates varying prerequisites for user experience. In addition, the producer must also pertain to a certain budget given by the client. Through a qualitative method this study examines the given phenomenon and concludes that digitization allowed the producer a bigger variety of assets making work more effortless, and that the client has a big impact on the products auditory result as the producer must adhere to the clients demands. Therefore, swaying the outcome of the user experience in favour of a sustainable partnership between the producer and client.

<p>The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture.</p><p>What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture.</p><p>Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture. They thought tat the products represented high quality and they had a tendency to prefer them in front of other choices.</p> / <p>För hundra år sedan var större delen av befolkningen i Sverige bönder, brukare av jorden, och mer eller mindre självförsörjande. Med tiden har detta förändrats och idag är förhållandet omvänt, landsbygden avbefolkas till fördel för de ständigt växande städerna och väldigt få arbetar med att bruka jorden. Vi är dock fortfarande beroende av det som jorden ger och därför även av jordbruket, men hur ser vi på jordbruket och dess produkter och hur kopplar vi dessa till oss själva?</p><p>Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, startade under hösten 2008 (projektet) konsumentdialogen, en satsning vars syfte är att stärka och visa på relationen mellan konsument och producent. Denna uppsats är en liten del i arbetet med att förstå konsumenten. Avsikten med min studie är att belysa konsumentens åsikter och värderingar kring effekter av och produkter från det svenska jordbruket. Genom en intervjustudie med utgångspunkt i fenomenologin har jag undersökt konsumenters uppfattningar och värderingar till produkter och effekter av det svenska lantbruket inom områdena mat, energi och natur.</p><p>Min studie visar att det tillfrågade generellt ser positivt på produkter som det svenska jordbruket producerar och förknippar dessa med hög och god kvalité. Merparten av de tillfrågade väljer i första hand matprodukter från Sverige och fyra av de informanterna anser att småskalig energiproduktion inom jordbruket har stora potentialer i framtiden.</p>

The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture. What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture. Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture. They thought tat the products represented high quality and they had a tendency to prefer them in front of other choices. / För hundra år sedan var större delen av befolkningen i Sverige bönder, brukare av jorden, och mer eller mindre självförsörjande. Med tiden har detta förändrats och idag är förhållandet omvänt, landsbygden avbefolkas till fördel för de ständigt växande städerna och väldigt få arbetar med att bruka jorden. Vi är dock fortfarande beroende av det som jorden ger och därför även av jordbruket, men hur ser vi på jordbruket och dess produkter och hur kopplar vi dessa till oss själva? Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, startade under hösten 2008 (projektet) konsumentdialogen, en satsning vars syfte är att stärka och visa på relationen mellan konsument och producent. Denna uppsats är en liten del i arbetet med att förstå konsumenten. Avsikten med min studie är att belysa konsumentens åsikter och värderingar kring effekter av och produkter från det svenska jordbruket. Genom en intervjustudie med utgångspunkt i fenomenologin har jag undersökt konsumenters uppfattningar och värderingar till produkter och effekter av det svenska lantbruket inom områdena mat, energi och natur. Min studie visar att det tillfrågade generellt ser positivt på produkter som det svenska jordbruket producerar och förknippar dessa med hög och god kvalité. Merparten av de tillfrågade väljer i första hand matprodukter från Sverige och fyra av de informanterna anser att småskalig energiproduktion inom jordbruket har stora potentialer i framtiden.

Projektformen är vanlig inom kulturområdet där man t.ex. kan räkna varje enskild teater-/operaproduktion eller konsert som projekt. Det finns olika typer av ledarroller som leder dem. Två av dessa roller är projektledare och producent. Skillnaden mellan de här två rollerna är inte alltid tydlig och syftet med den här studien är dels att försöka utröna om det finns någon tydlig generell definition av rollerna inom det studerade området och dels hur personer som arbetar i dessa två yrkesroller upplever sitt arbete. Studien innefattar två olika institutioner inom konstmusik samt en operainstitution och den har genomförts genom kvalitativa intervjuer med projektledare och producenter som arbetar på dessa platser Resultatet visar på att det inte finns någon generell definition av rollerna och att de ser olika ut på olika platser beroende på en rad olika faktorer. Det visar även på att både projektledare och producenter i den här miljön upplever sitt arbete positivt med många bollar i luften och många mänskliga kontakter men också med inslag av stress, frustration och svårigheter att vara ledig. Det är även ett arbete där man gemensamt arbetar mot en fix deadline på gott och ont och där balansgången mellan konst och ekonomi ständigt är närvarande. / In the field of performing arts the work is often done in the form of a project. Every single theatre and opera production or concert can be regarded as a project. There are many different roles leading the work in a culture project. Producer and project manager are two of these leading roles. The difference between these two roles is not always clear. The purpose of this study is partly to try to find out whether there is any clear general definition of the two different roles within the field studied and partly to see how both producers and project managers experience their work in this context. One opera and two different music art institutions are having been studied. The study is performed by means of qualitative interviews with project managers and producers working in these institutions. The result shows there is no general definition of the leader roles and that they vary between different institutions depending on several factors. It also shows that both project managers and producers in these institutions have a positive view in the intensity of the work and the many personal contacts. At the same time, they experience stress, frustration and difficulties to relax from work. In these cultural projects you also work towards a mutual fixed dead-line. This can have a positive or negative effect. You always have the balance between art and economy constantly present.

Denna uppsats problematiserar hur kollektiva förvaltningsorganisationer fördelar pengar insamlade från offentligt framförd klubbmusik samt undersöker hur etablerade dj’s och producenter ser på dagens system och tror sig påverkas av detta. Med djupintervjuer av fyra personer undersöker uppsatsen även hur dessa ser på rapportering av den spelade musiken, vilka problem som kan uppstå och om det finns tekniska möjligheter att underlätta för korrekt fördelning. Resultaten visar att intervjupersonerna skiljer sig åt i vilken typ av karriär de har och därmed hur man förhåller sig till dagens system. Ingen ställde sig dock positiv till att rapportera in spellistor med vad de spelat som dj’s, man lyfte även fram problemet med att ersätta musik som spelas men ännu inte släppts officiellt. Det framkom också att vi idag har tekniska möjligheter att övervaka vad som spelas genom användandet av akustiska fingeravtryck. Jag diskuterade att det är först när ett sådant system är på plats som vi kan se hur mycket fel dagens pengar fördelas.